Blog

Undervisningstekniker A-Ö inom skola-arbetsliv

Undervisningstekniker för samverkan mellan skola och arbetsliv Här finns 25 lärande exempel på hur man kan skapa lärprocesser och samverkansformer tillsammans med omvärlden och närsamhället i undervisningen för att utveckla elevernas kunskaper om olika utbildningsvägar, deras förståelse och erfarenheter från arbets- och samhällslivet. Eleverna ska enligt skollagen få tillgång till kontinuerlig studie- och yrkesvägledning genom hela sin skolgång. Genom att integrera arbetet kring samverkan med omvärlden i alla ämnen ges eleverna större möjligheter att göra väl underbyggda studie. och yrkesval.skolans

SYV+ samverkan skola-arbetsliv

SYV+ Samverkan skola-arbetsliv Syfte Syftet är att ge eleverna tillgång till kontinuerlig studie- och yrkesvägledning genom att integrera arbetet kring samverkan med omvärlden i alla ämnen för att eleverna ska göra väl underbyggda studie- och yrkesval. Mål Skapa lärprocesser och samverkansformer tillsammans med omvärlden och närsamhället i undervisningen för att utveckla elevernas kunskaper om olika utbildningsvägar, deras förståelse och erfarenheter från arbets- och samhällslivet

Kommunövergripande skolutvecklingsprojekt ELIAS

Kommunövergripande skolutvecklingsprojekt ELIAS I dagarna avslutades ett tvåårigt kommunövergripande skolutvecklingsprojekt i Avesta kommun som fått projektnamnet ELIAS. Förkortningen står för Entreprenöriellt Lärande I Avesta Skolor. Projektet är en del i Avesta 2020 och en satsning på det entreprenöriella lärandet i kommunens förskolor och grundskolor. Hela skolutvecklingsprojektet finns dokumenterat här. Vi sammanfattar här våra insatser och erfarenheter från projektet, Vi har under läsåret 14/15 och 15/16 tillsammans med en projektgrupp i Avesta kommun gjort ansökningar om utvecklingsmedel (statsbidrag) som beviljats. Projektet har omfattat utbildningsinsatser för skolledare, förskolechefer, lärare, pedagoger och lärare i förskola och grundskola i Avesta. Kartläggning genom självskattning Vid uppstarten av projektet genomfördes en digital nollpunktsmätning (självskattning för medarbetare) […]

Presentation BFL+IKT

Här kommer en inspelad presentation från en föreläsning om hur lärare kan arbeta med bedömning för lärande  med stöd av digitala lärresurser. Till presentationen finns även en en utbildningsmodul med en tillhörande beskrivning av samtliga digitala verktyg (lärresurser) i verktygslådan.     Presentation BFL+IKT bflikt-i-sotenas

Samtalsmodeller för kollegialt lärande

Forskningsbaserat förhållningssätt och arbetssätt Från 2010 så står det inskrivet i skollagen 1 kap. 5 § att ”utbildningen ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet”. Det innebär elevernas utbildning, undervisning och skolans arbete ska bygga på ett forskningsbaserat förhållningsätt och arbetssätt. Skrivelsen riktar sig till samtliga nivåer och områden i skolans styrsystem från politiker, förvaltningschefer, skolledare till lärare och övriga medarbetare. För att reda ut begreppen har Skolverket, Skolinspektionen och Specialpedagogiska skolmyndigheten släppt en gemensam forskningsöversikt Forskning för klassrummet – vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet i praktiken. I boken ger de en gemensam fördjupad beskrivning av begreppen och Skolverket har även gett ut att antal filmer om vad  , […]

Lektionsobservationer

Lektionsobservationer Skolinspektionen (2012) har utvecklat ett observationsschema som används vid inspektioner och kvalitetsgranskningar av undervisningen. Observationsschemat bygger på aktuell forskning om framgångsrik undervisning. Skolinspektionen (2012) har även gjort en forskningssammanställning om framgång i undervisningen. Vill man fördjupa sin ytterligare kring olika framgångsfaktorer i undervisningen rekommenderas Utmärkt Undervisning (2013) av Jan Håkansson och Håkan Sundberg samt Synligt Lärande (2009) av John Hattie eller SKL (2011) som gjort en sammanfattning av Hatties forskning. Syftet med en lektionsobservation är att samla in bedömningsinformation om kvalitén i undervisningen. Lektionsobservationerna bör ske på ett stukutrerat sätt utifrån på förhand definierade bedömningskriterier som bygger på evidensbaserade kriterier om framgångsrik undervisning. Skolinspektionen bygger upp sina observationer på […]

Formativ bedömning+ kollegialt lärande

Rekommendationer vid införandet av formativt förhållningssätt och kollegialt lärande I det här inlägget sammanfattar jag HUR huvudmän och skolor valt att implementera arbetet med formativ bedömning och kollegialt lärande. Sammanfattningen bygger på redovisningar och erfarenheter från BFL-seminariet under Skolforum 2015 och andra kommuner. Forskning från bland annat Dylan Wilian och Helen Timperley visar att införandet av formativ bedömning och kollegialt lärande ger den absolut största och positiva effekterna och är det mest kostnadseffektiva sättet för att på höja elevernas studieresultat. Under senaste året har jag läst mycket litteratur, tittat på filmer och följt olika pedagogiska forum om formativ bedömning. Det har utmynnat i ett stort antal blogginlägg, sammanställningar, föreläsningar, en […]

Undervisningstips Del 9 Återkoppling i rätt tid och rätt format

I det här inlägget har jag försökt att sammanfatta forskningen om vad som kännetecknar effektiv återkoppling utifrån rätt tid och rätt format för att den ska maximera elevernas kunskapsutveckling. Nästa blogginlägg kommer att handla om digitala verktyg som lärare kan använda i undervisningen för att ge både skriftlig och muntlig återkoppling till eleverna. Återkoppling i rätt tid Återkoppling sker ofta från läraren i helklass vilket medför att eleverna inte uppfattar att återkopplingen riktas mot just dem. Eleverna befinner sig ofta vid olika platser i sin inlärningsprocess vilket gör att återkopplingen behöver komma i rätt tid och vara utformad i rätt format. Snabb formativ bedömning bör enligt Dylan Wiliam ske ”minut […]

Undervisningstips Del 8 Återkoppling på fyra nivåer

 Återkoppling på fyra nivåer Anders Jönsson (2013) skriver i som bok Lärande bedömning att ett formativ förhållningssätt innebär att läraren ”ger konstruktiv och framåtsyftande återkoppling, som hjälper eleverna att prestera bättre i framtiden. Räkna inte med att alla elever vet automatiskt vet hur man använder sin återkoppling, utan hjälp dem genom att inkludera strategier för hur man använder återkoppling i undervisningen.” Det finns en koppling till de tre återkopplingsfrågorna som motsvarar fyra nivåer av olika inlärningsfaser. Lärare behöver erbjuda en återkoppling i förhållande till de tre viktiga återkopplingsnivåerna; uppgifts-, process- och metakognitiv nivå. I det här blogginlägget försöker jag att tydliggöra kopplingen och urskilja skillnaden mellan olika nivåer av återkoppling. […]

Undervisningstips Del 7 Återkopplingens tre frågor

Återkoppling i undervisningen Nyckelstrategi tre handlar om att ge eleverna framåtsyftande återkoppling (respons) som för lärandet framåt. Framåtsyftande återkoppling har bland de största effekterna (oavsett skolform) på elevernas studieresultat enligt Hattie (2011). För att återkopplingen ska ge en positiv effekt så finns det ett antal kriterier som lärare bör utgå från om återkopplingens innehåll, format och tid. Lärare lägger ner mycket tid för att ge eleverna en utförlig återkoppling. Frågan är vem och vill vilken nytta om eleverna inte förstår återkopplingen eller får tid att bearbeta den? I fyra blogginlägg framåt reder vi ut grundarna för effektiv återkoppling utifrån tre frågeställningar, återkopplingens effekt på olika nivåer, och när och hur […]

www.nordstromeducation.se