Home   Bedömning   Principer för lärares professionsutveckling

Principer för lärares professionsutveckling

Kommunförbundet Skåne har gjort en sammanfattning av Helen Timperleys forskning om ”Teacher professional learning and development” där hon summerar tio forskningsbaserade principer för lärares professionella lärande.

Principer för lärares professionsutveckling

Principerna bygger på fyra antaganden om att elevernas lärande påverkas i hög grad av lärarens förmåga att undervisa, undervisningen är en komplex verksamhet och formas av ett antal faktorer (personliga teorier) om vad som skall läras ut och hur det skall läras in. Vidare bör lärares professionella lärande utformas i en undervisningskontext och utgå forskning inom området för att utveckla en djupare förståelse av teori och praktik. Den bör organiseras utifrån ett gemensamt ramverk och infrastruktur som främjar lärare och elevers metakognitiva och självreglerande förmåga som har positiv effekt på elevernas lärande.

Tio principer för professionsutveckling

Princip 1 beskriver att lärares professionella lärande och utveckling måste ha sin utgångspunkt och fokus på elevernas lärande. Lärare behöver blir experter att se samband mellan undervisningsmetoder och elevresultat som ett mått på att utvärdera sitt eget och varandras lärande. Långsiktigt leder arbetet till att lärare utvecklar sin effektivitet och förmåga till självreglering av den egna undervisningen.

Princip 2 bygger på att lärares kunskaper och färdigheter som utvecklas i den egna undervisningspraktiken är mest effektiva för att utveckla elevernas lärande och studieresultat. Lärares professionella lärande och utveckling av sin undervisningseffektivitet bör fokusera på kontextspecifika metoder som främjar lärandeaktiviteter som vilar vetenskaplig grund och principer för effekt undervisning.

Princip 3 bygger på att lärares professionella lärande utifrån teoretiska kunskaper och praktiska färdigheter behöver integreras i lärares egen undervisningspraktik. Syftet är att främja deras djuplärande och undervisningens effektivitet genom att samla in bedömningsinformation.

Princip 4 är att lärares professionsutveckling behöver utgå från vilka kunskaper och färdigheter lärare behöver utveckla för att främja elevernas lärande.  Lärare behöver utveckla sina självreglerande färdigheter, sin bedömarkompetens och strategier inom formativ bedömning för att identifiera Vart är eleverna på väg? (lärandemål), Var befinner sig eleverna nu? (nuläge), och Hur tar sig eleverna vidare? (strategival) och olika sätt att utvärdera undervisningens effektivitet och elevernas lärande.

Princip 5 utgår från att lärare behöver ett flertal tillfällen över tid för att utveckla sin undervisningspraktik och bör utformas utifrån lokala behov och förutsättningar och en lärandemiljö som bidrar till att utmana rådande föreställningar och antaganden. Lärtillfällena bör präglas av ett tillitsfullt arbets-, samtals- och lärandeklimat. Engagemang är viktigare än frivillighet vid professionsutveckling, därför bör dessa utvecklingsinsatser fokusera på att framkalla lärarnas engagemang genom att låta dem identifiera problem från den egna undervisningen och erbjuda möjligheter att lösa dem.

Princip 6 för professionellt lärande framhåller vikten av att utgå från lärares befintliga föreställningar och rådande antaganden om elevers lärande. Målet är att utveckla deras förståelse för begräsningar av den nuvarande undervisningspraktiken och de ”nya” idéerna. För att främja förändringar förespråkas en cyklisk process där lärares rådande föreställningar utmanas genom att erbjuda alternativa validerade undervisningsaktiviteter som genomförs genom mindre förändringar i undervisningen.

Princip 7 beskriver att lärares professionella lärande bör integreras i det kollegiala lärandet, vilket har en positiv inverkan på elevernas lärande, där effekten av det kollegiala lärandet används som ett mått för att se förhållanden mellan undervisning och elevernas resultat. Kollegialt lärande innebär att lärare på ett strukturerat och återkommande sätt med fokus på elevernas lärande får möjlighet att diskutera, reflektera, lösa problem och fördjupa sitt eget och varandras lärande.

Princip 8 redogör för vikten av att använda sig utav extern expertis för att utmana lärarnas rådande antaganden och föreställningar och visa på nya möjligheter på undervisningsmetoder som kan leda till förbättrade studieresultat. Experterna kan vara interna skolutvecklare, rektorer, förestelärare eller personer med en viss expertkunskap alternativt externa utbildningssamordnare.

Princip 9 bygger på att skolledare behöver utöva ett aktivt ledarskap och delaktighet i arbetet med och skapa förväntningar på skolans utvecklingsinsatser och lärarnas möjligheter till professionellt lärande. Tre roller är avgörande för att bedriva ett långsiktigt utvecklingsarbete. Det handlar om att skapa en gemensam vision och målbild samt hitta bevis för framsteg, de behöver leda, organisera och stödja möjligheter till lärares professionella lärande och utveckling.

Princip 10 bygger på att skapa långsiktiga och hållbara organisatoriska förutsättningar och en infrastruktur som stödjer självreglerande utvärderingar för att kunna bibehålla kraften. Lärarna behöver få möjlighet att utveckla sin självregeringsförmåga att ständigt följa upp och utvärdera undervisningens effektivitet och att kontinuerligt göra förbättringar i den egna undervisningspraktiken. Ledare och lärare behöver systematiskt samla in och analysera bedömningsinformation utifrån tre formativa fraser. ”Vart är vi på väg?” (lärandemål) ”Var befinner vi oss?” (synliggöra lärandet) och ”Hur tar vi oss vidare?” (framåtsyftande återkoppling)

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

www.nordstromeducation.se