Utbildningsmodul 2 Formativ bedömning

Nyckelstrategi 2 Skapa aktiviteter som synliggör lärandet

Syfte

Syftet med utbildningsmodulen är utveckla undervisningen och lärares förmåga att skapa aktiviteter som synliggör var eleverna befinner sig i sin lärandeprocess i förhållande till målen.

Mål

Målet är att anpassa lärandet och undervisningen utifrån elevernas behov intresses och förutsättningar för att de ska nå läroplanens mål.

[toggle title=”1. Introduktion (5 minuter)”]

Gå igenom agendan för mötet och vilket lärområde som ska behandlas samt utse dokumentatör och observatör. Dokumentationsmall för pedagogiska samtal och observationsmall.

[/toggle]

[toggle title=”2. Startaktivitet (5 minuter)”]

Titta på filmen från Skolverket, Formativ bedömning- bedömning för lärande (5:00) Diskutera hur ni arbetar för att synliggöra vad eleverna redan kan och var de befinner sig i sin lärandeprocess i förhållande undervisningens mål om vad de behöver lära sig och göra.

[/toggle]

[toggle title=”3. Feedback (20 minuter)”]

Deltagarna redogör kortfattat av de viktigaste slutsatserna och lärdomarna från den egna undervisningspraktiken. Kollegorna lyssnar, ställer frågor och ger respons.

Varje deltagare bidrar med sina reflektioner från undervisningen

  1. Elevernas kunskaper och färdigheter: Syftet var att utveckla elevernas…
  2. Lärarnas kunskaper och färdigheter: Jag har utvecklas min förmåga att…
  3. Fördjupat lärande: Den undervisningsteknik jag prövat i min undervisning är…
  4. Förändring av undervisning: De förändringar jag gjort i undervisningen är…
  5. Kontroll av resultat: Resultatet av undervisningen och elevernas lärande blev att…

[/toggle]

[toggle title=”4. Nytt lärande (30 minuter)”]

Det nya lärandet (nyckelstrategin) inom formativ bedömning introduceras genom att titta på den inspelade presentationen, filmklipp eller läsa en text. Lärarna diskuterar framgångsfaktorer i undervisningen för elevernas lärande och utveckling.

https://www.youtube.com/watch?v=Vg__a7Hz4ng

Ladda ner presentationen om Nyckelstrategi 2 Skapa aktiviteter som synliggör lärandet här.

[/toggle]

[toggle title=”5. Personlig dokumentation (20 minuter)”]

Deltagarna planerar utifrån det övergripande syftet och målet samt de nya lärandet vilka nya idéer kring undervisningstekniker som de tänker pröva eller konsolidera. I den personliga läroplanen. Deltagarna beslutar även om eventuell samplanering, lektionsbesök, elevintervjuer eller område/kvalitetskriterier som skal följas upp. Dokumentationsmall för personlig läroplan.

[/toggle]

[toggle title=”6. Sammanfattning av lärande (10 minuter)”]

Samtliga deltagare gör en kort sammanfattning av de viktigaste lärdomarna och slutsatserna utifrån avsikten och målet med mötet. Mötet avslutas med att observatören ger sin bild av mötet.

[/toggle]

[toggle title=”Fördjupningsmaterial”]

Litteratur

Kommunförbundet i Skåne, Forskning i korthet Bedömning för lärande – en vägledning utifrån aktuell forskning, Andreia Balan, Anders Jönsson 2014,(sid 12-14)

Skolverket 2011, Allmänna råd för planering och genomförande av undervisningen

Skolverket 2011, Kunskapsbedömning i skolan – praxis, begrepp, problem och möjligheter (Sid 18-19)

Filmer

Utbildning i bedömning för lärande – Andra seminariet från den 24 november (1h03)

Skolverket, Planering och genomförande av undervisningen, del 2: Genomförande (2:46)

GR Utbildning, Christian Lundahl 2 Skapa aktiviteter som synliggör lärandet (12:39)

Skolvärlden, ”Förstärk formativ bedömning med digitala verktyg” (7:16)

Dylan William, The Classroom Experiment lollipop sticks (4:06)

UR Samtiden, Digitala verktyg för att se elevens lärande,(1h08)

[/toggle]

[toggle title=”Kriterier för effektiv undervisning ”]

Kriterier för effektiv undervisning inom nyckelstrategi 2

  • Eleverna får möjlighet till inflytande och delaktighet i undervisningen.
  • Eleverna har möjlighet att synliggöra sitt lärande i undervisningen på olika sätt.
  • Eleverna får synliggöra var de befinner sig i sitt lärande.
  • Eleverna får aktivt visa sin förståelse och kunskapsutveckling som underlag för anpassning av undervisningen och fortsatt lärande.
  • Eleverna deltar aktivt i dialogiska klassrum för att synliggöra tecken på lärande

[/toggle]

Undervisningstekniker

[toggle title=”Startuppgift”]

Metoden bygger på Lorraine Monroes tankar och syftar till att eleverna sätts i arbete direkt de går över tröskeln till klassrummet. Metoden bygger på att läraren kommer till klassrummet innan eleverna är där och förbereder en kort, enskild- eller gruppuppgift som förslagsvis stimulerar eleverna till eget tankearbete eller återknyter till föregående lektion. Det kan vara att eleverna får fundera kring ett problem, lösa en matematikuppgift, lösa en uppgift som de fått träna på hemma eller ett antal frågor som skall besvaras i slutet av lektionen. Eleverna kan sedan genom kamratbedömning bedöma varandras uppgifter utifrån ett facit eller i samråd med lärare diskutera fram en lösning. Att i alla skolämnen börja lektionen med denna metod skapar struktur för eleverna.

Startuppgiften kan även genomföras med stöd av olika digitala verktyg, t.ex. kan eleverna spela Kahoot, arbeta fram en gemensam lösning med Padlet, diskutera fram ett svar på Todaysmeet eller delge varandra sina svar med answergarden.

[/toggle]

[toggle title=”Flippat klassrum”]

Det flippade klassrummet är en metod som kan användas för att synliggöra lärandet och maximera utnyttjandet av lektionstiden. Genom att omdefiniera lärandet och flippa (omvända) klassrummet så kan läraren förbereda eleverna inför en lektion genom att ge dem i uppgift att läsa en text, lyssna på en ljudfil, titta på en film eller inspelad genomgång hemma. Under lektionstiden får eleverna sedan aktivt arbeta och bearbeta kunskaperna från den flippade uppgiften som eleverna förberett sig på inför lektionen.

 

Vill du fördjupa dig och arbeta med det flippade klassrummet så kan du ta del av Karin Brånebäcks nybörjarguide till att flippa klassrummet och hennes egen blogg http://kilskrift.blogspot.se/ där hon mycket frikostigt delar med sig av sina kunskaper. Daniel Barker, lärare på Norra Real i Stockholm, är en annan mycket erkänt duktig lärare som arbetar med det flippade klassrummet. Du hittar en film om hans arbete här och en länk till hans blogg http://barkersthlm.blogspot.se.

Det finns även en facebookgrupp Flippa klassrummet med över 20 000 medlemmar.  

[/toggle]

[toggle title=”No hands up”]

”No hands up” är en metod som utvecklats av bedömningsforskaren Dylan Wiliam. Metoden uppmärksammas i The Classroom Experiment som ett sätt att synliggöra lärandet och att göra eleverna mer delaktiga under lektionstid. Dylan Wiliam noterar i filmen att det endast är ett fåtal elever som är aktiva på lektionerna och räcker upp handen. Att det ofta är samma elever som också har ett större självförtroende. Genom att använda sig utav en slumpgenerator t.ex. glasspinnar med elevernas namn, namnkort eller ett digitalt verktyg (Names in a hat eller Teacher’s Pick), så kan läraren slumpvis utse vem som skall besvara en frågeställning, eller reflektera över en klasskamrats svar.

 

Slumpen medför att eleverna blir mer aktiva på lektionerna, alla elever får en möjlighet att delta i klassrumsdiskussioner. De blir mer närvarande och måste mer aktivt lyssna på sina klasskamraters svar. Om en elev inte vill svara har de möjlighet att passa, då utser läraren slumpmässigt en ny elev och kan sedan efter denne svarat bolla tillbaka frågeställningen till den elev som passade tidigare, då för att ta del av hens tankar om klasskamratens svar. Eleverna kan också få använda sig utav livlinor som fråga en klasskamrat, 50/50 eller att välja en annan fråga. SVT har tidigare uppmärksammat metoden. Det reportaget hittar du här.

”No hands up” kan med fördel kombineras med metoden Peer- instruction och då bör läraren i så stor utsträckning som möjligt ställa öppna frågor.

[/toggle]

[toggle title=”A – B – C – D – E – kort”]

Bokstavskort av olika kombinationer kan användas för att aktivera alla elever som lärreuser för varandra. Ett alternativ är att använda sig utav fem fingrar istället, siffror istället för bokstäver och sant eller falskt. Denna metod kräver att läraren i förväg utformat ett antal frågor eller påståenden som eleverna skall besvara eller ta ställning till.

Korten kan även användas när det inte finns några korrekta eller felaktiga svar utan olika synpunkter för att låta eleverna motivera sina ställningstaganden och diskutera med sina klasskamrater. De kan under diskussionen välja att ändra sina svars-alternativ genom att byta bokstavskort.

Genom att använda kort märkta A till E ger läraren eleverna en möjlighet att bekanta sig med de olika betygsstegen genom att t.ex. bedöma elevexempel. Genom att hålla upp de kort som eleverna tycker passar bäst kan de ge en snabb återkoppling till läraren angående genomgångar, lektioner eller elevernas egen arbetsinsatser. Metoden kan också användas när eleverna får bedöma autentiska uppgifter eller omröstningar i helklass. En alternativ metod är att låta eleverna hålla upp noll till fem fingrar för att visa sin bedömning.

Metoden kan också ligga till grund för helklassinstruktioner. T.ex. kan den enskilda eleven välja ett svarsalternativ, sedan få diskutera med en klasskamrat innan läraren bjuder in till helklassdiskussion – EPA-metoden.

[/toggle]

[toggle title=”Tummar”]

Denna enkla utvärderingsmetod kan användas när som helst under en lektion. Läraren kan t.ex. låta eleverna bedöma sin egen arbetsinsats eller snabbt få en återkoppling om man når fram till eleverna under t.ex. genomgångar. Metoden kan tillämpas genom att läraren räknar till tre och då visar eleverna sin bedömning.

Skall eleverna bedöma sin egen prestation eller arbete kan läraren be eleverna blunda innan denne ber dem visa sina tummar.

  • Tummen upp – eleven är nöjd/hänger med
  • Tummen ned – eleven är inte nöjd/hänger inte med
  • Tummen åt sidan – visar på ett mellanting

Läraren kan också följa upp bedömningen på gruppnivå genom att fråga då hur eleverna tänkte innan de bestämde sig för sin tumme. Det hjälper eleverna att utveckla sin metakognitiva förmåga genom att reflektera över sitt eget lärande och då kan läraren ta del av en snabb och effektiv återkoppling.

[/toggle]

[toggle title=”Exit/entrance ticket”]

En ”exit ticket” kan använda i slutet av en lektion för att läraren skall få en snabb och effektiv återkoppling. Detta genom att eleverna får besvara en eller flera frågor. En ”exit ticket” och frågorna kan utformas och anpassas till den återkoppling som läraren vill ha från sin undervisning.

Frågan kan vara utformad som en öppen frågeställning (problemformulering) som presenterats i början av en lektion, samma fråga ska besvaras i slutet av lektionen för att kontrollera att eleverna förstått lektionssyftet. Frågorna kan vara utformade som flervalsfrågor, självskattningar, kortsvarstext eller en längre styckestext. De kan även vara kopplade till elevernas metakognitiva förmågor där de kan reflektera över sitt eget lärande. Exempelvis: Beskriv tre nya lärdomar, två erfarenheter som du skall dela med dig utav och en sak du vill arbeta vidare med nästa lektion.

En ”exit ticket” kan även fungera som en introduktion för att återkoppla vad eleverna arbetade med under föregående lektion. Då genom att läsa upp svaren från den tidigare lektionen. En ”exit ticket” kan användas analogt genom post-it lappar, eller en vanlig papperslapp där eleverna skriver sina svar. Det finns också en rad olika digitala verktyg som stödjer möjligheten att arbeta med ”exit tickets”, förslagsvis SocrativeMentimeterVoto eller med hjälp av ett Google-formulär. Här hittar du en Exit ticket skylten som du kan skriva ut i A3 format.

[/toggle]

[toggle title=”Mini whiteboards”]

Bedömningsforskaren Dylan Wiliam introducerar metoden med mini whiteboards i The Classroom Experiment. Genom att använda mini whiteboards i undervisningen får läraren möjlighet att få en direkt återkoppling från eleverna. Läraren kan använda metoden genom att ställa kortsvarsfrågor, påstående om sant (S) eller falskt (F) eller erbjuda flersvarsval- alternativ A, B C eller D. Eleverna kan snabbt visa upp ett svar på en fråga och läraren får då direkt en återkoppling av elevernas svar.

Genom att använda mini whiteboards så synliggörs lärandet för eleverna och läraren. Eleverna får också en direkt återkoppling på sina svar. Eleverna kan även aktiveras som lärresuer för varandra genom att kombinera mini whiteboards med Peer- instruction. Om eleverna inte vet svaret på en fråga kan skriva ett ”?” som ett svar. Om en elev ofta skriver ”?” får läraren snabbt en återkoppling och kan då rikta sitt fokus mot att hjälpa eleven.

 

Istället för att köpa in mini whitebords kan läraren välja att laminera egna A4-papper och anpassa innehållet på pappret efter sina önskemål (ränder eller rutor).

[/toggle]

[toggle title=”Förståelsefördjupande frågor”]

Frågor kan användas som en metod för att synliggöra lärandet och elevernas förståelse eller oförståelse genom att ställa förståelsefördjupande frågeställningar. Genom att använda sig av öppna frågeställningar som VARFÖR, VEM, VAR, NÄR, VAR och HUR. De kan läraren synliggöra och utveckla elevernas egna och varandras förmåga att beskriva, redogöra, förklara, diskutera, resonera, motivera och argumentera. Metiden bidrar även till att aktivera elever som lärresuer för varandra.

Genom att ställa förståelsefördjupande frågor så avslöjas även elevernas oförståelse och läraren får snabbt en återkoppling av elevernas förståelse för en genomgång, lektion eller uppgift.

Som man frågar får man svar, det gäller därför att ställa rätt frågor som utvecklar elevernas förståelse eller avslöjar deras oförståelse. Några exempel på frågetekniker finns att läsa om i Ann-Marie- Körlingsords ”Feta Frågor”. Tommy Lucassi har även skrivit ett blogginlägg om ”28 formativa fraser”. Några på hur man kan utforma frågorna är att skala diagnosiska, utvecklande cirkulära eller triadiska frågor, mer om det kan ni läsa i Christian Lundahls bok Bedömning för lärande.

När läraren arbetar med att ställa förståelsefördjupande frågeställningar så kan metoden kombineras med ”No hands up” att för att aktivera samtliga elever i klassrummet. Eleverna kan även få skriva ner sina svar på mini-whiteboards, Om de är osäkra på svaret kan de välja att skriva ett frågetecken alternativt ett utropstecken.

[/toggle]

Föreläsningar om fem nyckelstategier

Formativ bedömning ordmolnHär hittar ni några inspelade presentationer om de fem nyckelstrategierna inom formativ bedömning som spelades in inför en föreläsningsserie under förra året. Föreläsningarna är en sammanfattning om aktuell forskning inom området, Skolverkets allmänna råd samt en rad konkreta undervisningstekniker som kan prövas i det egna klassrummet. Formatet är en sammanfattning och beskriver på ett översiktligt sätt de fem nyckelstrategier.

https://youtu.be/Vg__a7Hz4ng?list=PL6TELemud05FauAW687Ax4A6kcxfq0tjB

https://youtu.be/C69iFyM8jpA?list=PL6TELemud05FauAW687Ax4A6kcxfq0tjB

https://youtu.be/RB-0cU-fvz4?list=PL6TELemud05FauAW687Ax4A6kcxfq0tjB

https://youtu.be/mnY2RMgsc6w?list=PL6TELemud05FauAW687Ax4A6kcxfq0tjB

Länk till Youtubekanalen.

 Filmarkiv Bedömning För Lärande

För er som är intresserade utav att fördjupa Er inom formativ bedömning hittar Ni en sammanställning av filmer och videoklipp. Sammanställningen finns även digitalt i Pearltrees för Er som enkelt vill kunna få en översikt av de olika filmerna och videoklippen. I sammanställningen hittar ni bland annat filmer från Skolverket, GR Utbildning, UR Samtiden, Dylan William, Pedagog Stockholm och Skolvärlden.Sammanställningen kommer uppdateras kontinuerligt med länkar till gamla såväl som nya filmer inom formativ bedömning. Följ oss på Formativ bedömning ordmolnsociala medier eller på bloggen för att ta del av nya uppdateringar med tips på nya filmer och videoklipp inom formativ bedömning. Om det saknas filmer som saknas lägg gärna en länk till filmen i kommentarsfunktionen.

Klicka här för att komma till sammanställningen i Pearltrees

[toggle title=”Skolverket”]

Skolverkets filmer Prov, bedömning och betygssättning

Skolverket, Allmänna råden för planering och genomförande av undervisning

 Skolverket, Kollegialt lärande och formativ bedömning

Skolverkets filmer om att sätta betyg

[/toggle]

[toggle title=”BLF-Lilla Edet”]

[/toggle]

[toggle title=”Christian Lundahl, GR Utbildning”]

[/toggle]

[toggle title=”Skolvärlden”]

[/toggle]

[toggle title=”Dylan William”]

[/toggle]

[toggle title=”Pedagog Värmland”]

[/toggle]

[toggle title=”UR Samtiden”]

[/toggle]

[toggle title=”KVUTIS”]

[/toggle]

[toggle title=”Kommunförbundet Skåne”]

[/toggle]

[toggle title=”Orka plugga”]

[/toggle]

[toggle title=”Torghandel Göteborg”]

[/toggle]

[toggle title=”Övriga filmer om bedömning”]

[/toggle]

Kommunövergripande skolutvecklingsprojekt ELIAS

Kommunövergripande skolutvecklingsprojekt ELIAS

I dagarna avslutades ett tvåårigt kommunövergripande skolutvecklingsprojekt i Avesta kommun som fått projektnamnet ELIAS. Förkortningen står för Entreprenöriellt Lärande I Avesta Skolor. Projektet är en del i Avesta 2020 och en satsning på det entreprenöriella lärandet i kommunens förskolor och grundskolor. Hela skolutvecklingsprojektet finns dokumenterat här. Vi sammanfattar här våra insatser och erfarenheter från projektet,

Vi har under läsåret 14/15 och 15/16 tillsammans med en projektgrupp i Avesta kommun gjort ansökningar om utvecklingsmedel (statsbidrag) som beviljats. Projektet har omfattat utbildningsinsatser för skolledare, förskolechefer, lärare, pedagoger och lärare i förskola och grundskola i Avesta.

Kartläggning genom självskattning

Vid uppstarten av projektet genomfördes en digital nollpunktsmätning (självskattning för medarbetare) samtliga förskolor och grundskolor. Resultatet på förvaltningsnivå hittar ni här tillsammans med svar i fritext här. Svaren skickades ut till respektive förskolechef och rektor för analys av resultaten och en nulägesbeskrivning gjordes tillsammans med sina medarbetare. Där har alla medarbetare fått komma med förslag på vilka lokala skol- och kompetensutvecklingsinsatser (behov) och stödåtgärder som efterfrågades. Vid nästa kartläggning så kommer fokus ligga på att både lärare och elever får genomföra självskattningen. Syftet är för att sedan kunna jämföra utfallet och se likheter och skillnader mellan svaren från lärare och elever.

Utbildningsinsatser

Utvecklingsprojektet har omfattat skol- och kompetensutvecklingsinsatser. Vi har genomfört föreläsningar om Entreprenöriellt lärande för skolledare, entreprenöriellt förhållningssätt för lärare i grundskolan, och pedagoger inom förskolan tillsammans med bland annat Ragnar Åsbrink, Skolverket, Petra Krantz Lindgren och Christer Westlund från Me University Utveckling AB. Vi har arbetat med samordning och koordinering av utbildningsinsatser inom formativ bedömning och kollegialt lärande där bland annat Christian Lundahl, Hans-Åke Scherp och Anders Holmgren varit involverade. Vi har även gjort sammanställningar av metoder, digitala verktyg, filmarkiv inom formativ bedömning och skola- arbetsliv.

Vi har även fyllt en rådgivande och handledande funktion för förvaltning, skolledare, arbets- och ämneslag samt förstelärare inför, under och efter de olika utbildningsinsatserna. Vi har haft ansvaret för planering, genomförande, utvärdering och uppföljning av projektets måluppfyllelse och effekter. Vi har arbetat utifrån vårt SKOL-koncept och utvecklat ett processtöd och digital utbildningsplattform för våra skol- och kompetensutvecklingsinsatser.

Referenser från skolutvecklingsprojektet ELIAS

[toggle title=”Karin Vestman, resultatenhetschef, Förskola-grundskola Avesta kommun”]

”Daniel Nordström som driver NORDSTRÖM EDUCATION har stöttat Avesta och Bildningsförvaltning i ett kommunövergripande och långsiktigt skol- och kompetensutvecklingsprojekt under ett par års tid. Han har som extern projekt- och processledare genomfört kompetenskartläggningar, konferenser, föreläsningar och handledningsmöten, samt utarbetat ett processtöd för skolledare, arbetslag och pedagoger i Avesta kommun. 

Daniel har visat ett starkt engagemang för frågor som rör skolutveckling och har genom sina gedigna kunskaper bidragit med att höja kvaliteten på flera områden. Dessa inslag kan vi säga har indirekt påverkat våra elevers möjlighet att lyckas i skolan. Daniel är flexibel och driftig men också ödmjuk inför beställarnas önskemål. Han har lätt för att skapa relationer och kan samarbeta på alla nivåer.

Daniel har även ett brett kontaktnät som vi haft stor nytta av vid våra fortbildningstillfällen. Han är väl insatt i skolans styrdokument och är påläst på ämnen och områden som rör skolforskning, skolutveckling och systematiskt kvalitetsarbete. Vi kan varmt rekommendera Daniel Nordström till framtida huvudmän för att initiera, driva och leda kommunövergripande skol- och kompetensutvecklingsuppdrag.”

[/toggle]

[toggle title=”Johan Lindström, rektor Bergsnässkolan Avesta Kommun”]

Daniel har under en treårsperiod arbetet tillsammans med projektledningen för projektet ”Entreprenöriellt lärande i Avestas skolor”.  Under denna period har Daniel bistått med stor sakkunskap rörande entreprenöriellt lärande och skolutveckling, ett genuint engagemang och en påtaglig initiativförmåga. Daniel har inom ramen för projektet och projektledningens önskemål, på egen hand, hittat lösningar och upplägg för olika typer av insatser och samarbetat på ett föredömligt sätt.

Detta har varit till stor hjälp för att nå den framgång som nåtts. Daniel har varit självgående, lösningsfokuserad och flexibel. Utifrån Daniels insatser för oss i Avesta Kommun skulle jag varmt rekommendera honom till  andra skolutvecklingstjänster eller dylika uppdrag.

[/toggle]

Erfarenheter från ELIAS

Vi tar med oss en rad olika erfarenheter från utvecklingsprojektet att använda inför framtida skol- och kompetensutvecklingsinsatser. Vi har sammanfattat mycket av innehållet i våra utbildningsinsatser i bloggen samt över tid utvecklat ett SKOL-koncept. Erfarenheterna bygger på inläst skollitteratur, omvärldsbevakning och erfarenheter från projektet.

Tydliga mål och synliggöra förväntningar

Det är oerhört viktigt att det finns högt uppsatta och tydliga mål samt förväntningar som är kommunicerade till samtliga nivåer och alla medarbetare inom förvaltningen. Skol- och kompetensutvecklingsinsatser måste utgå från ett elevperspektiv och bygga på ett systematiskt kvalitetsarbete. Det måste utgå från ett formativt förhållningssätt och tre frågeställningar för att fastställa ett nuläge (Var är vi?) samt ett önskat (Vart ska vi?) och en strategi (Hur tar vi oss dit?) för att synliggöra framgång samt följa upp och utvärdera effekterna av skol- och kompetensutvecklingsinsatser. Delaktighet och inflytande måste ses som en självklarhet och utgångspunkt för att ta fram en gemensam pedagogisk vision (önskat läge) och verksamhetsidé (strategival) för att nå de uppsatta målelen.

Forskningsbaserat förhållningsätt och arbetssätt

Lärares professionsutveckling måste bygga på skollagens krav om två kompletterande perspektiv där lärare ska ses som forskningskonsumenter (vetenskaplig grund) och forskningsproducenter (beprövad erfarenhet).  Skolas arbete, lärares undervisning och elevernas utbildning ska bygga på ett forskningsbaserat förhållningsätt och arbetssätt. Skolans förändrings- och utvecklingsprocesser måste bygga på ett utifrån och uppifrån (top-down) och underifrån och inifrån perspektiv (bottom up). Delaktighet och inflytande måste ses som en utgångspunkt för att skapa en lärandekultur istället för en görandekultur.

Kollegialt lärande, nyckeln till framgång

Kollegialt lärande är nyckel till framgång för att bedriva framgångsrika skol- och kompetensutvecklingsinsatser som ska ge positiva effekter på elevernas studieresultat och skolans måluppfyllelse. Kollektiva och kollegiala utbildningsinsatser på huvudmannanivå bör prioriteras framför enskilda skol- och individuella kompetensutvecklingsinsatser. Rektors delaktighet, förmåga att hålla i, hålla kvar och hålla ut samt det pedagogiska ledarskapet är avgörande för att lyckas med olika skolutvecklingsinsatser. Rektor måste som pedagogisk ledare skapa organisatoriska förutsättningar för att lärare träffas i formella möten. Lärare behöver få tid och möjlighet att diskutera forskningsrön, samtala, utbyta erfarenheter, dra slutsatser och dokumentera sitt arbete från sin egen och varandras undervisning.

Fokus på förändringar i klassrummet

Utgångspunkten för alla utbildningsinsatser måste fokusera på faktorer som har stor effekt på elevernas studieresultat, och som leder till förändringar undervisning. Vi kan slå fast att endast förändringar som sker i klassrummet och i lärares undervisning leder till förändringar av elevernas lärande och utveckling. Det är den absolut största och viktigaste påverkansfaktorn som kan leda till förbättrade elevresultat, en ökad kvalité av undervisningen samt högre måluppfyllelse i skolan.

För att lärare ska göra förändringar i sin undervisning måste det finns ett gemensamt ramverk med en mötesstruktur, samtalsmodell och dokumentationsmallar från förvaltning-, skolledning-, arbetslags- och lärarnivå. Skol- och kompetensutvecklingsinsatser måste integreras i lärarens egna undervisningspraktik Validerade undervisningstekniker, metoder, modeller och digitala verktyg måste konsolideras eller prövas genom mindre förändringar i undervisningen. Extern expertis måste bjudas in för att utmana lärares rådande antaganden och föreställningar och visa på nya möjligheter på undervisningstekniker som kan leda till förbättrade studieresultat. Lärare behöver få fler tillfällen över tid och möjlighet att utveckla sin undervisningspraktik utifrån elevernas behov och förutsättningar i det egna klassrummet. Lärare måste få möjlighet att utveckla sin förmåga att bli experter på att se samband mellan undervisningsmetoder och elevresultat som ett mått för att utvärdera sitt eget och varandras lärande. Långsiktighet, hållbarhet och uthållighet är nyckelord för att bedriva skol- och kompetensutvecklingsinsatser.

Lektionsobservationer

Lektionsobservationer

Skolinspektionen (2012) har utvecklat ett observationsschema som används vid inspektioner och kvalitetsgranskningar av undervisningen. Observationsschemat bygger på aktuell forskning om framgångsrik undervisning. Skolinspektionen (2012) har även gjort en forskningssammanställning om framgång i undervisningen. Vill man fördjupa sin ytterligare kring olika framgångsfaktorer i undervisningen rekommenderas Utmärkt Undervisning (2013) av Jan Håkansson och Håkan Sundberg samt Synligt Lärande (2009) av John Hattie eller SKL (2011) som gjort en sammanfattning av Hatties forskning.

Syftet med en lektionsobservation är att samla in bedömningsinformation om kvalitén i undervisningen. Lektionsobservationerna bör ske på ett stukutrerat sätt utifrån på förhand definierade bedömningskriterier som bygger på evidensbaserade kriterier om framgångsrik undervisning. Skolinspektionen bygger upp sina observationer på tre olika delar vilket överensstämmer med Helen Timperleys (2013) rekommendationer för genomförandet.

Rekommendationer vid lektionsobservationer

Oavsett om det är en skolinspektör, utvecklingsledare, skolledare, lärare eller kollega som skall observera och observeras finns det ett antal rekommendationer vid observationstillfället. Det övergripande syftet med lektionsobservationer är att höja kvalitén på undervisningen för att förbättra elevernas lärande och skolans måluppfyllelse. Målet enligt Timperley är att göra lärare till experter på att se samband mellan undervisningstekniker och elevresultat. Lärare behöver reflektera över sin egen undervisning, om vad som fungerar bra och vad som behöver förändras eller förbättras för att maximera elevernas lärande och utveckling.

Traditionella lektionsobservationer

Traditionella lektionsobservationer har byggt på att den som observatören har på förhand definierat ett antal framgångskriterier för effektiv undervisning. Kriterierna har många gånger varit implicita och bygger på observatörens personligt valda teorier om effektiv undervisning. Ofta är det endast läraren som uteslutande observerats i klassrummet. Fokus har inte varit att observera vilken effekt som lärarens undervisning har på elevernas lärande och deras kunskapsutveckling. När läraren som observerats får en återkoppling från observatören så fördjupas inte förståelsen av metodernas effektivitet, eller vilka begränsningar som finns i den nuvarande undervisningstekniker. Problem uppstår när observatörerna utifrån sina personligt valda teorier ger praktiska rekommendationer till förändringar av undervisningsteknikerna. Dock utan att skapa en förståelse varför dessa undervisningtekniker är mer effektiva i relation till de nuvarande teknikerna.

Moderna lektionsobservationer á la Timperley

Helen Timperley (2013) menar att moderna observationer bygger på gemensamma analyser av undervisningstekniker. Analysen grundar sig på lärares lärandemål för undervisningen och en delad förståelse om vad effektiv undervisning innebär. Timperley har valt att kalla moderna observationer för ”metodanalys samtal” och består av tre delar; samtal inför observationen, lektionsobservationer och en metodsamtalsanalys efter observationen. Processen bygger på den undersökande och kunskapsbildande cykeln där lärare får möjlighet att fördjupa sina kunskaper och färdigheter och låter eleverna uppleva ett nytt lärande för att sedan kontrollera resultatet som följs upp och analyseras tillsammans med observatören. Observationsmodellen syftar till att utmana lärares personligt valda teorier om olika undervisningstekniker, bygga upp kunskap inom konceptuella ramverk samt utveckla lärares metakognitiva lärande och förmåga till självreglerande. Timperley (2013) menar även att en viktig del är att fastställa lärandemålen. Det kan bidra till att utveckla lärares metakognitiva och självreglerande (lärande) förmåga.

Samtal inför observationen

Inför en lektionsobservation bör det genomföras ett samtal mellan observatören och läraren som skall observeras. I samtalet inför observationen så samlar observatören in bakgrundsinformation om årskurs, antal elever, lektionstid och planering. Samtalet syftar vidare till att fastställa lärandemålen och kvalitetskriterierna för effektiv undervisning. Lärandemålen styrs och utgår från styrdokumenten och elevernas behov utifrån ett på förhand identifierat kunskapsområde i undervisningen. Kriterierna tas fram i samråd för att kunna bedöma undervisningsteknikernas effektivitet. Frågor om VAD som skall läras ut och HUR det skall läras in diskuteras utifrån kriterier för effektiv undervisning och sambanden mellan undervisning, bedömning och lärande.

Genom att fastställa lärandemålen kriterier för effektiv undervisning argumenterar Timerley (2013) för att läraren och observatören får en riktning för att kunna bedöma sina professionella framsteg. Det bidrar även till lärarens och observatörens förståelse av vilka kriterier som skall utvärderas och ett underlag för att bedöma undervisningsteknikernas effektivitet. Vidare kan det bidra till att minska stressen för den/de som skall observeras genom att träffas enskilt eller i grupp för att samtala om observationens syfte, mål och förväntningar. Om den person som ska observeras vill att observatören skall fokusera på något enskilt bedömningsområde eller särskilda kriterier så bör detta ske i dialog med observatören inför observationstillfället. Här finns ett exempel på en mall på för- och efterhandledning av en lektionsobservation som bygger på forskning om kollegahandledning i skolan och är skriven av Handal, Hofgaard, Lauvås (1997).

Observationsmallar

Det finns en rad olika observationsmallar som kan ligga till grund för ett ramverk för att utifrån skolans behov och förutsättningar skapa lokala observationsmodeller. Det som är viktigt att poängtera är att mallarna inte skall ses som en checklista eller ett facit för hur undervisning bör bedrivas utan som ramar för inom vilka framgångsfaktorer/kriterier som bör vara utgångspunkt i lärarens lektionsplaneringar av undervisningen. Ett stöd för att komma igång med lektionsobservationer kan vara att använda sig utav Skolinspektionens observationsmall och endast fokusera på ett av de olika områdena som finns in mallen. Här finns en förkortad version på 2 A4 sidor av Skolinspektionens mall. Alternativt kan lärare efter samråd med observatören fokusera på ett fåtal eller endast en indikator vid lektionsobservationen. Skolinspektionens mall är indelat i fyra olika områden;

  1. Trygg, stödjande och uppmuntrande lärandemiljö
  2. Individanpassning, variation och utmaningar
  3. Tydlighet i mål, innehåll och struktur
  4. Uppföljning, återkoppling och reflektion över lärandet

Exempel på enskilda områden och indikatorer/faktorer/kriterier

  • Normer och värden
  • Höga och positiva förväntningar
  • Ordning och arbetsro
  • Delaktighet och inflytande
  • Varierad undervisning
  • Samverkan skola – arbetsliv
  • Lektionsuppstart, – genomförande och/eller avslut
  • Formativ bedömning

Under observationen

Under lektionsobservationen är observatörens uppgift att föra anteckningar utifrån de på förhand fastställda lärandemålen och kriterierna i observationsmallen. I observationerna ska fokus inte riktas mot läraren, eleverna eller undervisningen i sig, utan på hur undervisningen påverkar eleverna. Observatören kan välja att observera eleverna genom att lyssna på deras diskussioner, undersöka på deras arbete i klassrummet och har även möjlighet att ställa frågor till eleverna efter lektionsbesöket. Observatören bör förhålla sig relativt osynlig under lektionen och endast observera eleverna. Anteckningarna ska endast omfatta de områden som ska observeras och för att försäkra sig om att tolkningarna är objektiva och inte subjektiva i termer som rätt och fel.

Efter observationen (metodanalys)

Efter en observation fyller observatören i observationsmallen utifrån undervisningens lärandemål och kvalitetskriterierna för effektiv undervisning. Här finns det även möjlighet att föra anteckningar i fritext i kommentarsfältet. Samtalet efter lektionsobservationen utgår från de på förhand fastställda lärandemålen, kriterierna och observationsanteckningarna från lektionen där de gemensamt fyller i observationsmallen. Samtalet blir på en fördjupad diskussion för att utvärdera lärandemålen, kvalitetskriterierna och för att bedöma undervisningsteknikernas effektivitet. Efter samtalet fastställs nya lärandemål och kvalitetskriterier som ligger till grund för lärares fortsatta professionella lärande och utveckling.

Hoppas att ni fått lite vägledning för att själva kunna göra lyckade lektionsobservationer.

Formativ bedömning+ kollegialt lärande

Rekommendationer vid införandet av formativt förhållningssätt och kollegialt lärande

Formativ bedömning ordmolnI det här inlägget sammanfattar jag HUR huvudmän och skolor valt att implementera arbetet med formativ bedömning och kollegialt lärande. Sammanfattningen bygger på redovisningar och erfarenheter från BFL-seminariet under Skolforum 2015 och andra kommuner. Forskning från bland annat Dylan Wilian och Helen Timperley visar att införandet av formativ bedömning och kollegialt lärande ger den absolut största och positiva effekterna och är det mest kostnadseffektiva sättet för att på höja elevernas studieresultat.

Under senaste året har jag läst mycket litteratur, tittat på filmer och följt olika pedagogiska forum om formativ bedömning. Det har utmynnat i ett stort antal blogginlägg, sammanställningar, föreläsningar, en utbildningsplattform, och skolutvecklingsuppdrag mot olika huvudmän. Här hittar ni en sammanställning av lite rekommendationer

Kartläggning och behovsanalys

Implementeringen bör utgå från skollagens krav på ett systematiskt kvalitetsarbete. Skolverket släppte under förra året stödmaterialet, Kvalitetsarbete i praktiken som bör vara en utgångspunkt för lärares skol- och kompetensutvecklingsinsatser. Sigtuna kommun valde att satsa på BFL+IKT och gjorde en utredning och kartläggning av behoven för högre måluppfyllelse, resultatet blev Sigtunaboxen. Svedala kommun är ett framgångsexempel som lyckats med en kommunövergripande satsning på kollegialt lärande och formativ bedömning. Svedalas kartläggning utgår både från ett lärar- och elevperspektiv, vilket är ett mycket intressant upplägg som fler bör titta närmare på. Det är viktigt att utveckla medarbetarskapet så att samtliga deltagare ges möjlighet till delaktighet och inflytande under beslutsprocessen. Syfte, målsättningar och förväntade effekter behöver förankras på samtliga nivåer i styrkedjan från förvaltnings- till elevnivå.

Ta in extern expertkunskap

I skollagen står det att utbildningen ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. För att leva upp till skollagens intentioner och att lyckas med implementeringen är det viktigt ta in extern expertkunskap. Det finns ett antal internationella forskare inom området t.ex. Dylan Wiliam, John Hattie, Paul Black Helen Timperley, Siobhan Leahy som har skrivit böcker inom området. På Youtube finns en uppsjö av filmer och på olika internetadresser finns en massa forskningssammanfattningar att ta del utav. Vill man satsa på att anlita duktiga forskare och föreläsare i Sverige rekommenderas Jan Hylén, Christian Lundahl, Anders Jönsson, Anna Karlefjärd, Per Måhl m.fl. Fyra erkänt duktiga skolutvecklare som jobbat mycket med att implementera formativ bedömning i större skala är bland annat Anders Holmgren på Lin Education, Ingela Lundh och Sandra Svensson på GR Utbildning eller Lena Göthe på Plus Pil Skolutveckling.

Central samordning med fokus på pedagogisk utveckling

För att lyckas med implementering bör det finnas en central skol-/utvecklingsledare som ansvarar för att samordna arbetet för skolledare, samtalsledare och lärare i kommunen. Den centrala samordningen bör organiseras i en styrgrupp som består utav representanter från alla delar av styrkedjan, och som träffas på kontinuerlig basis. Fokus i arbetet ska bygga på att stärka det pedagogiska ledarskapet och stödja utvecklingen av lärares professionella lärande och utveckling utifrån ett elevperspektiv. Alla skol-och kompetensutvecklingsinsatser bör syfta till att höja kvalitén i undervisningen för att förbättra elevernas lärande och skolans måluppfyllelse.

Implementering av formativ bedömning

Formativ bedömning bygger på de tre frågeställningarna Vart ska vi? Var är vi? Hur tar vi oss vidare? Tre aktörer, läraren, klasskamraterna och eleven som kan sammanfattas i en modell (fem nyckelstrategier) som framtagen av Dylan Wiliam. Modellen kan användas för arbetet med lärares professionella lärande och utveckling och arbetet med implementeringen av kollegialt lärande. Där blir de tre huvudaktörerna skolledaren, arbetslagen och lärarna istället.

Fem nyckelstrategier, tre aktörer och tre frågeställningar

Det är viktigt dock att poängtera att det inte handlar om vilka lärare som känner till flest undervisningsmetoder-, modeller- eller tekniker. Det går inte att bedriva ”undervisning på recept” menar John Hattie. Det handlar om att lärare behöver känna till olika lärstrategier och kunna växla mellan dessa strategier för att anpassa sin undervisning. Det finns fem nyckelsstrategier som bygger på varandra. Till varje strategi så finns det en grundtanke och ett antal undervisningstekniker. Teknikerna fungerar under vissa förutsättningar. De tekniker som lärare väljer är beroende på vilken effekt man vill uppnå. Man väljer en viss teknik för att man vill uppnå en viss effekt.

Uppstarten av implementeringsprocessen

En gemensam uppstart för implementeringen av formativ bedömning rekommenderas och att tydliggöra vilka förväntningar som finns de olika aktörerna i skolans styrkedja. Det rekommenderas även att bjuda in ”extern expertis” som genom en föreläsning kan bidra med en teoretisk referensram, tips på undervisningstekniker och inspiration. Timperley menar dock att externa föreläsare kan ge information eller inspiration, men att det sällan leder till några större förändringar i lärarens undervisning. Det är därför viktig att det finns en modell som kan stödja för implementeringen av formativ bedömning genom kollegialt lärande.

Stöd för implementering

Det finns en rad olika modeller för implementeringen av formativ bedömning. De mest erkända och kanske mest använda är Embedding formative assessment packs som är utvecklad av Leahy & Wiliam, 2010. Modellen har översatts till svenska av bland annat Huddinge kommun och Borås stad. Lin Education erbjuder även samma processtöd och Natur och Kultur kom ut med en liknande produkt som lanserades under januari månad.

Modell för forskningsbaserat arbetssätt 

Vetenskaplig grund innebär enligt Skolverket att implementering bör utgå från en modell som bygger på forskning, beprövad erfarenhet och evidens inom området. Modellen som använts flitigt är Wiliam och Leahys TLC-modell (Teacher Learning community) för implementeringen av formativ bedömning och kollegialt lärande. Borås stad var en utav de första i landet att göra en storskalig satsning inom området. Det finns flera kommuner som valt att arbeta efter samma modell. En utvärdering från Borås stad som är gjort av Anders Jönsson, Christian Lundahl, och Anders Holmberg finns sammanfattad här.

Ledord för implementeringen

Långsiktighet, hållbarhet, och uthållighet är ledord i utvecklings- och förändringsprocesser inom området. Skolverket beskriver att förändringar inom utbildningsväsendet tar sju år, Skolpolitiker, förvaltning, skolledare och lärare måste ha tålamod och hålla i, hålla ut och hålla kvar innan de ser effekter. Att utveckla ett förhållningssätt, förändra en skolkultur och bryta traditionella undervisningsmönster tar tid. En utmaning är hur man i förändringsprocesser hanterar motstånd, prioriteringar och lärares spridda kunskaper, erfarenheter samt vilja att delta i förändringsprocesser. Tidsbrist, arbetsbelastning, och brist på organisation eller ledarskap kan vara några av flera utmaningar som kan bidra till att hämma utvecklings- och förändringsprocesser. Mycket talar om vikten av att skapa permanenta och återkommande lärträffar för att arbetet ska kunna ge effekt.

Utvärdering och uppföljning

Implementeringen av formativ bedömning bör ske på kontinuerlig basis genom att styrgruppen träffas och följer upp utvärderingar från implementeringen. Det bör även finnas en möjlighet att samordna uppföljningen och utvärderingen på centralt nivå genom enkätundersökning, lärstämma, klassrumsobservationer etc. En modell som är intressant att titta på är Svedala kommuns som valt att låta både lärare och elever göra en enkät. Svaren följs upp genom att jämföra lärarnas och elevernas svar. Implementeringen kan även följas upp på arbetslagsnivå genom att granska dokumentationsmallar och på lärarnivå vid medarbetarsamtalet.

Hoppas att ni haft lite nytta utav denna sammanfattning. I nästa inlägg tänkte jag sammanfatta några case som skolledare, arbetslag och lärare bör diskutera innan man gör en gemensam satsning på formativ bedömning.

Undervisningstips Del 9 Återkoppling i rätt tid och rätt format

I det här inlägget har jag försökt att sammanfatta forskningen om vad som kännetecknar effektiv återkoppling utifrån rätt tid och rätt format för att den ska maximera elevernas kunskapsutveckling. Nästa blogginlägg kommer att handla om digitala verktyg som lärare kan använda i undervisningen för att ge både skriftlig och muntlig återkoppling till eleverna.

Återkoppling i rätt tid

Återkoppling sker ofta från läraren i helklass vilket medför att eleverna inte uppfattar att återkopplingen riktas mot just dem. Eleverna befinner sig ofta vid olika platser i sin inlärningsprocess vilket gör att återkopplingen behöver komma i rätt tid och vara utformad i rätt format. Snabb formativ bedömning bör enligt Dylan Wiliam ske ”minut för minut, dag för dag och vecka efter vecka”. Dessa har uppvisat mycket positiva effekter när de integreras I undervisningen och olika klassrumsaktiviteter. Det leder till en mycket högre inlärningstakt hos eleverna.

Det är betydligt vanligare att lärare ger mer frekvent återkoppling än vad som tas emot av eleverna. Testa själv vid ett lektionsbesök om undervisningen kännetecknas av ett monologiskt eller dialogiskt klassrum. Återkoppling som utmanar och ifrågasätter elevers övertygelser och uppfattningar leder till större förändringar än återkoppling som innehåller bevis och bekräftar eleverna.

Oavsett återkopplingsfrekvens, format och avsändare måste återkopplingen leda till att eleverna får bearbeta informationen, eller få möjlighet att visa på samma förmågor vid ett senare tillfälle. Hattie (2011) menar att fördelningen av återkoppling som ges på de tre återkopplingsnivåerna fördelas enligt 59 % på uppgiftsnivå, 25 % på processnivå 2 %  på metanivå och 14 % på individnivå. I undervisningens så måste det skapas ett klassrumsklimat där misstag välkomnas och misslyckanden tillåts. Återkopplingen är som mest effektiv när den ger eleverna en möjlighet att lära om för att lära nytt. Möjligheten att lära av sina misstag bidrar även till att stärka elevernas mjuka förmågor.

Återkopplingens format

Det är stor skillnad på hur lärare och eleverna uppfattar återkoppling som positiv, negativ eller konstruktiv. Återkoppling kan ses som kommentarer, kritik eller korrigeringar beroende på dess format och timing. Muntlig återkoppling är mindre effektiv för elevernas lärande. Muntlig återkoppling uppfattas oftare som personlig av eleverna. Skriftlig återkoppling med stöd av digitala verktyg uppfattas ofta som neutral av eleverna menar Balan och Jönsson (2013). Det viktigaste är dock att återkopplingen svarar på de tre frågorna återkopplingsfrågorna ”vart ska eleven” (Feed up), ”var befinner sig eleven” (feedback) och ”hur skall eleven nå målet?” (Feedforward)

Bedömning för inlärning eller bedömning av inlärning

Bedömningsinformation och den återkoppling som lärare ger och som tas emot av eleverna kan användas för att tydliggöra och synliggöra luckor i undervisningen. Återkopplingen utifrån de tre återkopplingsfrågorna bidrar till att lärare kan ge bedömning för inlärning och göra bedömning av inlärningen. Det innebär att lärare har möjlighet att utifrån informationen kunna göra justeringar och förändringar i sin undervisning.

 

 

Undervisningstips Del 8 Återkoppling på fyra nivåer

 Återkoppling på fyra nivåer

Image by Alan Levine [CC BY 2.0]
Anders Jönsson (2013) skriver i som bok Lärande bedömning att ett formativ förhållningssätt innebär att läraren ”ger konstruktiv och framåtsyftande återkoppling, som hjälper eleverna att prestera bättre i framtiden. Räkna inte med att alla elever vet automatiskt vet hur man använder sin återkoppling, utan hjälp dem genom att inkludera strategier för hur man använder återkoppling i undervisningen.”

Det finns en koppling till de tre återkopplingsfrågorna som motsvarar fyra nivåer av olika inlärningsfaser. Lärare behöver erbjuda en återkoppling i förhållande till de tre viktiga återkopplingsnivåerna; uppgifts-, process- och metakognitiv nivå. I det här blogginlägget försöker jag att tydliggöra kopplingen och urskilja skillnaden mellan olika nivåer av återkoppling. Avslutningsvis har jag försökt synliggöra skillnaden mellan återkoppling på de fyra nivåerna med stöd från kunskapsområdet budgetering i min kurs Företagsekonomi 1.

Uppgifts- och produktnivå

Återkoppling på uppgift- och produktnivå ger eleverna information om vad som är rätt och fel och bidrar till ytinlärning. Denna typ av återkoppling har rent historiskt präglat den svenska bedömningskulturen, och varit den vanligaste formen av återkoppling som användsts i klassrummet av läraren. Återkopplingen ges ofta i helklass och är ofta av korrigerande och uppgiftsspecifik karaktär. Förslag på vägledande frågor som Hattie (2011) föreslår är:

  • Vilka är elevens rätta och fel svar?
  • Vad är bra respektive mindre bra?
  • Vad behöver eleven vidareutveckla?

Exempel återkoppling på produkt-uppgiftsnivå (Företagsekonomi 1, budgetering) 

”Du har gjort en korrekt uppställning av din budget men har gjort ett antal felberäkningar vilket gör att företagets ekonomiska resultat är missvisande. De ekonomiska beräkningarna som är felaktiga är  företagets varukostnad, avskrivningar och räntekostnad.Du har missuppfattat skillnaden mellan de två ekonomiska begreppen utgift och kostnad.Varukostnaden beräknas som ingående lagar + årets varukostnad – årets utgående lager. Avskrivningarna beräknas genom att ta investeringen/ den ekonomiska livslängden.

 Processnivå

Processnivån ska ge eleven en återkoppling som beskriver vilka alternativa strategier som behövs för att eleverna ska kunna genomföra uppgiften, och vilka alternativa lärstrategier som kan användas för att föra lärandet framåt. Återkopplingen bör även innehålla information om vilka framsteg som gjorts mot målen menar Hattie (2011). Återkopplingen på denna nivå anses som mer effektiv och bidrar till en djupare inlärning på uppgiftsnivå då den ger information om strategival för att slutföra en uppgift. Anledningen är att återkopplingen ger en vägledning om hur eleven kan fortsätta vid likande arbetsuppgifter, Balan och Jönsson (2013). Förslag på vägledande frågor som Hattie (2011) föreslår är:

  • Vad behöver eleven kunna och göra?
  • Vad är mindre bra/fel och varför?
  • Vilka strategier har eleven använt och vilka behöver utvecklas

Exempel återkoppling på processnivå (Företagsekonomi 1, budgetering) 

Du har gjort en korrekt uppställning av företagets budgetkalkyl som är affärsmässigt utformad. Du har skiljt mellan företagets rörliga respektive fasta kostnader vilket är tydligt och bra uppställt. De du kan se över är beräkningarna av de olika kostnadsposterna för varukostnaden, avskrivningarna och räntekostnaderna. Se över dina ekonomiska beräkningar genom att låta en klasskamrat kontrollera dina beräkningar och gör eventuella justeringar av dina beräkningar i budgetkalkylen.

 Metakognitiv nivå

Återkoppling på självregleringsnivå, även kallad metakognitiv nivå innehåller information om vilket nästa steg är. Dvs vilka aktiviteter som behöver genomföras för att nå bättre framsteg. Det innebär att återkopplingen bidrar till att utveckla elevernas förmåga att själva följa upp och reglera sitt lärande utifrån deras nuläge och det önskade läget. Återkopplingen bygger ofta på självreflekterande frågeställningar om Vem? Vad? Hur? När? Varför? som enligt Hattie (2011) har en av de största och mest positiva effekterna utav alla påverkansfaktorer (0,69). Den metakognitiva förmågan hjälper eleverna att utveckla sin självregleringsförmåga och egenkontroll vid bedömning på produkt-, och processnivå. Dylan Wiliam menar att ”The only skill of the twentyfirst century is the skill of learning how to learn”. Förslag på vägledande frågor som Hattie (2011) föreslår är:

  • Hur kan eleven bedöma, utvärdera och självreglera sitt eget lärande?
  • Hur kan eleven utveckla sin (strategiaktiverare) metakognitiva förmåga?
  • Hur kan eleven utveckla ta ansvar för sin egen lärprocess och besvara frågeställningarna Vem? Vad? Hur? När? Varför?

Exempel återkoppling på metakognitiv nivå (Företagsekonomi 1, budgetering) 

Din budgetkalkyl är korrekt uppställd och dina ekonomiska beräkningar stämmer väl överens med den investeringskalkyl som du gjort sedan tidigare. Har du sett över dina olika kostnadsposter i din budgetkalkyl och kontrollerat dina beräkningar? Hur påverkas resultatet av dina beräkningar av företagets varukostnad, avskrivningar och räntekostnad? Hur skulle du kunna kontrollera dina beräkningar och förbättra resultatet? Vad skulle konsekvenserna bli om du gjorde om företagets utgifter till kostnader för resultatet?

 Individnivå

Den sista återkopplingsnivån handlar om bedömning på individnivå (subjekt) vilket innehåller information som är riktad mot personen. Återkopplingen är ofta kopplad till personligt beröm om att en individ är bra, glad, positiv, social, trevlig etc. Beröm motsvarar inte de tre återkopplingsfrågorna och har en mycket låg effektstorlek (0.09) på elevernas studieresultat. Enligt Hattie (2011) leder det till ett lägre engagemang och ansträngning hos eleverna. Eleverna ska självfallet ha beröm men det bör utelämnas vid återkopplingen om lärare vill uppnå större positiva effekter på elevernas

Exempel återkoppling på individnivå nivå (Företagsekonomi 1, budgetering) 

Du har gjort en väldigt snygg budget och dina olika uppställningar är bra. Det känns som att du lagt ner väldigt mycket tid och ansträngt dig för att göra en bra budget. Jag tycker att du gjort ett bra jobb och det är bra med en hög vinst men hur har du tänkt kring beräkningen av dina kostnadsposter? Med tanke på att du haft svårt att komma i tid så tycker jag att din förmåga att ta ansvar för uppgiften tyvärr speglar dina kunskaper i ämnet företagsekonomi.

Undervisningstips Del 7 Återkopplingens tre frågor

Återkoppling i undervisningen

Nyckelstrategi tre handlar om att ge eleverna framåtsyftande återkoppling (respons) som för lärandet framåt. Framåtsyftande återkoppling har bland de största effekterna (oavsett skolform) på elevernas studieresultat enligt Hattie (2011). För att återkopplingen ska ge en positiv effekt så finns det ett antal kriterier som lärare bör utgå från om återkopplingens innehåll, format och tid. Lärare lägger ner mycket tid för att ge eleverna en utförlig återkoppling. Frågan är vem och vill vilken nytta om eleverna inte förstår återkopplingen eller får tid att bearbeta den? I fyra blogginlägg framåt reder vi ut grundarna för effektiv återkoppling utifrån tre frågeställningar, återkopplingens effekt på olika nivåer, och när och hur effektiv återkoppling bör utformas för att vara effektiv. Avslutningsvis kommer ett blogginlägg om hur återkopplingen från elever till lärare kan använda för att utveckla lärares professionella lärande av undervisningen. Det kommer även komma upp konkreta exempel på olika digitala verktyg och undervisningsmetoder som kan användas för att ge effektiv återkoppling genom lärarbedömningar, sambedömningar, kamratbedömningar och självbedömningar.

Tre återkopplingsfrågor

Effektiv återkoppling bygger på att eleven/lärares ska besvara dessa tre frågorna är; Vart är jag/eleven på väg? Var befinner jag/eleven mig/sig nu? Och Hur går jag/eleven vidare? Syftet är att minska glappet mellan det önskade läget och elevernas nuläge genom att tillhandahålla formativ bedömning. Dvs framåtsyftande återkoppling om olika lärstrategier som för lärandet framåt. ”Bedömningens viktigaste funktion handlar om att generera återkoppling som genererar ett agerande utifrån vart de är på väg, hur de ska komma dit, och vad som kan bli nästa steg.” (Hattie, 2011, sid 171).

Här sammanfattas de tre frågeställningarna om effektiv återkoppling.

Vart är jag på väg? (Feed Up)

Den första frågeställningen berör lärares förmåga att ge återkoppling om lärandemålen och bedömningskriterier för eleverna i undervisningen. ”Eleverna behöver veta vad som är viktigt och vad det är de förväntas lära sig. Lärandemål och bedömningskriterier är inget som eleverna skall behöva gissa sig till.” (Jönsson, 2013, sid 56). Forskning (Lundahl 2013) visar på att elever som är medvetna om lärandemål och bedömningskriterier blir skickligare på att lösa uppgifter, gör färre misstag och utvecklar sin självreglerande kompetens snabbare. Återkopplingen ska hjälpa eleverna att identifiera en riktning om önskat läge och ska besvara frågeställningen vart är jag på väg (målet)? Eleverna behöver veta hur långt de kommit i relation till de långsiktiga målen och det önskade läget.

Var befinner jag mig? (Feed Back)

Andra frågeställningen handlar om att ge eleverna återkoppling om var de befinner sig i sin lärandeprocess i relation till start- och slutpunkten (Hattie 2011). Läraren behöver ge eleverna återkoppling om framsteg och framgångskriterier i deras lärprocess i förhållande till lärandemål och bedömningskriterier. Flera forskare förespråkar att lärare använder sig utav snabba och effektiva bedömningar för att samla in information och synliggöra var eleven befinner sig i sin lärandeprocess.  Återkopplingen ska ge information om vilka anpassningar (alternativa strategier) som behövs för att göra inlärningen och undervisningen mer effektiv och ändamålsenlig samt ligga till grund för den sista frågeställningen.

Hur går jag vidare? (Feed forward)

Den tredje frågan bygger på att ge eleverna en återkoppling om en riktning kring hur de kan minska avståndet mellan deras nuvarande förmåga (nuläge) och den förmåga som undervisningen syftar till att utveckla (önskat läge). Återkopplingen ska innehålla framåtsyftande information om vad som är nästa steg i lärandeprocessen. För att återkopplingen ska kvalificeras som formativ måste läraren ge eleverna en möjlighet till bearbeta sin återkoppling och kombineras med en undervisning som motsvarar bedömningen, Balan och Jönsson (2013). Dylan Wiliam (2013) menar att om eleverna inte ges möjlighet att bearbeta responsen kan den inte betecknas som återkoppling (formativ), utan endast som information (summativ) till eleverna.

Undervisningstips Del 3 Elevledda utvecklingssamtal

Elevledda utvecklingssamtal

Syftet är att medvetandegöra och utveckla eleverna förståelse för var de befinner sig i förhållande till målen och hur de tar sig vidare. Eleverna behöver träna på att utveckla sina egna förmågor att ta ett ökat ansvar för sitt eget lärande, och för att vara medvetna om sina styrkor, lärande- och utvecklingsmål. Ett sätt att öka elevernas inflytande, delaktighet och möjligheter att bli ägare av sin egen lärprocess är att arbeta med elevledda utvecklingssamtal.

Inför utvecklingssamtalet

 Inför samtalet kan eleverna tillsammans med sina klasskamrater förbereda sig genom att i samråd med sina lärare göra egna bedömningar om var de befinner sig i förhållande till målen. Ett enkelt sätt är att använda sig av tre olika färger:

  • Röd= når ej målen
  • Gul= når målen delvis
  • Grön= når målen

Eleverna kan även inför utvecklingssamtalet göra en självskattning om hur väl de anser att de uppfyller läroplanens övergripande mål genom att exempelvis skatta sin samarbetsförmåga, ansvarstagande, trivsel, inflytande och delaktighet etc. Inför samtalet får eleverna träna i par att hålla i utvecklingssamtalet med stöd av en checklista (mötespunkter under utvecklingssamtalet) och utveckla sin förmåga att ge och ta konstruktiva återkopplingar genom kamratrespons med ”two stars and a wish”.

Utvecklingssamtalen kan bokas med hjälp av Doodle, vilket innebär att läraren kan skicka ut en länk till samtliga föräldrar tillsammans med lite kort information om vad de behöver förbereda inför utvecklingssamtalet. T.ex.

  • Titta på Pedagog Värmlandsfilm om Betyg eller en flippad informationsfilm
  • Gå igenom en checklista, elevens självskattning och bedömningar.
  • Formulera eventuella frågeställningar som skickas in via ett Google-formulär

Under utvecklingssamtalet

Under utvecklingssamtalet så utgår eleven från ett antal mötespunkter (checklista). Samtalet börjar med att eleven går igenom föregående IUP samt redogör för vilka förmågor som eleven utvecklat sedan förra utvecklingssamtalet. Eleverna kan även få visa upp sina olika arbeten och beskriva vilka kvalitéer de visat på i de olika uppgifterna för att synliggöra sin kunskapsutveckling.

Källa: Reviderad mall i Excel-foramt utifrån Skolverkets material om IUP. 

Eleverna får sedan beskriva sina styrkor samt sätta upp nya lärande- och utvecklingsmål som eleven vill utveckla till nästa utvecklingssamtal. Eleven får även motivera varför och hur samt beskriva vad skolan och föräldrarna kan stödja eleven. Samtalet avslutas med att samtalet dokumenteras genom att läraren i samråd med eleven upprättar en IUP. Fördelen med denna metod är att man kan ha flera utvecklingssamtal igång samtidigt som lärarna eller mentorn finns tillgängliga för att besvara eventuella frågor.

Elevledda utvecklingssamtal

Vill man läsa mer om hur man kan arbeta med elevledda utvecklingssamtal rekommenderas Skolportensfantastiska material om elevledda utvecklingssamtal och Skolverkets material om utvecklingssamtalet och den individuella utvecklingsplanen. Här hittar ni även en länk till Pedagog Stockholm som gjort en film om elevledda utvecklingssamtal och ett reportage från Bromma gymnasium. Här hittar ni även ett gediget och genomarbetat material från Ulrica Elisson.