Undervisningstips Del 8 Återkoppling på fyra nivåer

 Återkoppling på fyra nivåer

Image by Alan Levine [CC BY 2.0]
Anders Jönsson (2013) skriver i som bok Lärande bedömning att ett formativ förhållningssätt innebär att läraren ”ger konstruktiv och framåtsyftande återkoppling, som hjälper eleverna att prestera bättre i framtiden. Räkna inte med att alla elever vet automatiskt vet hur man använder sin återkoppling, utan hjälp dem genom att inkludera strategier för hur man använder återkoppling i undervisningen.”

Det finns en koppling till de tre återkopplingsfrågorna som motsvarar fyra nivåer av olika inlärningsfaser. Lärare behöver erbjuda en återkoppling i förhållande till de tre viktiga återkopplingsnivåerna; uppgifts-, process- och metakognitiv nivå. I det här blogginlägget försöker jag att tydliggöra kopplingen och urskilja skillnaden mellan olika nivåer av återkoppling. Avslutningsvis har jag försökt synliggöra skillnaden mellan återkoppling på de fyra nivåerna med stöd från kunskapsområdet budgetering i min kurs Företagsekonomi 1.

Uppgifts- och produktnivå

Återkoppling på uppgift- och produktnivå ger eleverna information om vad som är rätt och fel och bidrar till ytinlärning. Denna typ av återkoppling har rent historiskt präglat den svenska bedömningskulturen, och varit den vanligaste formen av återkoppling som användsts i klassrummet av läraren. Återkopplingen ges ofta i helklass och är ofta av korrigerande och uppgiftsspecifik karaktär. Förslag på vägledande frågor som Hattie (2011) föreslår är:

  • Vilka är elevens rätta och fel svar?
  • Vad är bra respektive mindre bra?
  • Vad behöver eleven vidareutveckla?

Exempel återkoppling på produkt-uppgiftsnivå (Företagsekonomi 1, budgetering) 

”Du har gjort en korrekt uppställning av din budget men har gjort ett antal felberäkningar vilket gör att företagets ekonomiska resultat är missvisande. De ekonomiska beräkningarna som är felaktiga är  företagets varukostnad, avskrivningar och räntekostnad.Du har missuppfattat skillnaden mellan de två ekonomiska begreppen utgift och kostnad.Varukostnaden beräknas som ingående lagar + årets varukostnad – årets utgående lager. Avskrivningarna beräknas genom att ta investeringen/ den ekonomiska livslängden.

 Processnivå

Processnivån ska ge eleven en återkoppling som beskriver vilka alternativa strategier som behövs för att eleverna ska kunna genomföra uppgiften, och vilka alternativa lärstrategier som kan användas för att föra lärandet framåt. Återkopplingen bör även innehålla information om vilka framsteg som gjorts mot målen menar Hattie (2011). Återkopplingen på denna nivå anses som mer effektiv och bidrar till en djupare inlärning på uppgiftsnivå då den ger information om strategival för att slutföra en uppgift. Anledningen är att återkopplingen ger en vägledning om hur eleven kan fortsätta vid likande arbetsuppgifter, Balan och Jönsson (2013). Förslag på vägledande frågor som Hattie (2011) föreslår är:

  • Vad behöver eleven kunna och göra?
  • Vad är mindre bra/fel och varför?
  • Vilka strategier har eleven använt och vilka behöver utvecklas

Exempel återkoppling på processnivå (Företagsekonomi 1, budgetering) 

Du har gjort en korrekt uppställning av företagets budgetkalkyl som är affärsmässigt utformad. Du har skiljt mellan företagets rörliga respektive fasta kostnader vilket är tydligt och bra uppställt. De du kan se över är beräkningarna av de olika kostnadsposterna för varukostnaden, avskrivningarna och räntekostnaderna. Se över dina ekonomiska beräkningar genom att låta en klasskamrat kontrollera dina beräkningar och gör eventuella justeringar av dina beräkningar i budgetkalkylen.

 Metakognitiv nivå

Återkoppling på självregleringsnivå, även kallad metakognitiv nivå innehåller information om vilket nästa steg är. Dvs vilka aktiviteter som behöver genomföras för att nå bättre framsteg. Det innebär att återkopplingen bidrar till att utveckla elevernas förmåga att själva följa upp och reglera sitt lärande utifrån deras nuläge och det önskade läget. Återkopplingen bygger ofta på självreflekterande frågeställningar om Vem? Vad? Hur? När? Varför? som enligt Hattie (2011) har en av de största och mest positiva effekterna utav alla påverkansfaktorer (0,69). Den metakognitiva förmågan hjälper eleverna att utveckla sin självregleringsförmåga och egenkontroll vid bedömning på produkt-, och processnivå. Dylan Wiliam menar att ”The only skill of the twentyfirst century is the skill of learning how to learn”. Förslag på vägledande frågor som Hattie (2011) föreslår är:

  • Hur kan eleven bedöma, utvärdera och självreglera sitt eget lärande?
  • Hur kan eleven utveckla sin (strategiaktiverare) metakognitiva förmåga?
  • Hur kan eleven utveckla ta ansvar för sin egen lärprocess och besvara frågeställningarna Vem? Vad? Hur? När? Varför?

Exempel återkoppling på metakognitiv nivå (Företagsekonomi 1, budgetering) 

Din budgetkalkyl är korrekt uppställd och dina ekonomiska beräkningar stämmer väl överens med den investeringskalkyl som du gjort sedan tidigare. Har du sett över dina olika kostnadsposter i din budgetkalkyl och kontrollerat dina beräkningar? Hur påverkas resultatet av dina beräkningar av företagets varukostnad, avskrivningar och räntekostnad? Hur skulle du kunna kontrollera dina beräkningar och förbättra resultatet? Vad skulle konsekvenserna bli om du gjorde om företagets utgifter till kostnader för resultatet?

 Individnivå

Den sista återkopplingsnivån handlar om bedömning på individnivå (subjekt) vilket innehåller information som är riktad mot personen. Återkopplingen är ofta kopplad till personligt beröm om att en individ är bra, glad, positiv, social, trevlig etc. Beröm motsvarar inte de tre återkopplingsfrågorna och har en mycket låg effektstorlek (0.09) på elevernas studieresultat. Enligt Hattie (2011) leder det till ett lägre engagemang och ansträngning hos eleverna. Eleverna ska självfallet ha beröm men det bör utelämnas vid återkopplingen om lärare vill uppnå större positiva effekter på elevernas

Exempel återkoppling på individnivå nivå (Företagsekonomi 1, budgetering) 

Du har gjort en väldigt snygg budget och dina olika uppställningar är bra. Det känns som att du lagt ner väldigt mycket tid och ansträngt dig för att göra en bra budget. Jag tycker att du gjort ett bra jobb och det är bra med en hög vinst men hur har du tänkt kring beräkningen av dina kostnadsposter? Med tanke på att du haft svårt att komma i tid så tycker jag att din förmåga att ta ansvar för uppgiften tyvärr speglar dina kunskaper i ämnet företagsekonomi.

Undervisningstips Del 6 Måltavlor

Måltavlor i undervisningen

MåltavlorFör att tydliggöra lärandemålen kan man använda en måltavla där man beskriver syfte, mål (lärandemål), innehåll, begrepp samt uppgifter som en lektion eller ett arbetsområde omfattar. Läraren skriver upp informationen på tavlan fem minuter innan lektionen, redan när eleverna kommer in i klassrummet kan de på egen hand läsa igenom informationen.

För de elever som missat lektionen kan läraren enkelt ta ett kort med en mobiltelefon, surfplatta eller dator lägga upp på skolans lärplattform eller andra digitala medier.

Måltavlan utgår från kurs- och ämnesplanens innehåll men behöver konkretiseras för att eleverna skall skapa sig en förståelse för vilka lärandemålen är för en lektion, uppgift eller ett arbetsområde. Måltavlan presenteras vid lektionsstarten genom att läraren i samråd med eleverna går igenom innehållet utifrån en lektionsplanering med hålltider. Vid slutet av lektionen kan läraren låta eleverna utvärdera hur väl de nått lärandemålen med ”trafikljusmetoden”, ”exit ticket” eller att besvara en startuppgift där läraren kan använda svaren från för att inleda nästa lektion.

Måltavlan kan fungera som ett komplement till lärarens pedagogiska planeringar och en alignmentplanering som beskriver hur syfte, mål, innehåll, undervisning och bedömning hänger ihop.

Digital verktygslåda Del 4 Creative Commons

Creative Commons

cc-logoCreative Commons förkortas CC och bygger på en rad olika licenser där upphovsmannen kan välja vilka friheter eller begräsningar verket (bild, film, video, musik, ljudklipp) ska omfattas av. Licenserna ersätter inte upphovsrätten utan gör det möjligt för upphovsmannen att välja licensegenskaper och friheter verket ska omfattas utav.

Fyra licensvillkor för Creative Commons

byErkännande (Attribution, BY) Du måste ange upphovsperson, verkets titel och den licens som gäller för det. Detta villkor finns med i alla licenser.

ncIcke-kommersiell (Non-Commercial, NC) Verket får bara användas för icke-kommersiella syften. Det får därför inte användas eller säljas i kommersiella sammanhang.

ndInga bearbetningar (No Derivatives, ND) Verket får inte bearbetas på något sätt. Det får bara kopieras och spridas

 saDela lika (Share Alike, SA) Om man bearbetar verket får allt nytt material, som skapas genom bearbetning, bara spridas under samma villkor som det ursprungliga verket

Här kan ni läsa mer om de fyra licensvillkoren.

Sex olika licenser för Creative commons

De fyra villkoren kan kombineras till sex olika licenser. Licensen kan innehålla ett eller flera villkor vilket reglerar graden av frihet att använda verket. Oavsett vilken Creative Commons-licens som verket är knutet till, ska du alltid ange källan. Upphovspersonens namn eller alias och verkets titel måste alltid finnas angivet.

CC BYCC BY= ERKÄNNANDE Licensen innebär att upphovspersonen tillåter andra att använda, sprida, ändra och bygga vidare på verket, även för kommersiellt syfte. Det under förutsättningar att man anger upphovspersonen.

CC BY-SACC BY-SA= ERKÄNNADE; DELA LIKA   Upphovspersonen måste erkännas. Licensen är ganska lik den förra, men den innebär att de som väljer att skapa nya verk måste sätta samma licens på sina bearbetningar av som det var på det ursprungliga verket.

CC BY-NDCC BY-ND= ERKÄNNANDE, INGA BEARBETNINGAR Upphovspersonen måste erkännas. Licensen innebär att andra får sprida verket vidare, både i kommersiella och icke-kommersiella sammanhang. De begräsningar som finns att andra inte bearbeta verket och att det ska spridas under samma licens.

CC BY-NCCC BY-NC= ERKÄNNADE, ICKE KOMMERSIELLT Upphovspersonen måste erkännas. Licensen innebär att andra får använda, sprida, och bearbeta och bygga vidare på verket, men inte i kommersiella syften och sammanhang.

CC BY-NC-SACC BY-NC-SA= ERKÄNNANDE, ICKE KOMMERSIELLT; DELA LIKA Upphovspersonen måste erkännas. Licensen innebär att andra får använda, sprida, och bearbeta och bygga vidare på verket, men inte i kommersiella sammanhang. De verk som bygger på det ursprungliga verket måste licensieras under samma villkor.

CC BY-NC-NDCC BY-NC-ND= ERKÄNNADE, ICKE KOMMERSIELL, INGA BEARBETNINGAR Upphovspersonen måste erkännas. Licensen innebär att andra får använda och sprida vidare verket, men inte i kommersiella sammanhang. Verket får inte heller bearbetas.

CC Search

CC Search är en samlingsplats för olika söktjänster som innebär en möjlighet att söka efter material på Internet som får delas, användas eller bearbetas. Söktjänsterna innebär en möjlighet att söka efter material som omfattas av olika Creative Commons-licenser. Vid sökningen finns det möjlighet att välja mellan olika typer av licenser och om materialet ska användas, spridas, bearbetas och i ett kommersiellt syfte. Några tips på söktjänster som kan användas för att söka efter CC- licenser för bilder är: Google bilder, Filckr, Open Clip Art, Pixabay, Europeana. För filmer rekommenderas Youtube, Wikimedia commons och för musik så är tipset att använda SoundCloud eller Jamendo.

Sammanställningen bygger på en Skolverkets text av Anette Holmqvist och Sara Mörtsel och är licensierad under CC BY SA.

Förstå och förklara kunskapskraven

Lärarnas bedömningar är en del av undervisningen och ett stöd för lärandet. Att tydliggöra hur kunskapskraven används i bedömning och betygssättningen är även det en del av undervisningen.

Här hittar ni en förklaring av värdeoerden i kunskapskraven i Wordformat som går att ladda ner.

[toggle title=”Skollagen”]
I skollagen står att skolan ska informera eleverna om grunderna för betygssättningen. Det kan betyda att skolan ser till att förklara för eleverna vilka kunskaper de ska ges möjlighet att utveckla, hur de ska få visa sina kunskaper och hur bedömningen går till.  Det är också viktigt att skolan informerar eleverna om de grundläggande principerna för betygssättning. Källa: Skolverket (2015-06-15)
[/toggle]

[toggle title=”Levandegöra kunskapskraven i undervisningen”]

Lärarna kan sedan tydliggöra för eleverna vad som bedöms på flera olika sätt. Kunskapskraven kan tydliggöras och levandegöras genom själva undervisningen: genom vad man undervisar om och hur, i vilka frågor som ställs, vilken feedback som ges, eller genom att kommentera och diskutera elevsvar, t.ex. ”Varför var det ett nyanserat resonemang?” Källa: Skolverket (2015-06-15)

[/toggle]

[toggle title=”Störverktyg för att förklara undervinsingen”]
Även bedömningsaspekter, matriser, beskrivningar eller elevexempel kan användas som verktyg i undervisningen för att tydliggöra och stödja förståelsen för vad som bedöms och vad som krävs för olika betyg. Källa: Skolverket (2015-06-15)
[/toggle]

Förklaring av värdeorden i kunskapskraven

Nivåerna för betygsstegen E, C och A i kunskapskraven är formulerade med hjälp av en progressionstabell. Progressionstabellen är utgångspunkt för kunskapskraven i samtliga kurser för att samma kunskapsuttryck i så stor utsträckning som möjligt ska användas när samma sak avses oavsett vilken kurs det rör sig om. På så sätt kan hela gymnasieskolan utveckla en samsyn av progressionen mellan betygsstegen E, C och A. Ibland avviker formuleringarna från progressionstabellen, och i vissa kurser används även andra begrepp än de som förekommer i tabellen. På nästa sida presenteras progressionstabellen. Därefter följer en kort beskrivning av hur de olika uttrycken används i kunskapskraven. Källa: Skolverket, Gymnasieskola 2011, sid 55-58

[toggle title=”Beskriver, redogör, förklarar, diskuterar, resonerar, motiverar”]

Kunskapskrav E Kunskapskrav C Kunskapskrav A
Översiktligt Utförligt Utförligt och nyanserat
En översiktlig redogörelse tar upp de väsentliga delarna, men är lite mer ungefärlig och inte så exakt. En utförlig redogörelse är mer exakt, fyllig och innehållsrik. Det finns också en kvantitativ dimension mellan översiktlig (mer kortfattad) och utförlig (längre). Att redogörelsen dessutom är nyanserad innebär att eleven redovisar flera olika perspektiv. En nyanserad redogörelse kan också avse ett rikt språkligt uttryckssätt och en stilistiskt skicklig framställning, men i kunskapskraven används begreppet nyanserat främst i betydelsen flera olika perspektiv.

[/toggle]

[toggle title=”Värderar, utvärderar”]

Kunskapskrav E Kunskapskrav C Kunskapskrav A
Enkla omdömen Nyanserade omdömen Nyanserade omdömen och ger förslag på hur arbetet kan förbättras
För enkla omdömen räcker det inte med att eleven redovisar sitt tyckande, till exempel ”det blev bra” utan också här krävs återkoppling till arbetets förutsättningar. Däremot kopplar eleven inte till flera olika förutsättningar och ser inte saken ur olika perspektiv. För att motsvara kravet på det högsta betygssteget ska eleven dessutom ge förslag på hur arbetet kan förbättras och därigenom ytterligare resonera om sitt arbete och resultat.  En nyanserad omdöme i detta avseende ger eleven omdömen ur flera olika perspektiv och kopplar till olika förutsättningar, till exempel den avsedda planeringen, resursanvändningen och det slutliga resultatet.

[/toggle]

[toggle title=”Slutsatser, argument, motiv, resonemang, reflektioner, bedömningar, jämförelser, kopplingar, förklaringar, ge förslag,”]

Kunskapskrav E Kunskapskrav C Kunskapskrav A
Enkla Välgrundade Välgrundade och nyanserade
En elev som drar enkla slutsatser har inte samma goda förankring i källor och eventuella teorier, men elevens slutsatser är ändå till viss del underbyggda av källor och eventuella teorier. Att till exempel en slutsats är välgrundad innebär att eleven bygger den på relevanta fakta och sakförhållanden samt har förankrat den väl i tillförlitliga källor och eventuella teorier. Det innebär också att logiken i slutsatserna eller resonemangen är välgrundade.  När slutsatserna dessutom är nyanserade kan eleven belysa saken ur flera olika perspektiv.

[/toggle]

[toggle title=”Situationer”]

Kunskapskrav E Kunskapskrav C Kunskapskrav A
Bekanta Bekanta/Nya Nya
En annan aspekt på kvaliteten i elevens kunskaper är i vilken situation eleven befinner sig och hur bekant situationen är. Bekanta situationer, till exempel i situationer som hon eller han är förtrogen med. Med situation avses inte bara rumslig situation utan också vilken typ av problem eleven ska lösa och vilka redskap och metoder eller procedurer eleven ska använda. Bekanta/nya är det kursens karaktär och nivå som avgör. I vissa kurser är det för avancerat att redan för kräva att eleven ska kunna handla i nya situationer.

[/toggle]

[toggle title=”Komplexitet i situationer, uppgifter, problem, frågor osv.”]

Kunskapskrav E Kunskapskrav C Kunskapskrav A
Enkla   Komplexa/ Avancerade
En enkel situation kan vara både bekant och ny, men det som förenar enkla situationer är att de kräver basala åtgärder eller att de inte kräver svåra vägval. För betyget C skrivs ingenting samt för betyget A används komplexa eller avancerade.

[/toggle]

[toggle title=”Utförande”]

Kunskapskrav E Kunskapskrav C Kunskapskrav A
Med visst handlag, Med gott handlag Med mycket gott handlag
I fråga om handlaget krävs att eleven utför arbetet med visst handlag för betyget E, med gott handlag för betyget C samt med mycket gott handlag för betyget A. Det gäller alltså det sätt på vilket eleven hanterar till exempel verktyg och material.
Kunskapskrav E Kunskapskrav C Kunskapskrav A
Med viss säkerhet Med viss säkerhet Med säkerhet
Säkerheten i utförande betonar en lite vidare aspekt av utförandet. Det handlar inte bara om handlag utan även om med vilken säkerhet eleven väljer till exempel material eller procedurer. Progressionstabellen uttrycker säkerheten i utförandet på samma sätt för betygen E och C. I vissa enskilda uttryck är det alltså tillräckligt att ange progression i två steg eftersom det i kunskapskravet i sin helhet ändå går att se en tydlig progression i alla tre stegen.
Kunskapskrav E Kunskapskrav C Kunskapskrav A
I samråd med handledare Efter samråd med handledare. Efter samråd med handledare
Handlednings begreppet markerar en ökad grad av självständighet. För betyget E krävs att eleven utför arbetet i samråd med handledare. Det innebär att eleven arbetar med kontinuerliga avstämningar med handledare, men behöver inte ha en handledare vid sin sida i alla moment. För betyget C och A krävs att eleven utför arbetet efter samråd med handledare. Det innebär att eleven tar egna initiativ och vet när hon eller han behöver stämma av med handledare innan arbetet utförs.
Kunskapskrav E Kunskapskrav C Kunskapskrav A
När eleven samråder med handledare bedömer hon eller han med viss säkerhet den egna förmågan och situationens krav När eleven samråder med handledare bedömer hon eller han med viss säkerhet den egna förmågan och situationens krav När eleven samråder med handledare bedömer hon eller han med säkerhet den egna förmågan och situationens krav
För att få en progression i alla tre betygsstegen finns ytterligare en variabel när det gäller handledningen. På E- och C-nivån finns meningen: ”När eleven samråder med handledare bedömer hon eller han med viss säkerhet den egna förmågan och situationens krav.”. På A-nivån meningen: ”När eleven samråder med handledare bedömer hon eller han med säkerhet den egna förmågan och situationens krav.”. Genom denna ytterligare variabel bedöms också elevens agerande när hon eller han samråder med handledare. Det handlar om att eleven i samrådssituationen reflekterar över den egna förmågan i förhållande till arbetsuppgiftens komplexitet och på vilket sätt hon eller han kan lösa uppgiften på bästa sätt. Det handlar också om att eleven i övrigt bedömer situationens krav, till exempel hur lagar och andra bestämmelser påverkar hur uppgiften ska lösas. För betyget E och C krävs att eleven bedömer med viss säkerhet och för betyget A med säkerhet. I begreppet handledare ingår både en lärare eller handledare på skolan och en handledare på en arbetsplats.

[/toggle]

[toggle title=”Resultat, kvalitet”]

Kunskapskrav E Kunskapskrav C Kunskapskrav A
Tillfredsställande Tillfredsställande Gott/God
För resultatet och kvaliteten används också samma uttryck för både betyget E och betyget C, nämligen tillfredsställande, medan det för betyget A höjs till gott/god. Med tillfredsställande resultat eller kvalitet avses att resultatet precis uppfyller fastställda kvalitetskrav eller normer, eller att kvaliteten precis uppfyller krav på funktion eller i vissa fall krav på utseende

[/toggle]

[toggle title=”Kvantitet”]

Kunskapskrav E Kunskapskrav C Kunskapskrav A
Någon/ Begränsade/Fåtal Några/Fåtal/Flera Några/Fåtal/Flera
Kunskapskraven kan även innehålla kvantitativa skillnader mellan betygsstegen. Ovan nämndes den kvantitativa dimensionen av översiktligt och utförligt. Andra kvantitativa uttryck i progressionstabellen är någon/några/flera, begränsade/omfattande samt fåtal/flera. Generellt gäller att det är kvalitativa skillnader av elevens kunnande som ska bedömas. I den kvantitativa aspekten finns också en kvalitativ aspekt, att eleven till exempel använder flera metoder visar på en högre kunskapsnivå än om hon eller han bara använder någon enstaka metod.

[/toggle]

[toggle title=”Dokumentation”]

Kunskapskrav E Kunskapskrav C Kunskapskrav A
Enkel Noggrann Noggrann och utförlig
En dokumentation är enkel för att motsvara betyget E, noggrann för betyget C och noggrann och utförlig för betyget A. Enkla dokumentationer kännetecknas av att de ofta fångar endast delar av till exempel en arbetsprocess eller är så övergripande att de kan vara svåra att ta del av i efterhand. Noggranna dokumentationer fångar såväl delar som helheter och är därför i större utsträckning möjliga för andra att i efterhand ta del av och förstå. De två högsta betygsstegen skiljer sig kvantitativt från varandra, genom att utförlig är tillagt som krav för betyget A.

[/toggle]

[toggle title=”Fackspråk”]

Kunskapskrav E Kunskapskrav C Kunskapskrav A
Enkelt/Enkel Noggrann Komplex/Avancerad
När det gäller fackspråk och riskbedömning återkommer begreppen enkel, nyanserad och välgrundad. För analys och tolkning återkommer enkel och komplex/avancerad.

[/toggle]

[toggle title=”Projektplan, synopsis, kampanj, planering, manus”]

Kunskapskrav E Kunskapskrav C Kunskapskrav A
Enkel Enkel/Genomarbetad Genomarbetad
När eleven tar fram en projektplan, en planering, en kampanj eller liknande krävs att den för betyget E är enkel, för betyget C enkel i vissa kurser eller genomarbetad i andra och för betyget A genomarbetad. I en enkel projektplan tar eleven visserligen upp de väsentliga delarna, som projektets förutsättningar, genomförande och utvärdering, men håller sig antingen lite för mycket på ytan eller förlorar sig för mycket i enstaka detaljer. En genomarbetad projektplan däremot tar upp de väsentliga delarna och är väl balanserad både i helhet och i detaljer. Den förutser även till viss del de svårigheter som kan uppstå och garderar sig mot dem. Här kan nivån för betyget C variera, liksom för bekanta eller nya situationer, och det är kursens karaktär och nivå som avgör. I vissa kurser är det för avancerat att redan för betyget C kräva att eleven gör till exempel en genomarbetad projektplan, medan det i andra kurser är en rimlig nivå.

[/toggle]

Undervisningstips Del 5 Alignmentplanering

Alignmentplanering- Röda tråden i våra styrdokument

Alignmentplanering
Exempel från egen undervisning

Metoden syftar till lärarna och eleverna ska skapa en gemensam metod för att visa på överenstämmelsen (linjen) mellan lärandemålen, undervisningen och bedömningen. Cristian Lundahl (2014) menar att ”utmaningen i all bedömning är att få syn på det osynliga. Vi behöver synliggöra lärandet och utifrån vilka tolkningar lärare gör sina bedömningar. Tolkningar blir bättre om läraren skapat en linje som förenas ämnets syfte och mål med kunskapskraven, undervisningen och bedömningen. På fackspråk kallas detta för alignment.”

I praktiken så handlar det om att synliggöra den röda tråden i Skolverkets kurs- och ämnesplaner, sambandet mellan syfte, mål, centralt innehåll och kunskapskraven och hur dessa kan tydliggöras i undervisningen. Alignmentplanering innebär även att utformandet av pedagogiska planeringar och matriser kan konkretiseras och tydliggörs med konkreta delmål och en beskrivning hur undervisningen bör läggas upp och vad som ska bedömas och hur. Malin Frykman, Rektor på Munkbäcksskolan tidigare Processledare på GR Utbildning har gjort en bra introduktionsfilm om alingmentplanering.

Metoden kan även kombineras med att varje lektion skriva upp syftet, lärandemålen, innehållet, centrala begrepp och uppgifterna på tavlan (måltavla) för att medvetengöra syftet med en alignmentplanering. Vill man fördjupa sig inom detta område rekommenderas Skolverkets filmer och Allmänna råd för planering, genomförande och utvärdering utav undervisningen.

Linje som förenar ämnets syfte och mål med kunskapskraven, undervisningen och bedömning

Syfte Mål Centralt innehåll Kunskapskrav Undervisning Bedömning
Vilka delar av läroplanens och kurs-/ämnesplanens syftestext är utgångspunkten för undervisningen? Vilka kunskaper ska eleverna utveckla genom undervisningen i ämnet? Vilka ämnesspecifika förmågor ska eleverna utveckla genom undervisningen? Vilka är lärandemålen och vad är det som ska bedömas? Vilka delar av det centrala innehållet ska behandlas i undervisningen för att utveckla elevernas förmåga? Vilka kunskapskrav ska användas för att bedöma elevernas förmågor?

Hur kan vi tydliggöra skillnaden mellan kunskapskraven för E, C och A?

Hur behöver undervisningen utformas för att eleverna ska nå lärandemålen och utveckla sina förmågor? Vilka läraktiviteter behöver undervisningen bestå utav? Hur och när  skapas det specifika  bedömningsituationer/tillfällen för att bedöma elevernas förmågor formativ och summativt?

Ladda ner frågeställningarna för alignmentsplanering här.

Digital verktygslåda Del 3 Källkritik

Källkritik i undervisningen

Här hittar ni ett lite längre undervisningstips och en sammanställning av olika resurser för hur lärare och elever kan utveckla sin källkritiska förmåga och digitala kompetens i undervisningen. Tipset kommer att följas upp med en sammanställning av olika Creative Commons-licenser.

Koppling till läroplanen

Eleverna ska kunna orientera sig i en komplex verklighet, med ett stort informationsflöde och en snabb förändringstakt. Studiefärdigheter och metoder att tillägna sig och använda ny kunskap blir därför viktiga. Det är också nödvändigt att eleverna utvecklar sin förmåga att kritiskt granska fakta och förhållanden och att inse konsekvenserna av olika alternativ.”

Ur Lgr11, Kap.1 Skolans värdegrund och uppdrag, sid 9

”Eleverna ska också kunna orientera sig i en komplex verklighet med stort informationsflöde och snabb förändringstakt. Deras förmåga att finna, tillägna sig och använda ny kunskap blir därför viktig. Eleverna ska träna sig att tänka kritiskt, att granska fakta och förhållanden och att inse konsekvenserna av olika alternativ. På så vis närmar sig eleverna ett vetenskapligt sätt att tänka och arbeta.” Ur Gy2011, Kap 1. Skolans värdegrund och uppgifter, sid 7

Koppling till kurs- och ämnesplanen

I skolans kurs- och ämnesplaner för bland annat engelska, svenska, matematik, historia, samhällskunskap, naturkunskap ställs det krav på att undervisningen ska behandla informationssökning, källkritik och upphovsrätt. Vill man läsa mer om innehållet i de olika kurs-och ämnesplanernas inlägg rekommenderas Kolla källans Wiki.

Förmågor i läroplanen

Eleverna ska utveckla en rad olika förmågor i undervisningen genom att arbeta med informationssökning, källkritik och upphovsrätt. Eleverna ska utveckla en källkritisk förmåga sin digitala kompetens för att kunna söka, sovra, identifiera, granska, hantera, värdera och analysera tryckta såväl som digitala resurser och informationskällor.

Källkritisk förhållningsätt i undervisningen

I skolans ställs det krav på att både lärare och elever utvecklar och arbetar utifrån ett källkritiskt förhållningsätt i undervisningen. Lärare och elever behöver stöd i att utveckla en källkritisk förmåga och förståelse av upphovsrättens lagar och regler inom skolan. Här nedan hittar ni lite undervisningstips för lärare som vill arbeta med källkritik i undervisningen

Källkritik för tryckta källor

Källkritik är en metod för att granska information för bedöma dess trovärdighet. Det finns ett antal grundläggande frågeställningar som lärare och eleverna kan ställa sig för arbeta utifrån, och utveckla ett källkritiskt förhållningsätt. Frågor som Vem, Vad, Hur och Varför kan användas för att bedöma källas trovärdighet. Skolverket har gjort en tydlig handledning för källkritik där ni kan läsa mer om hur lärare och elever kan arbeta. Annars rekommenderas Skolverkets uppdaterade checklistor för källkritik:

Källkritik för digitala källor

Källkritik via digitala lärarresursers och på Internet bygger på samma grundläggande principer som för att arbeta med källkritik i undervisningen. Det skiljer sig dock på vissa punkter när man använder Internet som metod för att granska information för bedöma dess trovärdighet. Ni kan läsa mer om Källkritik på Internet vid Skolverkets hemsida. Det viktigaste när lärare och elever kritiskt ska granska digitala källor på Internet är att ställa frågor om Vem, Vad, Hur och Varför för att bedöma webbplatsen trovärdighet. För att göra en snabb utvärdering av en webbplats så rekommenderar Skolverketatt följa följande checklista:

Hemsidans layout (Navigering, länkar, överblick, webbkarta, datum för uppdateringar)
Läs om oss (Upphovsman, utgivare, samarbetspartners, finansiär, syfte, målgrupp etc.)

Skolverkets material för arbete med källkritik

Skolverket har på sin hemsida lärartips för källkritiskt arbete. Där hittar ni även handledningar och lathundar i källkritik samt tips för att diskutera källkritik i olika skolämnen. I Kolla Källan som är Skolverkets Idélåda kan ni läsa om lärare som bloggar om källkritik. Där finns tips om lektionsresurser som kan användas för källkritisk granskning och aktuella exempel för källkritisk diskussion som kan användas som idéer och inspiration i skolan. Det finns även exempel hur andra arbetar med källkritik, upphovsrätt och integritetsfrågor i klassrummet inom samtliga skolformer.

Webbstjärnan

Webbstjärnan som drivs av Stiftelsen för Internetinfrastrukturs (.SE) erbjuder en grundkurs i kritiskt tänkande för lärare som fördjupa och utveckla sina kunskaper i informationssökning, källkritik och upphovsrätt. Webbstjärnan har även publicerat nio källkritiska övningar för elever inom olika årskurser. På deras hemsida hittar ni även lärarhandledningar och utbildningar inom en rad olika områden texkällkritik, upphovsrätt, nätetikett, internetguiderm.fl.

Statens medieråd

Det finns även ett gediget material som Statens medieråd utarbetat om ”källkritik- en utmaning”. Där hittar man information och material om källkritik för lärare och elever. Du hittar checklistor,diskussionsfrågor, arbetsmaterial med tydliga kopplingar till läroplanen.

 Wiki Kolla Källan

På Skolverkets Wiki Kolla Källan finns material om informationssökning, källkritik och upphovsrätt. Sidan är ett komplement till Kolla källans webbsidor hos Skolverket. Där finns exempel på kopplingar till styrdokumenten för samtliga skolformer, länkar och övningar för källkritik av artiklar, bilder,blogginlägg,filmer, webbsidor etc.

Informationssökning via digitala lärarresurser

När lärare och elever ska söka efter information om texter, bilder, filmer, illustrationer som kan användas i undervisningen är det viktigt att känna till vilka upphovsrättsliga lagar och regler som gäller.

CC Search är en samlingsplats för olika söktjänster som innebär en möjlighet att söka efter material på Internet som får delas, användas eller bearbetas. Söktjänsterna innebär en möjlighet att söka efter material som omfattas av olika Creative Commons-licenser. Vid sökningen finns det möjlighet att välja mellan olika typer av licenser och om materialet ska användas, spridas, bearbetas och i ett kommersiellt syfte. Några tips på söktjänster som kan användas för att söka efter CC- licenser för bilder är: Google bilder, Filckr, Open Clip Art, Pixabay, Europeana. För filmer rekommenderas Youtube, Wikimedia commons och för musik så är tipset att använda SoundCloud eller Jamendo.

Vill ni läsa mer om tips på digitala söktjänster som är användbara i skolan rekommenderas Skolverkets sammanställning av olika användbara digitala lärresurser som finns på Internet.

Tips på länkar

Digital verktygslåda Del 2 Skärminspelningsprogram

Del 2 Skärminspelningsprogram

Skärminspelningsprogram kan nyttjas av både elever som lärare för att göra inspelningar med bild och ljud som sedan kan läggas upp på t.ex. Youtube. Inspelningarna kan sedan delas med andra via en länk eller bäddas in på en blogg alternativt en hemsida. De vanligaste ändamålen för skärminspelningarna är att lärare lägger upp sina inspelningar med instruktioner inför en lektion, uppgift eller en presentationer av en föreläsning. Skärminspelningsfunktionen kan även användas för att ge muntlig återkoppling på elevarbeten, uppgifter eller presentationer. Beroende på val av programvara så varierar redigeringsmöjligheterna. Här hittar ni min egen Youtubekanal som jag använder för att lägga upp mina flippade föreläsningar på. Jag använder Camtasia för att göra inspelade föreläsningar och Snagit för att ge muntlig återkoppling till eleverna.

Bildresultat för camtasiaCamtasia är ett komplett skärminspelningsprogram som kostar en del att köpa in men som är väl värt investeringen. Med Camtasia Recorder gör du snabbt och enkelt skärminspelningar som sedan exporteras till Camtasia Studio. Där man snabbt och enkelt kan redigera inspelningarna. Camsatia är ett komplett skärminspelningsprogram där du kan lägga ini olika effekter som zoom, ljud, övergångar och visuella effekter. Du kan även klippa, klistra och kopiera valda delar av inspelningen. Slutprodukten går snabbt och effektivt ladda upp på diverse molnbaserade tjänster som Google-Drive, One Drive eller Youtube.

Jing är ett väldigt enkelt och gratis skärminspelningsprogram där man kan ta bilder eller göra inspelningar. När du skapar en bild eller en inspelning sparar Jing din presentation. Du kan sedan välja att spara ner, dela via en blogg eller skicka som e-post. Jing är ett effektivt verktyg för att ge eleverna framåtsyftande återkoppling som sedan kan delas via mail eller skolans lärplattform. Fördelen är att genom att ge en muntlig återkoppling sparar läraren tid, i förhållande till att ge samma återkoppling skriftligt. En annan fördel är att eleverna också kan titta på återkopplingen flera gånger. Jing har en begräsning där du göra max fem minuter långa skärminspelningar. Detär ett perfekt verktyg för att ge korta instruktionsvideor till eleverna. Här hittar ni en bra film om Jing.

Screencast o matic är ett annat bra skärminspelningsprogram. Det räcker med att gå in på hemsidan, klicka på ”start recording” för att komma igång med inspelningen direkt i webbläsaren. Programmet har en begränsning upp till inspelningar på fem minuter. Efter inspelningen kan man välja om man ska ladda ner inspelningen eller ladda upp inspelningen på internet. Screencast o matic är ett enkelt och snabbt verktyg för lärare och elever som vill komma igång med att göra skärinspelningar i undervisningen. Här hittar ni en in instruktionsfilm från Asa Kronkvists om hur Screencast-o-maticfungerar.

Snagit är ett alternativ till Jing för att göra skärminspelningar eller skärmlipp. Snagit kan snabbt startas genom den röda ikonen som syns på skärmen. Filmer och bilder kan sparas ner eller exporteras till Word, Excel eller laddas upp till Youtube eller Google Drive. Snagit Editor erbjuder en rad olika redigeringsmöjligheter för både bilder och filmer som startar direkt efter att man tagit ett skärmklipp eller gjort en inspelning. Snagit är det verktyg som jag rekommenderar Er att använda för att ge eleverna inspelade återkopplingar.

Andra rekommenderade verktyg

Digital verktygslåda Del 1 Interaktiva responsverktyg

Digital verktygslåda

Här hittar ni en sammanställning av olika digitala verktyg som kan nyttjas för att stödja arbetet med formativ bedömning. De olika verktygen är inte direkt kopplade till en specifik nyckelstrategi eller olika metoder utan det finns en stor flexibilitet och valfrihet att anpassa användandet av verktygen utifrån vilken effekt man vill uppnå. De digitala verktygen som presenteras är hämtade från den egna undervisning samt förslag på hur dessa kan användas inom skolans verksamhet oberoende av skolform. Du hittar även förslag på alternativa digitala verktyg inom samma kategorier med liknande funktioner som erbjuder alternativa valmöjligheter. . Sammanställningen kommer att uppdateras med nya områden av digitala verktyg som kan stödja arbetet med formativ bedömning.

Interaktiva responsverktyg

Det finns många olika möjligheter att använda sig utav olika responsverktyg i undervisningen. Ett användningsområde är att synliggöra elevernas lärprocesser eller utvärdera en lektion med hjälp utav en ”exit ticket”. Vidare har man som lärare möjlighet att få en snabb återkoppling av elevernas förståelse från en lektionsgenomgång, ställa frågor till läraren genom att låta eleverna göra olika omröstningar. De olika responsverktygen ger en möjlighet att utforma ett antal kontrollfrågor till en text, videoklipp eller inspelad genomgång. Läraren kan även använda dem för att testa elevernas begreppsförståelse genom flervalsfrågor, kortsvarstext, kryssrutor eller för att göra självskattningar för elevutvärderingar.

I ett google-formulär kan du snabbt och enkelt skapa frågeformulär som eleverna kan besvara. I formulären kan man välja om eleverna ska svara i korttext t.ex. läxförhör, i styckestext för längre och mer utförliga svar t.ex. återkoppling på en genomgång, i problemställning, en flippad föreläsning eller en exit ticket. Det finns flera alternativ där eleverna kan svara genom flervalsfrågor, kryssrutor, skalor eller från en lista. Svaren sammanställs direkt i ett kalkylblad som sparas i Google drive. Ett tips är att installera tillägget Flubaroo som erbjuder en självrättning där elevernas resultat mailas direkt efter att de har registrerat sina svar.

Plickers är ett fantastiskt verktyg som uppskattas av eleverna. Plickers kräver att läraren registrerar ett konto och sedan lägger in elevernas namn i klasslistan. Eleverna får sedan ett nummer som skrivs ut som Plickerscards med en QR-kod. I QR-koden finns fyra sidor med en bokstav (svarsalternativ) på varje sida (A-D). Läraren kan i förväg förbereda ett antal multiple choice eller true/false frågor som eleverna ska ta ställning till. Läraren kan med sin mobil, surfplatta eller dator samla in svaren och se resultatet från elevernas svar i realtid. Svaren kan sedan ligga till grund för gemensamma klassrumsdiskussioner med stöd av EPA-metoden. Här hittar ni en bra film som visar hur man kan använda Plickers i undervisningen.Fördelen med Plickers är att det inte kräver att alla elever ska ha tillgång teknik i undervisningen. Det räcker med att läraren skriver ut och laminerar plickerscards. Skolappar.nu ger en mer detaljerad beskrivning av flera användningsalternativ i undervisningen.

Socrative är ytterligare ett användarvänligt och enkelt responsverktyg som kräver att läraren registrerar sig. När läraren har registrerat sig och skapt ett konto tilldelas kontot ett rumsnummer. Eleverna kan sedan gå in på www.m.socratice.com och logga i via rumsnummret och ange sina svar. Läraren kan välja att skapa kortsvar, flervalsfrågor, påståenden om sant eller falskt, frågesport, spcerace eller exittickets. Socrative har en rad grymma funktioner där eleverna kan få en direkt återkoppling om deras svar är rätt. Läraren kan se vilka elever som är inloggande i rummet, deras svar och kan efter det göra en sammanställning i realtid som kan mailas, laddas ner eller sparas i online. Socrative är det givna alternativet till den traditionella handuppräckningen och svaret på det dialogiska klassrummet för att synliggöra lärandet.

Kahoot är ett mycket uppskattat responsverktyg av eleverna. Det digitala verktyget bygger på att läraren kan skapa olika typer av frågesporter. Kahoot ger läraren möjlighet att skapa diskussionsfrågor, frågesport med poäng eller använda sig utav ghostmode. Läraren kan sedan markera det korrekta svaret och reglera hur lång svarstid eleverna ska ha. Det som krävs är att eleverna har tillgång till en dator, surfplatta eller mobiltelefon och läraren en dator som kopplas till en projektor. Ett hett tips är att testa att köra Kahoot vid en skolavslutning. Här hittar ni ett blogginlägg av Patrizia Diaz om hur man kommer igång med Kahoot i undervisningen. Ett till tips är att läsa ett längre blogginlägg som Fröken Flipp har skrivit.

Andra rekommenderade verktyg

Undervisningstips Del 3 Elevledda utvecklingssamtal

Elevledda utvecklingssamtal

Syftet är att medvetandegöra och utveckla eleverna förståelse för var de befinner sig i förhållande till målen och hur de tar sig vidare. Eleverna behöver träna på att utveckla sina egna förmågor att ta ett ökat ansvar för sitt eget lärande, och för att vara medvetna om sina styrkor, lärande- och utvecklingsmål. Ett sätt att öka elevernas inflytande, delaktighet och möjligheter att bli ägare av sin egen lärprocess är att arbeta med elevledda utvecklingssamtal.

Inför utvecklingssamtalet

 Inför samtalet kan eleverna tillsammans med sina klasskamrater förbereda sig genom att i samråd med sina lärare göra egna bedömningar om var de befinner sig i förhållande till målen. Ett enkelt sätt är att använda sig av tre olika färger:

  • Röd= når ej målen
  • Gul= når målen delvis
  • Grön= når målen

Eleverna kan även inför utvecklingssamtalet göra en självskattning om hur väl de anser att de uppfyller läroplanens övergripande mål genom att exempelvis skatta sin samarbetsförmåga, ansvarstagande, trivsel, inflytande och delaktighet etc. Inför samtalet får eleverna träna i par att hålla i utvecklingssamtalet med stöd av en checklista (mötespunkter under utvecklingssamtalet) och utveckla sin förmåga att ge och ta konstruktiva återkopplingar genom kamratrespons med ”two stars and a wish”.

Utvecklingssamtalen kan bokas med hjälp av Doodle, vilket innebär att läraren kan skicka ut en länk till samtliga föräldrar tillsammans med lite kort information om vad de behöver förbereda inför utvecklingssamtalet. T.ex.

  • Titta på Pedagog Värmlandsfilm om Betyg eller en flippad informationsfilm
  • Gå igenom en checklista, elevens självskattning och bedömningar.
  • Formulera eventuella frågeställningar som skickas in via ett Google-formulär

Under utvecklingssamtalet

Under utvecklingssamtalet så utgår eleven från ett antal mötespunkter (checklista). Samtalet börjar med att eleven går igenom föregående IUP samt redogör för vilka förmågor som eleven utvecklat sedan förra utvecklingssamtalet. Eleverna kan även få visa upp sina olika arbeten och beskriva vilka kvalitéer de visat på i de olika uppgifterna för att synliggöra sin kunskapsutveckling.

Källa: Reviderad mall i Excel-foramt utifrån Skolverkets material om IUP. 

Eleverna får sedan beskriva sina styrkor samt sätta upp nya lärande- och utvecklingsmål som eleven vill utveckla till nästa utvecklingssamtal. Eleven får även motivera varför och hur samt beskriva vad skolan och föräldrarna kan stödja eleven. Samtalet avslutas med att samtalet dokumenteras genom att läraren i samråd med eleven upprättar en IUP. Fördelen med denna metod är att man kan ha flera utvecklingssamtal igång samtidigt som lärarna eller mentorn finns tillgängliga för att besvara eventuella frågor.

Elevledda utvecklingssamtal

Vill man läsa mer om hur man kan arbeta med elevledda utvecklingssamtal rekommenderas Skolportensfantastiska material om elevledda utvecklingssamtal och Skolverkets material om utvecklingssamtalet och den individuella utvecklingsplanen. Här hittar ni även en länk till Pedagog Stockholm som gjort en film om elevledda utvecklingssamtal och ett reportage från Bromma gymnasium. Här hittar ni även ett gediget och genomarbetat material från Ulrica Elisson. 

Planera för att organisera och strukturera undervisningen

Planera för att organisera och strukturera undervisningen

Lärare behöver på ett kontinuerligt och systematiskt sätt få möjlighet att, både enskilt och tillsammans men andra planera, följa upp och utvärdera sin undervisning. I planeringen av undervisningen bör lärare arbeta med samplanering över ämnesgränserna. Flera delar av läroplanens och de ämnesspecifika förmågorna kan relateras till varandra och integreras till en större helhet genom att lärare samverkar. Samplaneringen kan bidra till att skapa en jämnare arbetsbelastning och förståelse för att ”verkligheten” inte har en tydlig ämnesindelning. Planeringen bör även utgå från resultat av tidigare utvärderingar och lärares erfarenheter av vad som fungerat bra respektive mindre bra i undervisningen. Planeringen bör syfta till att besvara de tre formativa frågeställningarna:

  1. Vad ska eleverna lära sig?
  2. Vad kan eleverna redan?
  3. Hur kan eleverna komma vidare?

Här presenters en sammanfattning av olika delar som kan fungera som utgångspunkt  för planering av undervisningen:

Planera för att tydliggöra vad eleverna ska lära sig. (Vart ska vi?)

I planeringen av ett arbetsområde behöver lärare utgå från kurs-och ämnesplanernas syftetstext och de långsiktiga målen, Målen beskriver de ämnesspecifika förmågorna som eleverna ska utveckla. När en riktning för lärandemålen fastställts med vad eleverna behöver kunna och göra så ska läraren välja ut vilket kunskapsområde (centralt innehåll) som ska behandlas i undervisningen. Läraren behöver även identifiera vilka kunskapskrav (bedömningskriterier), bedömningsformer (formativa och summativa) som ska användas och vilka bedömningstillfällen som är lämpligast. Det för att kunna planera hur innehållet (arbetssätt och arbetsformer) i undervisningen ska ge eleverna en möjlighet att utvecklas så långt som möjligt i relation till målet.

För att tydliggöra lärandemål och bedömningskriterier i planering av undervisningen kan lärare använda sig utav alignmentplanering, elevexempel, betygs- och bedömningsmatriser.

Planera för att synliggöra vad eleverna redan kan. (Var befinner vi oss?)

Läraren behöver i planeringen och val av arbetssätt-/former ta hänsyn till vad eleverna redan vet och kan göra inom ett kunskapsområde. Genom att utgå från elevernas intressen, erfarenheter och föreställningar ges de möjlighet till och inflytande över undervisningen. Det kan bidra till att skapa idéer av innehåll, arbetssätt och arbetsformer för det aktuella arbetsområdet. Vidare bör planeringen utgå från att eleverna ska ges möjlighet att utvecklas så långt som möjligt, och i riktning mot de övergripande målen i läroplanen. I planeringen av undervisningen behöver läraren kunna synliggöra var eleverna befinner. Det för att kunna göra förändringar i sin planering av undervisningen utifrån deras behov och förutsättningar. Utgångspunkt för planeringen av undervisningen bör ge läraren information om vad eleverna lärt eller förstått i förhållande till läroplanens andra del och de ämnesspecifika förmågorna.

För att kunna synliggöra lärandet i undervisningen kan lärare i planeringen använda sig utav av No hands up, exit tickets, mini whiteboards eller ställa förståelsefördjupande frågor.

Planera för återkoppling om hur eleverna kan komma vidare. (Hur tar vi oss vidare?)

I planeringen av undervisningen behöver läraren planera hur bedömningen kan användas för att följa upp (formativt och summativt) och stödja elevernas kunskapsutveckling. Utifrån vart eleverna ska och var de befinner sig behöver lärare planera tillfällen för kontinuerlig återkoppling som för lärandet framåt. Återkopplingen ska ge eleverna en riktning om hur de kan minska avståndet mellan deras nuvarande förmåga (nuläge) och den förmåga som undervisningen syftar till att utveckla (önskat läge). Avgörande är att läraren avsätter tid i sin planering för att eleverna ska få möjlighet att bearbeta den återkoppling de fått genom lärar-/kamrat- eller självbedömningar.

För att planera och ge en återkoppling om hur eleverna kan komma vidare kan lärare använda sig utav GPS-metoden, muntlig och/eller skriftlig återkoppling, Two stars and a wish.

Vill man veta mer rekommenderas Skolverkets film om planering av undervisningen, Skolverkets förslag till studiedag om undervisningen eller John Hatties bok Synligt lärande.

Checklista för planering av undervisning:

  • Lärarnas arbete sker över ämnesgränserna genom samplanering med andra lärare.
  • Lärares erfarenheter, utvärderingar från tidigare resultat samt läroplanen är utgångspunkt.
  • Läraren kan tydliggöra ämnets syfte, mål, centralt innehåll och kunskapskrav och vad eleverna ska kunna och göra.
  • Läraren kan tydliggöra bedömningskriterier, bedömningsformer och bedömningstillfällen
  • Läraren utgår från elevernas intressen, erfarenheter och föreställningar och vad de redan
    vet och kan göra.
  • Lärarens ger eleverna möjligheter att synliggöra om vart de befinner sig i sin lärprocess.
  • Läraren följer upp elevernas kunskapsutveckling både formativt och summativt.
  • Lärarens ger eleverna möjlighet att bearbeta den återkoppling som för lärandet framåt.

Här hittar ni en mall som kan användas till kollegahandledning inför ett lektionsbesök eller för att planera upp undervisningen.

 

Nästa tips kommer att fokusera på genomförandet av undervisningen.