Systematiskt kollegialt lärande

Skolverket släppte nyligen ett nytt stödmaterial om Kvalitetsarbete i praktiken. Stödmaterialet presenteras i korthet här och kan bidra till att systematisera det kollegiala lärandet.

Det systematiska kvalitetsarbetet är inskrivet i skollagen och det finn även tydliga kopplingar till skola som ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Syftet med det systematiska kvalitetsarbetet är att identifiera, prioritera, samtala och skapa delaktighet om måluppfyllelsen och utvecklingsområden i relation till de nationella målen. Kvalitetsarbetet består av en cyklisk process där man skal l följa upp, analysera, dokumentera, planera och utveckla utbildningen och undervisningen men målet att öka eleverna måluppfyllelse. För att organisera och strukturera kvalitetsarbetet så delas det upp i fyra processer med utgångspunkt från fyra frågeställningar ”Var är vi?”, ”Vart ska vi?”, ”Hur gör vi?” och ”Hur blev det?

Var är vi?

Det systematiska skol-och kompetensutvecklingsarbetet inleds med att identifiera ett nuläge genom att följa upp resultat och måluppfyllelsen (nationella prov, slutbetyg) i relation till de nationella (kommunen och riket) styrdokumenten. Resultatet (betygsmatriser, samtal, protokoll, lektionsobservationer, lärar-, elev- och föräldraenkäter) skall även följas upp utifrån lokala förutsättningar (ämne, -klass, -skol och förvaltningsnivå) i relation till nationella styrdokumenten och lokalt beslutade mål fått för effekter för genomförda utvecklingsinsatser. Elevernas utbildning och undervisning (organisering, arbetssätt, delaktighet, undervisningsklimat, bedömningssituationer mm) skall även följas upp i jämförelse med de nationella styrdokumenten.

Resultatet ska följas upp i en nulägesbeskrivning för att identifiera utvecklingsområden och förutsättningar (styrning, ledning, organisation, resursfördelning, kompetensutveckling, lokaler, arbetsmiljö) för att genomföra det pedagogiska uppdraget och vilka förutsättningar som behöver förbättras.

Vart ska vi?

Utifrån arbetet med att identifiera ett nuläge att följa upp kvalitetsarbetet i en nulägesbeskrivning så skall det göras en nulägesanalys och bedömning av elevernas resultat och hur undervisningen bedrivits (bakåt) och vad som behöver utveckla (framåt). Nulägesanalysen är ett underlag, jämföra och bedömakvaliteten och påverkansfaktorer (interna och externa faktorer) som bidragit till resultaten i förhållande till uppdraget och de nationella målen. I nulägesbedömningen skall man tolka, förklara, problematisera och kritiskt granska varför det ser ut som det gör och vilka påverkansfaktorer som bidragit till de nuvarande resultaten. Nulägesbedömningen är utgångspunkten för det fortsatta utvecklingsarbetet och prioriteringar för utvecklingsinsatsers mål och förväntade effekter i förhållande till de nationella målen.

Hur gör vi?

När nulägesbedömningen är genomförd så skall kommande utvecklingsinsatser planeras utifrån hur arbetet ska genomförs, följas upp och utvärderas utifrån de uppsatta målen och förväntade effekter. Iplaneringen(mål, arbetssätt, metoder, resurser, aktiviteter, uppföljning och utvärdering) skall det finnas en koppling till vetenskap och beprövad erfarenhet samt en möjlighet för delaktighet och inflytande från elever och personal. Genomförandet behöver följas upp för att säkerställa att man är på rätt väg i förhållande till målet och reflektera över framgångsfaktorer, utvecklingsområden och eventuella justeringar som behöver göras i utvecklingsarbetet. Det kan med fördel göras genom kollegialt lärande där deltagna gör delaktiga i utvecklingsarbetet genom att det integreras som en del i den dagliga undervisningen. Utvecklingsarbetet behöver det skapas rutiner och former för att dokumentera(protokoll, loggbok, foto, film) utvecklingsarbetet i syfte att kunna följa upp att arbetet ger de önskade effekterna över tid och för att kunna synliggöra framsteg samt göra utvecklingsarbetet till en kollektiv tillgång.

Hur blev det?

Utvecklingsarbetets uppföljning och utvärdering av resultatet i förhållande till de uppsatta målen och förväntande effekterna är en central del i del i det systematiska kvalitetsarbetet. Resultatet värderas i relation till de nationella målen i styrdokumenten och ligger till grund för en analys för att granska utfallet av utvecklingsarbetets effekter och reflektera hela processer Vad har vi lärt oss? Vilka effekter har vi uppnått och med vilket resultat? Vad borde vi fortsätta med respektive göra mindre av? Vad behöver vi vidareutveckla? Efter den avlutande analysen inleds arbetet med en ny cykel för det fortsatta utvecklingsarbetet med frågeställningarna Var är vi?”, ”Vart ska vi?” och ”Hur tar vi oss dit?”

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *