Home   Beprövad erfarenhet   Samtalsmodeller för kollegialt lärande

Samtalsmodeller för kollegialt lärande

Forskningsbaserat förhållningssätt och arbetssätt

Från 2010 så står det inskrivet i skollagen 1 kap. 5 § att ”utbildningen ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet”. Det innebär elevernas utbildning, undervisning och skolans arbete ska bygga på ett forskningsbaserat förhållningsätt och arbetssätt. Skrivelsen riktar sig till samtliga nivåer och områden i skolans styrsystem från politiker, förvaltningschefer, skolledare till lärare och övriga medarbetare. För att reda ut begreppen har Skolverket, Skolinspektionen och Specialpedagogiska skolmyndigheten släppt en gemensam forskningsöversikt Forskning för klassrummet – vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet i praktiken. I boken ger de en gemensam fördjupad beskrivning av begreppen och Skolverket har även gett ut att antal filmer om vad  , beprövad erfarenhet och evidens på utbildningsområdet kan innebära i skolvardagen.

Skolverket har gjort en sammanfattning av begreppen där de beskriver att ”Vetenskaplig grund innebär att kritiskt granska, pröva och sätta enskilda faktakunskaper i ett sammanhang. Beprövad erfarenhet innebär att lärare stödjer sig på erfarenheter som prövats under en längre tid, som är granskad och dokumenterad. Evidensbaserad praktik inom utbildningsområdet och skolan betyder det att de metoder som lärare använder ska grunda sig på bästa tillförlitliga kunskap.” Samtliga begrepp finns på något sätt med som mål och medel i läroplanen. Oavsett skolform så är det något som alla inom skola ska arbeta aktivt med inom ramen för sitt uppdrag.

Professionsutvecklingens två kompletterande perspektiv

Det innebär att lärares professionsutveckling bygger på två konkurrerande perspektiv. Dels ska lärares profession stärkas genom ett uppifrån och utifrån perspektiv där de betraktas som ”forskningskonsumenter”. Eller ett underifrån och inifrån perspektiv där lärare betraktas som ”forskningsproducenter” genom att arbeta med beprövad erfarenhet. I lärares professionsutveckling behövs båda perspektiven, de ses som komplementärer och är lika viktiga i utifrån ett forskningsbaserat förhållningssätt och arbetssätt. Vetenskaplig grund kan bidra till att visa på vilka faktorer som påverkar elevernas studieresultat. Forskningen kan vara vägledande för arbetet och den beprövade erfarenheten kan fungera som reflektionsprocess för att utveckla elevernas utbildning och lärarnas undervisning. Det finns inga färdiga recept eller universalmetoder för en framgångsrik undervisning. Arbetet med att utveckla lärares undervisning bygger på komplexa miljöer och behöver anpassas till skolan, elevgruppens och de enskilda elevernas lokala förutsättningar och utvecklas av professionen själva.

Kollegialt lärande, en individuell skyldighet och en institutionell rättighet.

I Skolverkets forskningsöversikt Forskning i klassrummet har man samlat en rad olika klassrumsnära forskningsrön. I boken framhålls kollegialt lärande som en framgångsfaktor för ökad kvalitet i skolan. Lärares professionsutveckling och kollegialt lärande ses som en positiv framgångsfaktor för att bedriva systematiska skol- och kompetensutvecklingsinsatser över tid som bygger på kollegialt erfarenhetsutbyte, lärande besök tillsammans med extern expertis.

Kollegialt lärande omfattar olika former av professionsutveckling. Det sker genom ett långsiktigt, systematiskt, strukturerat och återkommande utvecklingsarbete. De bygger på att flera lärare i samråd med en samtalsledare diskuterar, reflekterar och kritiskt granskar sitt eget och varandras arbete tillsammans. Enligt Andy Hargreaves (2013) forskning ska lärares professionsutveckling ses som en ”individuell skyldighet och en institutionell rättighet.” Det är lärarna som har ansvar för att utvecklas i sin profession och skolans rektorer och huvudmannen som ansvar att skolsystemet är uppbyggt så att lärare ska ha möjligheter att utvecklas i sin profession. Läs mer om vad Skolverket skriver på sin hemsida.

Val av samtalsmodell för kollegialt lärande

Det finns en rad olika samtalsmodeller att arbeta utifrån för att leva upp till skollagens krav om en utbildning och undervisning på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Gemensam nämnare för samtliga modeller är utgångspunkten för lärares professionella lärande och det kollegiala lärandet att arbeta tillsammans för att utveckla kvalitén i undervisningen i syfte att förbättra elevernas studieresultat. Några viktiga frågeställningar att diskutera innan man börjar arbetet är:

  1. Vad är syftet, målsättning och förväntade effekter med det kollegialt lärande?
  2. Hur organiserar vi det kollegialt lärandet? (fokusområden, samtalsmodell, struktur, gruppindelning, roller, talutrymme, dokumentation)
  3. Hur skall vi följa upp och utvärdera det kollegiala lärandet?
  4. Hur implementerar vi det kollegiala lärandet och de pedagogiska samtalen?

Sammanställning av modeller för kollegialt lärande

kollegialtKollegialt lärande och lärares professionsutveckling förutsätter att lärare strukturerat och återkommande över tid i cykliska processer får möjlighet att träffas för att gemensamt diskutera, reflektera och analysera resultatet av förändringar i undervisningen. Det kollegiala lärandet bör ledas av en lär-/handledare som bidrar till att utveckla och utmana rådande föreställningar och bidra till att fördjupa kollegiets kunskaper och färdigheter genom att presentera nya forskningsrön och praktiska tips. Här sammanfattas ett antal samtalsmodeller för rektorer, förskolechefer och huvudmän som vill komma igång och arbeta med kollegialt lärande. Avslutningsvis ges ett litteraturtips för de som vill fördjupa sig inom respektive samtalsmodell. De samtalsmodeller som kommer att sammanfattas är:

  • Teacher Learning Communities
  • Kollegahandledning
  • Den undersökande och kunskapsbildande cykeln
  • Lektionsobservationer
  • Studiecirkel
  • Lesson study
  • Learning study
  • Aktionsforskning/Aktionslärande
  • Problembaserad skolutveckling
  • Matematiklyftet mfl.

Följ våra inlägg genom att gilla vår Facebook eller besök bloggen för att ta del av uppdateringarna om olika samtalsmodeller inom kollegialt lärande.

5 Comments so far:

  1. […] så måste man ha fokus. – Lärande bygger på att vi kan följa en gång under en tankeserie. Samtalsmodeller för kollegialt lärande – NORDSTRÖM EDUCATION. Forskningsbaserat förhållningssätt och arbetssätt Från 2010 så står det inskrivet i […]

  2. […] Kurs och ämnesplaner-Gr. Digitala verktyg för formativ bedömning @ Nordström Education. Samtalsmodeller för kollegialt lärande – NORDSTRÖM EDUCATION. […]

  3. […] Men trots enorma satsningar har skolresultaten sjunkit. Under de senaste åren har allt fler skolor valt att ge varje elev en egen dator, främst inom gymnasiet men även på högstadiet. Frågebatteri. 2015-04-02 – Hälsingerådet. Vem sköter mitt jobb som lärare om jag är sjuk? Office365 en plattform för kollaborativt lärande, kommunikation och informationsdelning – Nyheter från Microsoft. Inspektionens rapport borde påverka hela skolsystemet – Per Kornhall. Bakläxa för läxdebatten. Elevledda utvecklingssamtal. Bookmarks 2014 10 31. Digitala prov. 5 villkor du bör kräva som förstelärare eller lektor. Samtalsmodeller för kollegialt lärande – NORDSTRÖM EDUCATION. […]

  4. […] Vill du ta del av det utökade kollegiet i sommar eller när som helst? Bedömning av lärande – för lärande – mot lärande! Så var då dagen här. Den dagen då årets formativa undervisning och formativa bedömning skulle summeras i ett betyg. Flipped classroom / Flippat klassrum. 5 tips på hantering av sociala medier under semestern. Provfri matematik – bedömning i praktiken. IKT som en naturlig del? Samtalsmodeller för kollegialt lärande – NORDSTRÖM EDUCATION. […]

  5. […] Samtalsmodeller för kollegialt lärande […]

Lämna ett svar till Nordström education | Pearltrees Avbryt svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

www.nordstromeducation.se