Home   Entreprenöriellt lärande   En värld i förändring. Hänger vid med?

En värld i förändring. Hänger vid med?

Världen förändras samhället utvecklas, När vi arbetar i skolan borde vi också ta hänsyn till dessa aspekter. Samhället är föränderligt, vilketgör att skolan måste utvecklas och möta de krav och den kultur som en föränderlig omvärld ställer på kunskap och lärande.

Det finns många delar som påverkar samhället i framtiden, vi lever i en globaliserad värld där förändringar oavsett ekonomiska, politikiska, kulturella, teknologiska eller sociala påverkar oss mer eller mindre. Den fria rörligheten och utvecklingen av informations- och kommunikationsteknologi (IKT) har gjort att Sverige inte längre kan konkurrera med massproduktion, standardisering och stordriftsfördelar av varuproduktion med låglöneländer från framförallt Asien. En av de viktigaste förutsättningarna för svensk tillväxt i det globala samhället är beroende av att skapa möjligheter för lokala, regionala, samt nationella svenska initiativ, att satsa på korta serier, specialtillverkning och produktion med krav på extremt hög kvalitet, exakt precision och anpassa sig till den växande tjänstesektorn.  Men även ta vara på våra naturresurser och de stora marknadsledande företag som finns i landet.

Vi står inför en utmaning att hantera både globala och lokala förutsättningar på individ, grupp, organisation och samhällsnivå inom både skola och arbetsliv. Tillgången på IKT bidrar till ökade möjligheter för rörlighet och interaktion med omvärlden där handel, information och kommunikation sker numera world wide på webben. Om vi inte anpassar oss är chansen att vi bli förbisprungna av andra utvecklingsländer i världen, för att vara konkurrenskraftiga räcker det inte med att medarbetare och chefer kan ta till sig och hantera ny kunskap och teknik för att lösa de dagliga arbetsuppgifterna. Det avgörande är att kunna utnyttja teknikens fulla potential för att öka produktiviteten och skapa förutsättningar för lönsamhet konkurrenskraft. Digital kompetens behöver inte endast utvecklas av civilingenjörer eller datanördar, utan vi behöver skapa medvetenhet om att IKT idag är en central del utav informationssamhället och anpassa oss efter de krav som ställs. Vi behöver öka kunskapen och användningen av IKT både i skolan och på arbetsmarknaden om vi vill fortsätta vara konkurrenskraftiga i framtiden och skapa medvetenhet att sociala samspelet på 2000-talet sker mer och mer i den digitala världen.

Globaliseringen innebär även att vi måste utveckla kunskap och kompetens om sociala och kulturella skillnader för att ta och tillvara de glokala förutsättningar som globaliseringen bidrar med. Ett exempel är den ökade mångfalden som gör att vi behöver utveckla en etiks och kulturell medvetenhet för att främja integration, undanröja sociala klyftor och utanförskap i dagens arbetsmarknad som är exkluderande och inte inkluderande. Det krävs kunskap om andra kulturer och traditioner för att ta tillvara på mångfaldens möjligheter samt värna och utveckla kunskap om den öppenhet, jämställdhet och demokratiska vädringar som råder i landet.

Den förändrade bilden i arbetslivet och öppenheten på arbetsmarknaden har gjort att vi idag inte endast konkurrerar med människor av samma nationalitet eller européer, utan med arbetskraft från framförallt Asien och Sydamerika. Stora svenska företag blir antingen uppköpta av utländska investerare eller flyttar sin produktion till låglöneländer. Där det finns ett stort utbud av högt utbildad arbetskraft som utför lika kvalificerade arbetsuppgifter, med samma kunskaper och kompetenser fast till betydligt lägre kostnader.

Kanske är det så att förändringarna i samhället gjort att massproduktion av varor från industrialiseringens tid är förbi. Vi befinner oss i ett kunskapssamhälle där produktionen av varor håller att försvinna och svenskt arbetskraft blir alltmer fokuserad på service och tjänsteproduktion. Tjänsteproduktionen ställer krav på andra mjuka kompetenser som problemlösning, initiativtagande, risktagande eller social kompetens där förmåga att interagera och kommunicera med andra människor blir allt viktigare utan att för den skull göra sakkunskap mindre viktig.

När våra föräldrar växte upp så utbildades de till ett yrke som de skulle vara trogna resten av sina liv och ibland kunde även olika yrkestitlar överlåtas från en generation till nästa. De lärde sig yrket från grunden och med hjälp av reproduktion, återgivning av kunskap samt standardiserade arbetsmetoder så utvecklades de kompetenser som krävdes för att klara av ett yrke. Dagens ungdomar formas och utbildas till yrken som inte existerar i dagens samhälle, de kommer att byta yrken under sin yrkeskarriär och ansvaret för att vara attraktiv på arbetsmarknaden flyttas alltmer över på den enskilda individen. Den nya generationen medarbetare rangordnar den egna utvecklingen, delaktighet och medbestämmande högre än lönen. Betydelsen att få planera och genomföra sitt arbete på ett självständigt sätt under arbetstiden samt kombinera ett fungerande familjeliv, en rik fritid och goda karriärmöjligheter har blivit allt viktigare. Samt att komplettera och kombinera utvecklingen av sakkunskap med utvecklingen av mjuka kompetenser. En effektiv träning av mjuka kompetenser kräver en särskild pedagogik och metodik. Arenorna för lärandet ser annorlunda ut än vid inlärning av sakkunskap och något som vi kanske bör ta i beaktande i utformningen av det svenska utbildningssystemet.

Väljer man idag att studera platsannonsers innehåll och utformning så efterfrågar arbetsmarknaden inte bara fakta och sakkunskap, utan även olika kompetenser som erfarenheter, förmågor, egenskaper, och färdigheter (Edman och Schilling 2011). Företagen efterfrågar medarbetare med tillräckligt hög tekniskt kompetens, men också med kompetens att agera självständigt, innovativt och entreprenöriellt. I vissa branscher så råder det arbetsbrist på grund av demografin, företagen vill anställa men saknar rätt kompetens är artiklar som man ofta möts av i media. På samma gång erbjuder vissa branscher anställning direkt efter gymnasiet, men saknar arbetskraft för att ungdomar idag saknar intresse för branschen, eller att branschen saknar förutsättningar för att vara en attraktiv arbetsgivare inom exempelvis skogsindustrin, äldreomsorgen.

Den ökade komplexiteten i samhället har gjort att vi idag måste vara mer analytiska i vår tänkande och göra djupgående omvärldsanalyser för att kunna fatta rätt beslut. Antalet parametrar och komplexiteten i beslutsfattandet gör att vi måste ta flera etiska och moraliska aspekter i beaktande, förutse olika scenarier som kan påverka besluten i både positiv och negativ riktning. Vi möts idag av ett samhälle som präglas mer av individuella presentationer med fokus på individualism, samverkan eller samarbeten som skall bidra till kollektivet och välfärden bli allt mindre aktuellt. IKT har underlättat informationsspridningen och ofta ersatt det fysiska mötet och interaktionen mellan människor. Det har blivit allt viktigare att nätverka och stärka den sociala kompetensen, det vill säga förmågan att kunna kommunicera och interagera med andra människor i olika sammanhang för ett individuellt syfte.

Miljö och hållbar utveckling kommer även att påverka våra livsstilar mer eller mindre i framtiden. Under tiden som I-länder fortsätter med sin massproduktion och konsumtion av el, energi och icke förnyelsebara energikällor så håller U-länder på att utvecklas i ibland annat Ryssland, Sydamerika och Asien. Populationen till antalet motsvarar stora produktions och konsumtionsbehov i utvecklandet av ländernas välvärd. Tillgången till el, energi, vatten sjukvård, infrastruktur gör att behovet av att utveckla teknik och energiproduktionen ökar hela tiden. Vi behöver hitta alternativa förnyelsebara energikällor och ta ett gemenast ansvar för en hållbar utveckling och en ökad välfärd. Vi kommer i framtiden behöva fler individer med gedigen naturvetenskaplig och teknisk utbildning. Med innovativ förmåga och entreprenöriell kompetens för att leda och i handling omsätta forskning och teknikutveckling när det gäller energiproduktion och miljövänliga produkter i tillräckligt hög takt. Vi behöver ta ett gemensamt ansvar för den miljö som vi vill att våra barn och framtida arbetstagare skall verka inom, genom att utnyttja ny teknik för att hitta alternativa lösningar till som kan göra beroendet av icke förnyelsebara källor mindre för att på samma gång förändra vår konsumtions och livsstilsmönster.

Tillgången på realkapital har ökat och kan i dagens samhälle inte kan ses som en konkurrensfördel. Länder behöver anpassa sig till den öppna marknadsekonomin och tvingas konkurrera med andra metoder som kreativitet, innovationskraft och handlingskraft för att behålla sin position på världsmarknaden. För att simulera till kreativitet krävs att vi utvecklar en hög kompetens med strukturer och system som främjar innovationskraft och nytänkande. Vi behöver skolor, företag och organisationer som möjliggör för olika aktörer att samarbeta på ett sätt så att nyskapande idéer kan förverkligas och införlivas i företag och samhället. Det är även viktigt att stärka och utveckla förmågan att identifiera möjligheter som kan skapa värde. Att förverkliga sina idéer i handling och förmågan att organisera sin handlingskraft i olika typer av verksamheter som involverar andra människor och för att stärka konkurrensen på marknaden.

När realkapital och de vanligtvis konkurrenskraftiga produktionsfaktorerna inte bidrar till konkurrensfördelar på världsmarknaden behöver vi hittar alternativa vägar, här kommer entreprenörskapet och det entreprenöriella tänkandet in. Sverige behöver ständigt förbättra, förnya och utveckla sina produkter och tjänster för att behålla sin konkurrenskraft på världsmarknaden. Vägen går delvis genom att hitta nya kreativa idéer och innovationer, men även genom att utbildningsystemet, företag, branscher, organisationer i samhället kan stimulera till att skapa handlingskraftiga, nytänkande, ansvarstagande och initiativtagande individer som går från tanke till handling. Men även att skapa förutsättningar för att utveckla förmåga att starta, etablera och driva egna företag som bidrar till fler arbetstillfällen ökad konkurrenskraft och välfärd i landet-

Källa:http://www.utu.fi/fi/yksikot/ffrc/tutkimus/hankearkisto/koulutushankkeet/Documents/NTT_rapport.pdf

One Comment so far:

  1. […] på samma gång tillkommer nya yrkestitlar och jobb uppkommer visar olika undersökningar. Världen förändras och frågan är om dagens skola är en spegelbild av samtidens samhälle och förbereder våra […]

Lämna ett svar till Utmaningar inom SSA & SYV – NORDSTRÖM EDUCATION Avbryt svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

www.nordstromeducation.se