Hä
r kommer en inspelad presentation från en föreläsning om hur lärare kan arbeta med bedömning för lärande med stöd av digitala lärresurser. Till presentationen finns även en en utbildningsmodul med en tillhörande beskrivning av samtliga digitala verktyg (lärresurser) i verktygslådan.
I det här inlägget har jag försökt att sammanfatta forskningen om vad som kännetecknar effektiv återkoppling utifrån rätt tid och rätt format för att den ska maximera elevernas kunskapsutveckling. Nästa blogginlägg kommer att handla om digitala verktyg som lärare kan använda i undervisningen för att ge både skriftlig och muntlig återkoppling till eleverna.
Återkoppling i rätt tid
Återkoppling sker ofta från läraren i helklass vilket medför att eleverna inte uppfattar att återkopplingen riktas mot just dem. Eleverna befinner sig ofta vid olika platser i sin inlärningsprocess vilket gör att återkopplingen behöver komma i rätt tid och vara utformad i rätt format. Snabb formativ bedömning bör enligt Dylan Wiliam ske ”minut för minut, dag för dag och vecka efter vecka”. Dessa har uppvisat mycket positiva effekter när de integreras I undervisningen och olika klassrumsaktiviteter. Det leder till en mycket högre inlärningstakt hos eleverna.
Det är betydligt vanligare att lärare ger mer frekvent återkoppling än vad som tas emot av eleverna. Testa själv vid ett lektionsbesök om undervisningen kännetecknas av ett monologiskt eller dialogiskt klassrum. Återkoppling som utmanar och ifrågasätter elevers övertygelser och uppfattningar leder till större förändringar än återkoppling som innehåller bevis och bekräftar eleverna.
Oavsett återkopplingsfrekvens, format och avsändare måste återkopplingen leda till att eleverna får bearbeta informationen, eller få möjlighet att visa på samma förmågor vid ett senare tillfälle. Hattie (2011) menar att fördelningen av återkoppling som ges på de tre återkopplingsnivåerna fördelas enligt 59 % på uppgiftsnivå, 25 % på processnivå 2 % på metanivå och 14 % på individnivå. I undervisningens så måste det skapas ett klassrumsklimat där misstag välkomnas och misslyckanden tillåts. Återkopplingen är som mest effektiv när den ger eleverna en möjlighet att lära om för att lära nytt. Möjligheten att lära av sina misstag bidrar även till att stärka elevernas mjuka förmågor.
Återkopplingens format
Det är stor skillnad på hur lärare och eleverna uppfattar återkoppling som positiv, negativ eller konstruktiv. Återkoppling kan ses som kommentarer, kritik eller korrigeringar beroende på dess format och timing. Muntlig återkoppling är mindre effektiv för elevernas lärande. Muntlig återkoppling uppfattas oftare som personlig av eleverna. Skriftlig återkoppling med stöd av digitala verktyg uppfattas ofta som neutral av eleverna menar Balan och Jönsson (2013). Det viktigaste är dock att återkopplingen svarar på de tre frågorna återkopplingsfrågorna ”vart ska eleven” (Feed up), ”var befinner sig eleven” (feedback) och ”hur skall eleven nå målet?” (Feedforward)
Bedömning för inlärning eller bedömning av inlärning
Bedömningsinformation och den återkoppling som lärare ger och som tas emot av eleverna kan användas för att tydliggöra och synliggöra luckor i undervisningen. Återkopplingen utifrån de tre återkopplingsfrågorna bidrar till att lärare kan ge bedömning för inlärning och göra bedömning av inlärningen. Det innebär att lärare har möjlighet att utifrån informationen kunna göra justeringar och förändringar i sin undervisning.
Det finns en koppling till de tre återkopplingsfrågorna som motsvarar fyra nivåer av olika inlärningsfaser. Lärare behöver erbjuda en återkoppling i förhållande till de tre viktiga återkopplingsnivåerna; uppgifts-, process- och metakognitiv nivå. I det här blogginlägget försöker jag att tydliggöra kopplingen och urskilja skillnaden mellan olika nivåer av återkoppling. Avslutningsvis har jag försökt synliggöra skillnaden mellan återkoppling på de fyra nivåerna med stöd från kunskapsområdet budgetering i min kurs Företagsekonomi 1.
Uppgifts- och produktnivå
Återkoppling på uppgift- och produktnivå ger eleverna information om vad som är rätt och fel och bidrar till ytinlärning. Denna typ av återkoppling har rent historiskt präglat den svenska bedömningskulturen, och varit den vanligaste formen av återkoppling som användsts i klassrummet av läraren. Återkopplingen ges ofta i helklass och är ofta av korrigerande och uppgiftsspecifik karaktär. Förslag på vägledande frågor som Hattie (2011) föreslår är:
Exempel återkoppling på produkt-uppgiftsnivå (Företagsekonomi 1, budgetering)
”Du har gjort en korrekt uppställning av din budget men har gjort ett antal felberäkningar vilket gör att företagets ekonomiska resultat är missvisande. De ekonomiska beräkningarna som är felaktiga är företagets varukostnad, avskrivningar och räntekostnad.Du har missuppfattat skillnaden mellan de två ekonomiska begreppen utgift och kostnad.Varukostnaden beräknas som ingående lagar + årets varukostnad – årets utgående lager. Avskrivningarna beräknas genom att ta investeringen/ den ekonomiska livslängden.
Processnivå
Processnivån ska ge eleven en återkoppling som beskriver vilka alternativa strategier som behövs för att eleverna ska kunna genomföra uppgiften, och vilka alternativa lärstrategier som kan användas för att föra lärandet framåt. Återkopplingen bör även innehålla information om vilka framsteg som gjorts mot målen menar Hattie (2011). Återkopplingen på denna nivå anses som mer effektiv och bidrar till en djupare inlärning på uppgiftsnivå då den ger information om strategival för att slutföra en uppgift. Anledningen är att återkopplingen ger en vägledning om hur eleven kan fortsätta vid likande arbetsuppgifter, Balan och Jönsson (2013). Förslag på vägledande frågor som Hattie (2011) föreslår är:
Exempel återkoppling på processnivå (Företagsekonomi 1, budgetering)
Du har gjort en korrekt uppställning av företagets budgetkalkyl som är affärsmässigt utformad. Du har skiljt mellan företagets rörliga respektive fasta kostnader vilket är tydligt och bra uppställt. De du kan se över är beräkningarna av de olika kostnadsposterna för varukostnaden, avskrivningarna och räntekostnaderna. Se över dina ekonomiska beräkningar genom att låta en klasskamrat kontrollera dina beräkningar och gör eventuella justeringar av dina beräkningar i budgetkalkylen.
Metakognitiv nivå
Återkoppling på självregleringsnivå, även kallad metakognitiv nivå innehåller information om vilket nästa steg är. Dvs vilka aktiviteter som behöver genomföras för att nå bättre framsteg. Det innebär att återkopplingen bidrar till att utveckla elevernas förmåga att själva följa upp och reglera sitt lärande utifrån deras nuläge och det önskade läget. Återkopplingen bygger ofta på självreflekterande frågeställningar om Vem? Vad? Hur? När? Varför? som enligt Hattie (2011) har en av de största och mest positiva effekterna utav alla påverkansfaktorer (0,69). Den metakognitiva förmågan hjälper eleverna att utveckla sin självregleringsförmåga och egenkontroll vid bedömning på produkt-, och processnivå. Dylan Wiliam menar att ”The only skill of the twentyfirst century is the skill of learning how to learn”. Förslag på vägledande frågor som Hattie (2011) föreslår är:
Exempel återkoppling på metakognitiv nivå (Företagsekonomi 1, budgetering)
Din budgetkalkyl är korrekt uppställd och dina ekonomiska beräkningar stämmer väl överens med den investeringskalkyl som du gjort sedan tidigare. Har du sett över dina olika kostnadsposter i din budgetkalkyl och kontrollerat dina beräkningar? Hur påverkas resultatet av dina beräkningar av företagets varukostnad, avskrivningar och räntekostnad? Hur skulle du kunna kontrollera dina beräkningar och förbättra resultatet? Vad skulle konsekvenserna bli om du gjorde om företagets utgifter till kostnader för resultatet?
Individnivå
Den sista återkopplingsnivån handlar om bedömning på individnivå (subjekt) vilket innehåller information som är riktad mot personen. Återkopplingen är ofta kopplad till personligt beröm om att en individ är bra, glad, positiv, social, trevlig etc. Beröm motsvarar inte de tre återkopplingsfrågorna och har en mycket låg effektstorlek (0.09) på elevernas studieresultat. Enligt Hattie (2011) leder det till ett lägre engagemang och ansträngning hos eleverna. Eleverna ska självfallet ha beröm men det bör utelämnas vid återkopplingen om lärare vill uppnå större positiva effekter på elevernas
Exempel återkoppling på individnivå nivå (Företagsekonomi 1, budgetering)
Du har gjort en väldigt snygg budget och dina olika uppställningar är bra. Det känns som att du lagt ner väldigt mycket tid och ansträngt dig för att göra en bra budget. Jag tycker att du gjort ett bra jobb och det är bra med en hög vinst men hur har du tänkt kring beräkningen av dina kostnadsposter? Med tanke på att du haft svårt att komma i tid så tycker jag att din förmåga att ta ansvar för uppgiften tyvärr speglar dina kunskaper i ämnet företagsekonomi.
Återkoppling i undervisningen
Nyckelstrategi tre handlar om att ge eleverna framåtsyftande återkoppling (respons) som för lärandet framåt. Framåtsyftande återkoppling har bland de största effekterna (oavsett skolform) på elevernas studieresultat enligt Hattie (2011). För att återkopplingen ska ge en positiv effekt så finns det ett antal kriterier som lärare bör utgå från om återkopplingens innehåll, format och tid. Lärare lägger ner mycket tid för att ge eleverna en utförlig återkoppling. Frågan är vem och vill vilken nytta om eleverna inte förstår återkopplingen eller får tid att bearbeta den? I fyra blogginlägg framåt reder vi ut grundarna för effektiv återkoppling utifrån tre frågeställningar, återkopplingens effekt på olika nivåer, och när och hur effektiv återkoppling bör utformas för att vara effektiv. Avslutningsvis kommer ett blogginlägg om hur återkopplingen från elever till lärare kan använda för att utveckla lärares professionella lärande av undervisningen. Det kommer även komma upp konkreta exempel på olika digitala verktyg och undervisningsmetoder som kan användas för att ge effektiv återkoppling genom lärarbedömningar, sambedömningar, kamratbedömningar och självbedömningar.
Tre återkopplingsfrågor
Effektiv återkoppling bygger på att eleven/lärares ska besvara dessa tre frågorna är; Vart är jag/eleven på väg? Var befinner jag/eleven mig/sig nu? Och Hur går jag/eleven vidare? Syftet är att minska glappet mellan det önskade läget och elevernas nuläge genom att tillhandahålla formativ bedömning. Dvs framåtsyftande återkoppling om olika lärstrategier som för lärandet framåt. ”Bedömningens viktigaste funktion handlar om att generera återkoppling som genererar ett agerande utifrån vart de är på väg, hur de ska komma dit, och vad som kan bli nästa steg.” (Hattie, 2011, sid 171).
Här sammanfattas de tre frågeställningarna om effektiv återkoppling.
Vart är jag på väg? (Feed Up)
Den första frågeställningen berör lärares förmåga att ge återkoppling om lärandemålen och bedömningskriterier för eleverna i undervisningen. ”Eleverna behöver veta vad som är viktigt och vad det är de förväntas lära sig. Lärandemål och bedömningskriterier är inget som eleverna skall behöva gissa sig till.” (Jönsson, 2013, sid 56). Forskning (Lundahl 2013) visar på att elever som är medvetna om lärandemål och bedömningskriterier blir skickligare på att lösa uppgifter, gör färre misstag och utvecklar sin självreglerande kompetens snabbare. Återkopplingen ska hjälpa eleverna att identifiera en riktning om önskat läge och ska besvara frågeställningen vart är jag på väg (målet)? Eleverna behöver veta hur långt de kommit i relation till de långsiktiga målen och det önskade läget.
Var befinner jag mig? (Feed Back)
Andra frågeställningen handlar om att ge eleverna återkoppling om var de befinner sig i sin lärandeprocess i relation till start- och slutpunkten (Hattie 2011). Läraren behöver ge eleverna återkoppling om framsteg och framgångskriterier i deras lärprocess i förhållande till lärandemål och bedömningskriterier. Flera forskare förespråkar att lärare använder sig utav snabba och effektiva bedömningar för att samla in information och synliggöra var eleven befinner sig i sin lärandeprocess. Återkopplingen ska ge information om vilka anpassningar (alternativa strategier) som behövs för att göra inlärningen och undervisningen mer effektiv och ändamålsenlig samt ligga till grund för den sista frågeställningen.
Hur går jag vidare? (Feed forward)
Den tredje frågan bygger på att ge eleverna en återkoppling om en riktning kring hur de kan minska avståndet mellan deras nuvarande förmåga (nuläge) och den förmåga som undervisningen syftar till att utveckla (önskat läge). Återkopplingen ska innehålla framåtsyftande information om vad som är nästa steg i lärandeprocessen. För att återkopplingen ska kvalificeras som formativ måste läraren ge eleverna en möjlighet till bearbeta sin återkoppling och kombineras med en undervisning som motsvarar bedömningen, Balan och Jönsson (2013). Dylan Wiliam (2013) menar att om eleverna inte ges möjlighet att bearbeta responsen kan den inte betecknas som återkoppling (formativ), utan endast som information (summativ) till eleverna.
För att tydliggöra lärandemålen kan man använda en måltavla där man beskriver syfte, mål (lärandemål), innehåll, begrepp samt uppgifter som en lektion eller ett arbetsområde omfattar. Läraren skriver upp informationen på tavlan fem minuter innan lektionen, redan när eleverna kommer in i klassrummet kan de på egen hand läsa igenom informationen.
För de elever som missat lektionen kan läraren enkelt ta ett kort med en mobiltelefon, surfplatta eller dator lägga upp på skolans lärplattform eller andra digitala medier.
Måltavlan utgår från kurs- och ämnesplanens innehåll men behöver konkretiseras för att eleverna skall skapa sig en förståelse för vilka lärandemålen är för en lektion, uppgift eller ett arbetsområde. Måltavlan presenteras vid lektionsstarten genom att läraren i samråd med eleverna går igenom innehållet utifrån en lektionsplanering med hålltider. Vid slutet av lektionen kan läraren låta eleverna utvärdera hur väl de nått lärandemålen med ”trafikljusmetoden”, ”exit ticket” eller att besvara en startuppgift där läraren kan använda svaren från för att inleda nästa lektion.
Måltavlan kan fungera som ett komplement till lärarens pedagogiska planeringar och en alignmentplanering som beskriver hur syfte, mål, innehåll, undervisning och bedömning hänger ihop.
Sociala medier erbjuder en möjlighet att skapa gemensamma mötesplatser och arenor mellan lärare och elever. Även eleverna emellan då de får möjligheten att kommunicera, samarbeta och utveckla sin digitala kompetens. Vidare kan eleverna att samla in, bearbeta och strukturera information och får tillgång till ett gränslöst närverk som kan bidra till varandras och sitt eget lärande. Sociala medier skapar förutsättningar för en ökad delaktighet och inflytande över elevernas egna och klasskamraters lärande. Eleverna kan ge kamratrespons, föra diskussioner och synliggöra lärandet genom att dela med sig av texter, bilder och filmer.
Sociala medier kan även bidra till en ökad transparens och insyn i undervisningen genom att erbjuda kollegor, föräldrar och andra externa personer att ta del av elevernas arbeten. Dock är det alltid viktigt att läsa igenom PUL (Personuppgiftslagen) och upphovsrätten för att säkerställa att man följer de lagar och regler som finns för publicering av texter, bilder, ljud och film på Internet. Ett enkelt sätt att för dig som lärare att är att gå in på http://www.creativecommons.se där du kan läsa mer om de olika licenserna som finns för inom Creative Commons.
Sociala medier och IKT för lärare
Flippa klassrummet ”En grupp för alla oss som vill ”flippa klassrummet” (fllipped classroom) för att få möjlighet att få tips och utbyta idéer.”
Lärande för lärare – Kompetensutveckling & kollegialt lärande ” Syftet med denna grupp är att ta fram, delge och sprida goda exempel på kompetensutvecklingsupplägg, studiecirkelpaket, konferensmaterial och lärmoduler för kollegialt lärande.”
Bedömning för lärande ”Vi ser gärna att detta blir en plats där du som som arbetar i skolan kan diskutera bedömning, dela med dig av tips, tankar och idéer om bedömning till andra. Skapa, synliggör och lär tillsammans!”
Språk & IKT ”Språk & IKT sidan för länksamlingar i engelska och spanska, blogg, bok och föreläsningar om IT i undervisningen.”
IKT-verktyg ”Tipsa gärna om de IKT-verktyg ni använder/tänker använda. Gärna kompletterat med ett Hur? På vilket sätt? och Varför?”
IKT-pedagoger. ”I gruppen diskuterar vi strategier, attitydförändringar, droppar idéer, skapar möten med fokus på utvecklingen av IKT-pedagogik ”
Skolappar.nu Appar för lärande – recenserade av lärare. Alltid utan kostnad. Alltid kopplat till läroplanen.
GAFE Sverige ” Här diskuteras frågor som rör Google Apps For Education (GAFE), alltifrån tekniska detaljer till integritetsfrågor.”
Lärarnas bedömningar är en del av undervisningen och ett stöd för lärandet. Att tydliggöra hur kunskapskraven används i bedömning och betygssättningen är även det en del av undervisningen.
Här hittar ni en förklaring av värdeoerden i kunskapskraven i Wordformat som går att ladda ner.
[toggle title=”Skollagen”]
I skollagen står att skolan ska informera eleverna om grunderna för betygssättningen. Det kan betyda att skolan ser till att förklara för eleverna vilka kunskaper de ska ges möjlighet att utveckla, hur de ska få visa sina kunskaper och hur bedömningen går till. Det är också viktigt att skolan informerar eleverna om de grundläggande principerna för betygssättning. Källa: Skolverket (2015-06-15)
[/toggle]
[toggle title=”Levandegöra kunskapskraven i undervisningen”]
Lärarna kan sedan tydliggöra för eleverna vad som bedöms på flera olika sätt. Kunskapskraven kan tydliggöras och levandegöras genom själva undervisningen: genom vad man undervisar om och hur, i vilka frågor som ställs, vilken feedback som ges, eller genom att kommentera och diskutera elevsvar, t.ex. ”Varför var det ett nyanserat resonemang?” Källa: Skolverket (2015-06-15)
[/toggle]
[toggle title=”Störverktyg för att förklara undervinsingen”]
Även bedömningsaspekter, matriser, beskrivningar eller elevexempel kan användas som verktyg i undervisningen för att tydliggöra och stödja förståelsen för vad som bedöms och vad som krävs för olika betyg. Källa: Skolverket (2015-06-15)
[/toggle]
Nivåerna för betygsstegen E, C och A i kunskapskraven är formulerade med hjälp av en progressionstabell. Progressionstabellen är utgångspunkt för kunskapskraven i samtliga kurser för att samma kunskapsuttryck i så stor utsträckning som möjligt ska användas när samma sak avses oavsett vilken kurs det rör sig om. På så sätt kan hela gymnasieskolan utveckla en samsyn av progressionen mellan betygsstegen E, C och A. Ibland avviker formuleringarna från progressionstabellen, och i vissa kurser används även andra begrepp än de som förekommer i tabellen. På nästa sida presenteras progressionstabellen. Därefter följer en kort beskrivning av hur de olika uttrycken används i kunskapskraven. Källa: Skolverket, Gymnasieskola 2011, sid 55-58
[toggle title=”Beskriver, redogör, förklarar, diskuterar, resonerar, motiverar”]
| Kunskapskrav E | Kunskapskrav C | Kunskapskrav A |
| Översiktligt | Utförligt | Utförligt och nyanserat |
| En översiktlig redogörelse tar upp de väsentliga delarna, men är lite mer ungefärlig och inte så exakt. En utförlig redogörelse är mer exakt, fyllig och innehållsrik. Det finns också en kvantitativ dimension mellan översiktlig (mer kortfattad) och utförlig (längre). Att redogörelsen dessutom är nyanserad innebär att eleven redovisar flera olika perspektiv. En nyanserad redogörelse kan också avse ett rikt språkligt uttryckssätt och en stilistiskt skicklig framställning, men i kunskapskraven används begreppet nyanserat främst i betydelsen flera olika perspektiv. | ||
[/toggle]
[toggle title=”Värderar, utvärderar”]
| Kunskapskrav E | Kunskapskrav C | Kunskapskrav A |
| Enkla omdömen | Nyanserade omdömen | Nyanserade omdömen och ger förslag på hur arbetet kan förbättras |
| För enkla omdömen räcker det inte med att eleven redovisar sitt tyckande, till exempel ”det blev bra” utan också här krävs återkoppling till arbetets förutsättningar. Däremot kopplar eleven inte till flera olika förutsättningar och ser inte saken ur olika perspektiv. För att motsvara kravet på det högsta betygssteget ska eleven dessutom ge förslag på hur arbetet kan förbättras och därigenom ytterligare resonera om sitt arbete och resultat. En nyanserad omdöme i detta avseende ger eleven omdömen ur flera olika perspektiv och kopplar till olika förutsättningar, till exempel den avsedda planeringen, resursanvändningen och det slutliga resultatet. | ||
[/toggle]
[toggle title=”Slutsatser, argument, motiv, resonemang, reflektioner, bedömningar, jämförelser, kopplingar, förklaringar, ge förslag,”]
| Kunskapskrav E | Kunskapskrav C | Kunskapskrav A |
| Enkla | Välgrundade | Välgrundade och nyanserade |
| En elev som drar enkla slutsatser har inte samma goda förankring i källor och eventuella teorier, men elevens slutsatser är ändå till viss del underbyggda av källor och eventuella teorier. Att till exempel en slutsats är välgrundad innebär att eleven bygger den på relevanta fakta och sakförhållanden samt har förankrat den väl i tillförlitliga källor och eventuella teorier. Det innebär också att logiken i slutsatserna eller resonemangen är välgrundade. När slutsatserna dessutom är nyanserade kan eleven belysa saken ur flera olika perspektiv. | ||
[/toggle]
[toggle title=”Situationer”]
| Kunskapskrav E | Kunskapskrav C | Kunskapskrav A |
| Bekanta | Bekanta/Nya | Nya |
| En annan aspekt på kvaliteten i elevens kunskaper är i vilken situation eleven befinner sig och hur bekant situationen är. Bekanta situationer, till exempel i situationer som hon eller han är förtrogen med. Med situation avses inte bara rumslig situation utan också vilken typ av problem eleven ska lösa och vilka redskap och metoder eller procedurer eleven ska använda. Bekanta/nya är det kursens karaktär och nivå som avgör. I vissa kurser är det för avancerat att redan för kräva att eleven ska kunna handla i nya situationer. | ||
[/toggle]
[toggle title=”Komplexitet i situationer, uppgifter, problem, frågor osv.”]
| Kunskapskrav E | Kunskapskrav C | Kunskapskrav A |
| Enkla | Komplexa/ Avancerade | |
| En enkel situation kan vara både bekant och ny, men det som förenar enkla situationer är att de kräver basala åtgärder eller att de inte kräver svåra vägval. För betyget C skrivs ingenting samt för betyget A används komplexa eller avancerade. | ||
[/toggle]
[toggle title=”Utförande”]
| Kunskapskrav E | Kunskapskrav C | Kunskapskrav A |
| Med visst handlag, | Med gott handlag | Med mycket gott handlag |
| I fråga om handlaget krävs att eleven utför arbetet med visst handlag för betyget E, med gott handlag för betyget C samt med mycket gott handlag för betyget A. Det gäller alltså det sätt på vilket eleven hanterar till exempel verktyg och material. | ||
| Kunskapskrav E | Kunskapskrav C | Kunskapskrav A |
| Med viss säkerhet | Med viss säkerhet | Med säkerhet |
| Säkerheten i utförande betonar en lite vidare aspekt av utförandet. Det handlar inte bara om handlag utan även om med vilken säkerhet eleven väljer till exempel material eller procedurer. Progressionstabellen uttrycker säkerheten i utförandet på samma sätt för betygen E och C. I vissa enskilda uttryck är det alltså tillräckligt att ange progression i två steg eftersom det i kunskapskravet i sin helhet ändå går att se en tydlig progression i alla tre stegen. | ||
| Kunskapskrav E | Kunskapskrav C | Kunskapskrav A |
| I samråd med handledare | Efter samråd med handledare. | Efter samråd med handledare |
| Handlednings begreppet markerar en ökad grad av självständighet. För betyget E krävs att eleven utför arbetet i samråd med handledare. Det innebär att eleven arbetar med kontinuerliga avstämningar med handledare, men behöver inte ha en handledare vid sin sida i alla moment. För betyget C och A krävs att eleven utför arbetet efter samråd med handledare. Det innebär att eleven tar egna initiativ och vet när hon eller han behöver stämma av med handledare innan arbetet utförs. | ||
| Kunskapskrav E | Kunskapskrav C | Kunskapskrav A |
| När eleven samråder med handledare bedömer hon eller han med viss säkerhet den egna förmågan och situationens krav | När eleven samråder med handledare bedömer hon eller han med viss säkerhet den egna förmågan och situationens krav | När eleven samråder med handledare bedömer hon eller han med säkerhet den egna förmågan och situationens krav |
| För att få en progression i alla tre betygsstegen finns ytterligare en variabel när det gäller handledningen. På E- och C-nivån finns meningen: ”När eleven samråder med handledare bedömer hon eller han med viss säkerhet den egna förmågan och situationens krav.”. På A-nivån meningen: ”När eleven samråder med handledare bedömer hon eller han med säkerhet den egna förmågan och situationens krav.”. Genom denna ytterligare variabel bedöms också elevens agerande när hon eller han samråder med handledare. Det handlar om att eleven i samrådssituationen reflekterar över den egna förmågan i förhållande till arbetsuppgiftens komplexitet och på vilket sätt hon eller han kan lösa uppgiften på bästa sätt. Det handlar också om att eleven i övrigt bedömer situationens krav, till exempel hur lagar och andra bestämmelser påverkar hur uppgiften ska lösas. För betyget E och C krävs att eleven bedömer med viss säkerhet och för betyget A med säkerhet. I begreppet handledare ingår både en lärare eller handledare på skolan och en handledare på en arbetsplats. | ||
[/toggle]
[toggle title=”Resultat, kvalitet”]
| Kunskapskrav E | Kunskapskrav C | Kunskapskrav A |
| Tillfredsställande | Tillfredsställande | Gott/God |
| För resultatet och kvaliteten används också samma uttryck för både betyget E och betyget C, nämligen tillfredsställande, medan det för betyget A höjs till gott/god. Med tillfredsställande resultat eller kvalitet avses att resultatet precis uppfyller fastställda kvalitetskrav eller normer, eller att kvaliteten precis uppfyller krav på funktion eller i vissa fall krav på utseende | ||
[/toggle]
[toggle title=”Kvantitet”]
| Kunskapskrav E | Kunskapskrav C | Kunskapskrav A |
| Någon/ Begränsade/Fåtal | Några/Fåtal/Flera | Några/Fåtal/Flera |
| Kunskapskraven kan även innehålla kvantitativa skillnader mellan betygsstegen. Ovan nämndes den kvantitativa dimensionen av översiktligt och utförligt. Andra kvantitativa uttryck i progressionstabellen är någon/några/flera, begränsade/omfattande samt fåtal/flera. Generellt gäller att det är kvalitativa skillnader av elevens kunnande som ska bedömas. I den kvantitativa aspekten finns också en kvalitativ aspekt, att eleven till exempel använder flera metoder visar på en högre kunskapsnivå än om hon eller han bara använder någon enstaka metod. | ||
[/toggle]
[toggle title=”Dokumentation”]
| Kunskapskrav E | Kunskapskrav C | Kunskapskrav A |
| Enkel | Noggrann | Noggrann och utförlig |
| En dokumentation är enkel för att motsvara betyget E, noggrann för betyget C och noggrann och utförlig för betyget A. Enkla dokumentationer kännetecknas av att de ofta fångar endast delar av till exempel en arbetsprocess eller är så övergripande att de kan vara svåra att ta del av i efterhand. Noggranna dokumentationer fångar såväl delar som helheter och är därför i större utsträckning möjliga för andra att i efterhand ta del av och förstå. De två högsta betygsstegen skiljer sig kvantitativt från varandra, genom att utförlig är tillagt som krav för betyget A. | ||
[/toggle]
[toggle title=”Fackspråk”]
| Kunskapskrav E | Kunskapskrav C | Kunskapskrav A |
| Enkelt/Enkel | Noggrann | Komplex/Avancerad |
| När det gäller fackspråk och riskbedömning återkommer begreppen enkel, nyanserad och välgrundad. För analys och tolkning återkommer enkel och komplex/avancerad. | ||
[/toggle]
[toggle title=”Projektplan, synopsis, kampanj, planering, manus”]
| Kunskapskrav E | Kunskapskrav C | Kunskapskrav A |
| Enkel | Enkel/Genomarbetad | Genomarbetad |
| När eleven tar fram en projektplan, en planering, en kampanj eller liknande krävs att den för betyget E är enkel, för betyget C enkel i vissa kurser eller genomarbetad i andra och för betyget A genomarbetad. I en enkel projektplan tar eleven visserligen upp de väsentliga delarna, som projektets förutsättningar, genomförande och utvärdering, men håller sig antingen lite för mycket på ytan eller förlorar sig för mycket i enstaka detaljer. En genomarbetad projektplan däremot tar upp de väsentliga delarna och är väl balanserad både i helhet och i detaljer. Den förutser även till viss del de svårigheter som kan uppstå och garderar sig mot dem. Här kan nivån för betyget C variera, liksom för bekanta eller nya situationer, och det är kursens karaktär och nivå som avgör. I vissa kurser är det för avancerat att redan för betyget C kräva att eleven gör till exempel en genomarbetad projektplan, medan det i andra kurser är en rimlig nivå. | ||
[/toggle]
Metoden syftar till lärarna och eleverna ska skapa en gemensam metod för att visa på överenstämmelsen (linjen) mellan lärandemålen, undervisningen och bedömningen. Cristian Lundahl (2014) menar att ”utmaningen i all bedömning är att få syn på det osynliga. Vi behöver synliggöra lärandet och utifrån vilka tolkningar lärare gör sina bedömningar. Tolkningar blir bättre om läraren skapat en linje som förenas ämnets syfte och mål med kunskapskraven, undervisningen och bedömningen. På fackspråk kallas detta för alignment.”
I praktiken så handlar det om att synliggöra den röda tråden i Skolverkets kurs- och ämnesplaner, sambandet mellan syfte, mål, centralt innehåll och kunskapskraven och hur dessa kan tydliggöras i undervisningen. Alignmentplanering innebär även att utformandet av pedagogiska planeringar och matriser kan konkretiseras och tydliggörs med konkreta delmål och en beskrivning hur undervisningen bör läggas upp och vad som ska bedömas och hur. Malin Frykman, Rektor på Munkbäcksskolan tidigare Processledare på GR Utbildning har gjort en bra introduktionsfilm om alingmentplanering.
Metoden kan även kombineras med att varje lektion skriva upp syftet, lärandemålen, innehållet, centrala begrepp och uppgifterna på tavlan (måltavla) för att medvetengöra syftet med en alignmentplanering. Vill man fördjupa sig inom detta område rekommenderas Skolverkets filmer och Allmänna råd för planering, genomförande och utvärdering utav undervisningen.
Linje som förenar ämnets syfte och mål med kunskapskraven, undervisningen och bedömning
| Syfte | Mål | Centralt innehåll | Kunskapskrav | Undervisning | Bedömning |
| Vilka delar av läroplanens och kurs-/ämnesplanens syftestext är utgångspunkten för undervisningen? Vilka kunskaper ska eleverna utveckla genom undervisningen i ämnet? | Vilka ämnesspecifika förmågor ska eleverna utveckla genom undervisningen? Vilka är lärandemålen och vad är det som ska bedömas? | Vilka delar av det centrala innehållet ska behandlas i undervisningen för att utveckla elevernas förmåga? | Vilka kunskapskrav ska användas för att bedöma elevernas förmågor?
Hur kan vi tydliggöra skillnaden mellan kunskapskraven för E, C och A? |
Hur behöver undervisningen utformas för att eleverna ska nå lärandemålen och utveckla sina förmågor? Vilka läraktiviteter behöver undervisningen bestå utav? | Hur och när skapas det specifika bedömningsituationer/tillfällen för att bedöma elevernas förmågor formativ och summativt? |
Här hittar ni ett lite längre undervisningstips och en sammanställning av olika resurser för hur lärare och elever kan utveckla sin källkritiska förmåga och digitala kompetens i undervisningen. Tipset kommer att följas upp med en sammanställning av olika Creative Commons-licenser.
Koppling till läroplanen
”Eleverna ska kunna orientera sig i en komplex verklighet, med ett stort informationsflöde och en snabb förändringstakt. Studiefärdigheter och metoder att tillägna sig och använda ny kunskap blir därför viktiga. Det är också nödvändigt att eleverna utvecklar sin förmåga att kritiskt granska fakta och förhållanden och att inse konsekvenserna av olika alternativ.”
Ur Lgr11, Kap.1 Skolans värdegrund och uppdrag, sid 9
”Eleverna ska också kunna orientera sig i en komplex verklighet med stort informationsflöde och snabb förändringstakt. Deras förmåga att finna, tillägna sig och använda ny kunskap blir därför viktig. Eleverna ska träna sig att tänka kritiskt, att granska fakta och förhållanden och att inse konsekvenserna av olika alternativ. På så vis närmar sig eleverna ett vetenskapligt sätt att tänka och arbeta.” Ur Gy2011, Kap 1. Skolans värdegrund och uppgifter, sid 7
Koppling till kurs- och ämnesplanen
I skolans kurs- och ämnesplaner för bland annat engelska, svenska, matematik, historia, samhällskunskap, naturkunskap ställs det krav på att undervisningen ska behandla informationssökning, källkritik och upphovsrätt. Vill man läsa mer om innehållet i de olika kurs-och ämnesplanernas inlägg rekommenderas Kolla källans Wiki.
Förmågor i läroplanen
Eleverna ska utveckla en rad olika förmågor i undervisningen genom att arbeta med informationssökning, källkritik och upphovsrätt. Eleverna ska utveckla en källkritisk förmåga sin digitala kompetens för att kunna söka, sovra, identifiera, granska, hantera, värdera och analysera tryckta såväl som digitala resurser och informationskällor.
Källkritisk förhållningsätt i undervisningen
I skolans ställs det krav på att både lärare och elever utvecklar och arbetar utifrån ett källkritiskt förhållningsätt i undervisningen. Lärare och elever behöver stöd i att utveckla en källkritisk förmåga och förståelse av upphovsrättens lagar och regler inom skolan. Här nedan hittar ni lite undervisningstips för lärare som vill arbeta med källkritik i undervisningen
Källkritik för tryckta källor
Källkritik är en metod för att granska information för bedöma dess trovärdighet. Det finns ett antal grundläggande frågeställningar som lärare och eleverna kan ställa sig för arbeta utifrån, och utveckla ett källkritiskt förhållningsätt. Frågor som Vem, Vad, Hur och Varför kan användas för att bedöma källas trovärdighet. Skolverket har gjort en tydlig handledning för källkritik där ni kan läsa mer om hur lärare och elever kan arbeta. Annars rekommenderas Skolverkets uppdaterade checklistor för källkritik:
Källkritik för digitala källor
Källkritik via digitala lärarresursers och på Internet bygger på samma grundläggande principer som för att arbeta med källkritik i undervisningen. Det skiljer sig dock på vissa punkter när man använder Internet som metod för att granska information för bedöma dess trovärdighet. Ni kan läsa mer om Källkritik på Internet vid Skolverkets hemsida. Det viktigaste när lärare och elever kritiskt ska granska digitala källor på Internet är att ställa frågor om Vem, Vad, Hur och Varför för att bedöma webbplatsen trovärdighet. För att göra en snabb utvärdering av en webbplats så rekommenderar Skolverketatt följa följande checklista:
Hemsidans layout (Navigering, länkar, överblick, webbkarta, datum för uppdateringar)
Läs om oss (Upphovsman, utgivare, samarbetspartners, finansiär, syfte, målgrupp etc.)
Skolverkets material för arbete med källkritik
Skolverket har på sin hemsida lärartips för källkritiskt arbete. Där hittar ni även handledningar och lathundar i källkritik samt tips för att diskutera källkritik i olika skolämnen. I Kolla Källan som är Skolverkets Idélåda kan ni läsa om lärare som bloggar om källkritik. Där finns tips om lektionsresurser som kan användas för källkritisk granskning och aktuella exempel för källkritisk diskussion som kan användas som idéer och inspiration i skolan. Det finns även exempel hur andra arbetar med källkritik, upphovsrätt och integritetsfrågor i klassrummet inom samtliga skolformer.
Webbstjärnan
Webbstjärnan som drivs av Stiftelsen för Internetinfrastrukturs (.SE) erbjuder en grundkurs i kritiskt tänkande för lärare som fördjupa och utveckla sina kunskaper i informationssökning, källkritik och upphovsrätt. Webbstjärnan har även publicerat nio källkritiska övningar för elever inom olika årskurser. På deras hemsida hittar ni även lärarhandledningar och utbildningar inom en rad olika områden texkällkritik, upphovsrätt, nätetikett, internetguiderm.fl.
Statens medieråd
Det finns även ett gediget material som Statens medieråd utarbetat om ”källkritik- en utmaning”. Där hittar man information och material om källkritik för lärare och elever. Du hittar checklistor,diskussionsfrågor, arbetsmaterial med tydliga kopplingar till läroplanen.
Wiki Kolla Källan
På Skolverkets Wiki Kolla Källan finns material om informationssökning, källkritik och upphovsrätt. Sidan är ett komplement till Kolla källans webbsidor hos Skolverket. Där finns exempel på kopplingar till styrdokumenten för samtliga skolformer, länkar och övningar för källkritik av artiklar, bilder,blogginlägg,filmer, webbsidor etc.
Informationssökning via digitala lärarresurser
När lärare och elever ska söka efter information om texter, bilder, filmer, illustrationer som kan användas i undervisningen är det viktigt att känna till vilka upphovsrättsliga lagar och regler som gäller.
CC Search är en samlingsplats för olika söktjänster som innebär en möjlighet att söka efter material på Internet som får delas, användas eller bearbetas. Söktjänsterna innebär en möjlighet att söka efter material som omfattas av olika Creative Commons-licenser. Vid sökningen finns det möjlighet att välja mellan olika typer av licenser och om materialet ska användas, spridas, bearbetas och i ett kommersiellt syfte. Några tips på söktjänster som kan användas för att söka efter CC- licenser för bilder är: Google bilder, Filckr, Open Clip Art, Pixabay, Europeana. För filmer rekommenderas Youtube, Wikimedia commons och för musik så är tipset att använda SoundCloud eller Jamendo.
Vill ni läsa mer om tips på digitala söktjänster som är användbara i skolan rekommenderas Skolverkets sammanställning av olika användbara digitala lärresurser som finns på Internet.
Tips på länkar
Skärminspelningsprogram kan nyttjas av både elever som lärare för att göra inspelningar med bild och ljud som sedan kan läggas upp på t.ex. Youtube. Inspelningarna kan sedan delas med andra via en länk eller bäddas in på en blogg alternativt en hemsida. De vanligaste ändamålen för skärminspelningarna är att lärare lägger upp sina inspelningar med instruktioner inför en lektion, uppgift eller en presentationer av en föreläsning. Skärminspelningsfunktionen kan även användas för att ge muntlig återkoppling på elevarbeten, uppgifter eller presentationer. Beroende på val av programvara så varierar redigeringsmöjligheterna. Här hittar ni min egen Youtubekanal som jag använder för att lägga upp mina flippade föreläsningar på. Jag använder Camtasia för att göra inspelade föreläsningar och Snagit för att ge muntlig återkoppling till eleverna.
Camtasia är ett komplett skärminspelningsprogram som kostar en del att köpa in men som är väl värt investeringen. Med Camtasia Recorder gör du snabbt och enkelt skärminspelningar som sedan exporteras till Camtasia Studio. Där man snabbt och enkelt kan redigera inspelningarna. Camsatia är ett komplett skärminspelningsprogram där du kan lägga ini olika effekter som zoom, ljud, övergångar och visuella effekter. Du kan även klippa, klistra och kopiera valda delar av inspelningen. Slutprodukten går snabbt och effektivt ladda upp på diverse molnbaserade tjänster som Google-Drive, One Drive eller Youtube.
Jing är ett väldigt enkelt och gratis skärminspelningsprogram där man kan ta bilder eller göra inspelningar. När du skapar en bild eller en inspelning sparar Jing din presentation. Du kan sedan välja att spara ner, dela via en blogg eller skicka som e-post. Jing är ett effektivt verktyg för att ge eleverna framåtsyftande återkoppling som sedan kan delas via mail eller skolans lärplattform. Fördelen är att genom att ge en muntlig återkoppling sparar läraren tid, i förhållande till att ge samma återkoppling skriftligt. En annan fördel är att eleverna också kan titta på återkopplingen flera gånger. Jing har en begräsning där du göra max fem minuter långa skärminspelningar. Detär ett perfekt verktyg för att ge korta instruktionsvideor till eleverna. Här hittar ni en bra film om Jing.
Screencast o matic är ett annat bra skärminspelningsprogram. Det räcker med att gå in på hemsidan, klicka på ”start recording” för att komma igång med inspelningen direkt i webbläsaren. Programmet har en begränsning upp till inspelningar på fem minuter. Efter inspelningen kan man välja om man ska ladda ner inspelningen eller ladda upp inspelningen på internet. Screencast o matic är ett enkelt och snabbt verktyg för lärare och elever som vill komma igång med att göra skärinspelningar i undervisningen. Här hittar ni en in instruktionsfilm från Asa Kronkvists om hur Screencast-o-maticfungerar.
Snagit är ett alternativ till Jing för att göra skärminspelningar eller skärmlipp. Snagit kan snabbt startas genom den röda ikonen som syns på skärmen. Filmer och bilder kan sparas ner eller exporteras till Word, Excel eller laddas upp till Youtube eller Google Drive. Snagit Editor erbjuder en rad olika redigeringsmöjligheter för både bilder och filmer som startar direkt efter att man tagit ett skärmklipp eller gjort en inspelning. Snagit är det verktyg som jag rekommenderar Er att använda för att ge eleverna inspelade återkopplingar.
Andra rekommenderade verktyg
