Home   Bedömning   Lektionsobservationer

Lektionsobservationer

Lektionsobservationer

Skolinspektionen (2012) har utvecklat ett observationsschema som används vid inspektioner och kvalitetsgranskningar av undervisningen. Observationsschemat bygger på aktuell forskning om framgångsrik undervisning. Skolinspektionen (2012) har även gjort en forskningssammanställning om framgång i undervisningen. Vill man fördjupa sin ytterligare kring olika framgångsfaktorer i undervisningen rekommenderas Utmärkt Undervisning (2013) av Jan Håkansson och Håkan Sundberg samt Synligt Lärande (2009) av John Hattie eller SKL (2011) som gjort en sammanfattning av Hatties forskning.

Syftet med en lektionsobservation är att samla in bedömningsinformation om kvalitén i undervisningen. Lektionsobservationerna bör ske på ett stukutrerat sätt utifrån på förhand definierade bedömningskriterier som bygger på evidensbaserade kriterier om framgångsrik undervisning. Skolinspektionen bygger upp sina observationer på tre olika delar vilket överensstämmer med Helen Timperleys (2013) rekommendationer för genomförandet.

Rekommendationer vid lektionsobservationer

Oavsett om det är en skolinspektör, utvecklingsledare, skolledare, lärare eller kollega som skall observera och observeras finns det ett antal rekommendationer vid observationstillfället. Det övergripande syftet med lektionsobservationer är att höja kvalitén på undervisningen för att förbättra elevernas lärande och skolans måluppfyllelse. Målet enligt Timperley är att göra lärare till experter på att se samband mellan undervisningstekniker och elevresultat. Lärare behöver reflektera över sin egen undervisning, om vad som fungerar bra och vad som behöver förändras eller förbättras för att maximera elevernas lärande och utveckling.

Traditionella lektionsobservationer

Traditionella lektionsobservationer har byggt på att den som observatören har på förhand definierat ett antal framgångskriterier för effektiv undervisning. Kriterierna har många gånger varit implicita och bygger på observatörens personligt valda teorier om effektiv undervisning. Ofta är det endast läraren som uteslutande observerats i klassrummet. Fokus har inte varit att observera vilken effekt som lärarens undervisning har på elevernas lärande och deras kunskapsutveckling. När läraren som observerats får en återkoppling från observatören så fördjupas inte förståelsen av metodernas effektivitet, eller vilka begränsningar som finns i den nuvarande undervisningstekniker. Problem uppstår när observatörerna utifrån sina personligt valda teorier ger praktiska rekommendationer till förändringar av undervisningsteknikerna. Dock utan att skapa en förståelse varför dessa undervisningtekniker är mer effektiva i relation till de nuvarande teknikerna.

Moderna lektionsobservationer á la Timperley

Helen Timperley (2013) menar att moderna observationer bygger på gemensamma analyser av undervisningstekniker. Analysen grundar sig på lärares lärandemål för undervisningen och en delad förståelse om vad effektiv undervisning innebär. Timperley har valt att kalla moderna observationer för ”metodanalys samtal” och består av tre delar; samtal inför observationen, lektionsobservationer och en metodsamtalsanalys efter observationen. Processen bygger på den undersökande och kunskapsbildande cykeln där lärare får möjlighet att fördjupa sina kunskaper och färdigheter och låter eleverna uppleva ett nytt lärande för att sedan kontrollera resultatet som följs upp och analyseras tillsammans med observatören. Observationsmodellen syftar till att utmana lärares personligt valda teorier om olika undervisningstekniker, bygga upp kunskap inom konceptuella ramverk samt utveckla lärares metakognitiva lärande och förmåga till självreglerande. Timperley (2013) menar även att en viktig del är att fastställa lärandemålen. Det kan bidra till att utveckla lärares metakognitiva och självreglerande (lärande) förmåga.

Samtal inför observationen

Inför en lektionsobservation bör det genomföras ett samtal mellan observatören och läraren som skall observeras. I samtalet inför observationen så samlar observatören in bakgrundsinformation om årskurs, antal elever, lektionstid och planering. Samtalet syftar vidare till att fastställa lärandemålen och kvalitetskriterierna för effektiv undervisning. Lärandemålen styrs och utgår från styrdokumenten och elevernas behov utifrån ett på förhand identifierat kunskapsområde i undervisningen. Kriterierna tas fram i samråd för att kunna bedöma undervisningsteknikernas effektivitet. Frågor om VAD som skall läras ut och HUR det skall läras in diskuteras utifrån kriterier för effektiv undervisning och sambanden mellan undervisning, bedömning och lärande.

Genom att fastställa lärandemålen kriterier för effektiv undervisning argumenterar Timerley (2013) för att läraren och observatören får en riktning för att kunna bedöma sina professionella framsteg. Det bidrar även till lärarens och observatörens förståelse av vilka kriterier som skall utvärderas och ett underlag för att bedöma undervisningsteknikernas effektivitet. Vidare kan det bidra till att minska stressen för den/de som skall observeras genom att träffas enskilt eller i grupp för att samtala om observationens syfte, mål och förväntningar. Om den person som ska observeras vill att observatören skall fokusera på något enskilt bedömningsområde eller särskilda kriterier så bör detta ske i dialog med observatören inför observationstillfället. Här finns ett exempel på en mall på för- och efterhandledning av en lektionsobservation som bygger på forskning om kollegahandledning i skolan och är skriven av Handal, Hofgaard, Lauvås (1997).

Observationsmallar

Det finns en rad olika observationsmallar som kan ligga till grund för ett ramverk för att utifrån skolans behov och förutsättningar skapa lokala observationsmodeller. Det som är viktigt att poängtera är att mallarna inte skall ses som en checklista eller ett facit för hur undervisning bör bedrivas utan som ramar för inom vilka framgångsfaktorer/kriterier som bör vara utgångspunkt i lärarens lektionsplaneringar av undervisningen. Ett stöd för att komma igång med lektionsobservationer kan vara att använda sig utav Skolinspektionens observationsmall och endast fokusera på ett av de olika områdena som finns in mallen. Här finns en förkortad version på 2 A4 sidor av Skolinspektionens mall. Alternativt kan lärare efter samråd med observatören fokusera på ett fåtal eller endast en indikator vid lektionsobservationen. Skolinspektionens mall är indelat i fyra olika områden;

  1. Trygg, stödjande och uppmuntrande lärandemiljö
  2. Individanpassning, variation och utmaningar
  3. Tydlighet i mål, innehåll och struktur
  4. Uppföljning, återkoppling och reflektion över lärandet

Exempel på enskilda områden och indikatorer/faktorer/kriterier

  • Normer och värden
  • Höga och positiva förväntningar
  • Ordning och arbetsro
  • Delaktighet och inflytande
  • Varierad undervisning
  • Samverkan skola – arbetsliv
  • Lektionsuppstart, – genomförande och/eller avslut
  • Formativ bedömning

Under observationen

Under lektionsobservationen är observatörens uppgift att föra anteckningar utifrån de på förhand fastställda lärandemålen och kriterierna i observationsmallen. I observationerna ska fokus inte riktas mot läraren, eleverna eller undervisningen i sig, utan på hur undervisningen påverkar eleverna. Observatören kan välja att observera eleverna genom att lyssna på deras diskussioner, undersöka på deras arbete i klassrummet och har även möjlighet att ställa frågor till eleverna efter lektionsbesöket. Observatören bör förhålla sig relativt osynlig under lektionen och endast observera eleverna. Anteckningarna ska endast omfatta de områden som ska observeras och för att försäkra sig om att tolkningarna är objektiva och inte subjektiva i termer som rätt och fel.

Efter observationen (metodanalys)

Efter en observation fyller observatören i observationsmallen utifrån undervisningens lärandemål och kvalitetskriterierna för effektiv undervisning. Här finns det även möjlighet att föra anteckningar i fritext i kommentarsfältet. Samtalet efter lektionsobservationen utgår från de på förhand fastställda lärandemålen, kriterierna och observationsanteckningarna från lektionen där de gemensamt fyller i observationsmallen. Samtalet blir på en fördjupad diskussion för att utvärdera lärandemålen, kvalitetskriterierna och för att bedöma undervisningsteknikernas effektivitet. Efter samtalet fastställs nya lärandemål och kvalitetskriterier som ligger till grund för lärares fortsatta professionella lärande och utveckling.

Hoppas att ni fått lite vägledning för att själva kunna göra lyckade lektionsobservationer.

One Comment so far:

  1. […] Lektionsobservationer. Att få hjälp av en kunnig person, en rektor, en kollega eller någon annan med kompetens att bedöma en lektion kan vara till stor hjälp för en lärare. Skolinspektionen har utarbetat ett observationsschema för denna typ av bedömning. Schemat används i första hand i samband med Skolinspektionens kvalitetsgranskningar. Men det kan också med fördel användas av en kollega eller någon annan som sitter med under lektionen. Schemat utgår från forskning om vad som är bra undervisning. Lektionsobservationer – NORDSTRÖM EDUCATION. […]

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

www.nordstromeducation.se