Etikett: Läroplanen

Systematiskt kollegialt lärande

Skolverket släppte nyligen ett nytt stödmaterial om Kvalitetsarbete i praktiken. Stödmaterialet presenteras i korthet här och kan bidra till att systematisera det kollegiala lärandet.

Det systematiska kvalitetsarbetet är inskrivet i skollagen och det finn även tydliga kopplingar till skola som ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Syftet med det systematiska kvalitetsarbetet är att identifiera, prioritera, samtala och skapa delaktighet om måluppfyllelsen och utvecklingsområden i relation till de nationella målen. Kvalitetsarbetet består av en cyklisk process där man skal l följa upp, analysera, dokumentera, planera och utveckla utbildningen och undervisningen men målet att öka eleverna måluppfyllelse. För att organisera och strukturera kvalitetsarbetet så delas det upp i fyra processer med utgångspunkt från fyra frågeställningar ”Var är vi?”, ”Vart ska vi?”, ”Hur gör vi?” och ”Hur blev det?

Var är vi?

Det systematiska skol-och kompetensutvecklingsarbetet inleds med att identifiera ett nuläge genom att följa upp resultat och måluppfyllelsen (nationella prov, slutbetyg) i relation till de nationella (kommunen och riket) styrdokumenten. Resultatet (betygsmatriser, samtal, protokoll, lektionsobservationer, lärar-, elev- och föräldraenkäter) skall även följas upp utifrån lokala förutsättningar (ämne, -klass, -skol och förvaltningsnivå) i relation till nationella styrdokumenten och lokalt beslutade mål fått för effekter för genomförda utvecklingsinsatser. Elevernas utbildning och undervisning (organisering, arbetssätt, delaktighet, undervisningsklimat, bedömningssituationer mm) skall även följas upp i jämförelse med de nationella styrdokumenten.

Resultatet ska följas upp i en nulägesbeskrivning för att identifiera utvecklingsområden och förutsättningar (styrning, ledning, organisation, resursfördelning, kompetensutveckling, lokaler, arbetsmiljö) för att genomföra det pedagogiska uppdraget och vilka förutsättningar som behöver förbättras.

Vart ska vi?

Utifrån arbetet med att identifiera ett nuläge att följa upp kvalitetsarbetet i en nulägesbeskrivning så skall det göras en nulägesanalys och bedömning av elevernas resultat och hur undervisningen bedrivits (bakåt) och vad som behöver utveckla (framåt). Nulägesanalysen är ett underlag, jämföra och bedömakvaliteten och påverkansfaktorer (interna och externa faktorer) som bidragit till resultaten i förhållande till uppdraget och de nationella målen. I nulägesbedömningen skall man tolka, förklara, problematisera och kritiskt granska varför det ser ut som det gör och vilka påverkansfaktorer som bidragit till de nuvarande resultaten. Nulägesbedömningen är utgångspunkten för det fortsatta utvecklingsarbetet och prioriteringar för utvecklingsinsatsers mål och förväntade effekter i förhållande till de nationella målen.

Hur gör vi?

När nulägesbedömningen är genomförd så skall kommande utvecklingsinsatser planeras utifrån hur arbetet ska genomförs, följas upp och utvärderas utifrån de uppsatta målen och förväntade effekter. Iplaneringen(mål, arbetssätt, metoder, resurser, aktiviteter, uppföljning och utvärdering) skall det finnas en koppling till vetenskap och beprövad erfarenhet samt en möjlighet för delaktighet och inflytande från elever och personal. Genomförandet behöver följas upp för att säkerställa att man är på rätt väg i förhållande till målet och reflektera över framgångsfaktorer, utvecklingsområden och eventuella justeringar som behöver göras i utvecklingsarbetet. Det kan med fördel göras genom kollegialt lärande där deltagna gör delaktiga i utvecklingsarbetet genom att det integreras som en del i den dagliga undervisningen. Utvecklingsarbetet behöver det skapas rutiner och former för att dokumentera(protokoll, loggbok, foto, film) utvecklingsarbetet i syfte att kunna följa upp att arbetet ger de önskade effekterna över tid och för att kunna synliggöra framsteg samt göra utvecklingsarbetet till en kollektiv tillgång.

Hur blev det?

Utvecklingsarbetets uppföljning och utvärdering av resultatet i förhållande till de uppsatta målen och förväntande effekterna är en central del i del i det systematiska kvalitetsarbetet. Resultatet värderas i relation till de nationella målen i styrdokumenten och ligger till grund för en analys för att granska utfallet av utvecklingsarbetets effekter och reflektera hela processer Vad har vi lärt oss? Vilka effekter har vi uppnått och med vilket resultat? Vad borde vi fortsätta med respektive göra mindre av? Vad behöver vi vidareutveckla? Efter den avlutande analysen inleds arbetet med en ny cykel för det fortsatta utvecklingsarbetet med frågeställningarna Var är vi?”, ”Vart ska vi?” och ”Hur tar vi oss dit?”

Tvärvetenskapliga projekt

Tvärvetenskapliga projekt

Inom det entreprenöriella lärandet är det tvärvetenskapliga arbetet en utav flera centrala arbetssätt för att synliggöra kopplingen till omvärlden.

Tanken bakom det tvärvetenskapliga arbetet och ämnesövergripande projekt är att de skall förbereda eleverna för det kommande arbetslivet, som inte består utav en tydlig ämnesindelning utan förekommer i ett större sammanhang. Vidare skall eleverna fostras till demokratiska samhällsmedborgare, genom att arbeta i projekt över ämnesgränserna får eleverna träna sig att samarbeta, ta ansvar, lösa problem och konflikter. Det finns flera fördelar att arbeta ämnesövergripande, dels får eleverna färre examinationer men också mer tid till sina projekt och kan se en tydlig koppling mellan olika ämnen och sätta kunskapen i ett större sammanhang. För lärarna så innebär det mer elevtid för sina examinationer, det underlättar möjligheten till sambedömning och att besöka varandras lektioner för auskultation och samverkan.

Programinfärgning och progression utifrån examenmålen

Lärarna skall utgå från läroplanen och examenmålen som är överordnade ämnesplanerna när de planerar upp sin undervisning, och samverka för att examensmålen skall genomsyra elevernas studiegång. Genom att utgå från examenmålen arbetar lärarna med en programinfärgning som underlättar för att samarbeta tvärvetenskapligt, men bidrar även till en samsyn kring programmets struktur, innehåll och progression. ”Alla ämnen skall bidra till att nå examenmålen ” och därför är det centralt i hur skolan och lärarna planerar upp sin undervisning med utgångspunkt i examensmålen. Ur läroplanen för gymnasieskolan. För att arbetet och projekten skall fortskrida samt vara återkommande för eleverna krävs det tydliga arbetsrutiner, ramar och en progression i arbetet, det för att lära eleverna att arbeta i större projekt. Ett exempel på hur en modell skulle kunna se ut och som vidareutvecklats hittar du här:

Steg 1: Lärarna planerar de ämnesövergripande, eleverna arbetar enskilt eller i grupp. Läraren arbetar med personlig coachning och går igenom grunderna i betygsmatrisen och eleverna lär sig arbeta med självvärdering och sitt personliga självledarskap.

Steg 2: Lärarna tillsammans med eleverna planerar upp det ämnesövergripande arbetet, eleverna arbetar i grupp. Läraren arbetar med gruppcoachning och eleverna lär sig arbeta med kamratbedömning och medbedömning utifrån betygsmatriser. Eleverna lärs sig vidare att arbeta med i projekt och utveckla sitt gruppledarskap genom att pröva olika roller.

Steg 3: Eleverna själva planerar upp det ämnesövergripande arbetet och arbetar i grupper. Läraren arbetar med klasscoachning där eleverna får arbeta med självvärdering, kamratbedömning och medbedömning utifrån betygsmatriser. Eleverna utvecklar sitt ledarskap på individ, grupp såväl som projektnivå.

Källa: Josefsson Bostani, Salomeh & Robin Josefsson (2009) – Formativ bedömning vid entreprenöriellt lärande – så här gör du, Me University AB

Skolans organisation för ämnesövergripande projekt

I läroplanen kan man vidare utläsa att rektor har i uppdrag att säkerställa att skolan arbetar efter de uppsatta examnesmålen och där igenom ”ansvarar att det kommer till stånd samverkan mellan lärare i olika kurser så att eleverna får ett sammanhang i sina studier.” Ur läroplanen för gymnasieskolan 

Ett bra arbetssätt för att samverka och planera upp terminens ämnesövergripande projekt är att arbeta systematiskt i samarbetet mellan skolans lärare. Samarbetet ställer krav på en tydlig organisationsstruktur och ansvarsfördelning i planering, genomförande och uppföljning av projekten under läsåret. För att systematisera arbetet med ämnesövergripande projekt måste skolan avstätta tid för lärarna, samt att det måste finnas tydliga ruiner för arbetet. Ett exempel på hur ett upplägg skulle kunna vara:

Inför terminsstart

Samtliga undervisande lärare på programmet träffas för att med utgångspunkt i läroplanen och examenmålen planera upp terminens examinationsschema och i samråd utarbeta ett antal ämnesövergripande projekt.

Mitt terminsavstämning

I anslutning till lov arrangerar många skolor klasskonferenser och avsätter tid för ämnessamverkan. Det är ett perfekt tillfälle att stämma av kommande, pågående eller avslutande ämnesövergripande projekt för lärarna.

Efter terminsavslut

Efter att ha avslutat en termin eller läsår är det viktigt att lärarna får tid att följa upp sitt arbete genom uppföljning och utvärdering av de ämnesövergripande projekten. De för att diskutera utfallet och resultatet av de olika ämnesövergripande projekten för att se vad som kan förändras eller förbättras inför nästa läsår.

Min pedagogiska grundsyn   

Min pedagogiska grundsyn

Med en bakgrund som elitidrottare, tränare och sex års yrkeserfarenhet som lärare och skolutvecklare så vill jag förmedla min pedagogiska grundsyn. Den är utgångspunkten för mitt arbete i NORDSTRÖM EDUCATION. En kärleksförklaring till entreprenörskap i skolan.

Entreprenörskap ordmoln

Entreprenöriellt förhållningssätt

Entreprenöriellt lärande är för mig ett pedagogiskt förhållningssätt som motsvarar samtidens och framtidens skola med en förändrad kunskapssyn och lärarroll. Undervisningen skall stimulera den inre motivationen till elevernas lärande genom att utgå från deras livsvärld och att sätta kunskapen i ett omvärldsperspektiv.  Genom att utgå från elevernas egna erfarenheter, kunskaper och intressen skapas ett meningsfullt lärande där eleverna lär för livet och inte för dagen.

Lärandet är cirkulärt, där eleverna får arbeta tillsammans i projektform och tvärvetenskapligt med längre sammanhängande processer i samverkan omvärlden. Samverkan med arbetslivet bidrar till att öka förståelsen för det livslånga lärandet och att skolan är en integrerad del av samhället, samt till att utveckla elevernas entreprenöriella kompetenser.

Ledarskapet i klassrummet skall utgå från ett coachande förhållningssätt och erbjuda alternativa vägar fram till svaret. Läraren skall ställa öppna frågor samt erbjuda acceptans för flera lösningar. Då tillåts eleven att lära av sina misstag, att våga misslyckas och genom sina erfarenheter utveckla sin kompetens. Undervisningen skall kännetecknas av en ömsesidig respekt, höga förväntningar, tydliga mål och förutsättningar som bygger på demokratiska värderingar. Detta genom att erbjuda ett stort elevinflytande och delaktighet.

Tillgången till teknik är en central del av det entreprenöriella lärandet samt ett komplement till det analoga och traditionella lärandet. Med stöd av digitala verktyg i undervisningen kan vi omdefiniera lärandet och låta eleverna gå från konsumenter till producenter av kunskap. Det digitala lärandet ger mig möjligheten att möta eleverna i deras livsvärld och skapa nya arenor för lärande.

Tekniken bidrar även till utökade möjligheter att söka, kritiskt granska och skapa ny information. Digitala verktyg har skapat effektivare sätt att arbeta med bedömning. Men stöd av digitala lärarresurser ger det mig möjlighet arbeta med formativ bedömning för att tydliggöra lärandemålen, synliggöra lärandet och ge effektiv återkoppling. Tekniken kan stödja elevernas inlärningsprocesser. Den skapar nya förutsättningar för att aktivera eleverna som lärresurser för varandra genom att samarbeta, kommunicera och presentera sitt arbeta för varandra och sin omvärld.

Entreprenöriellt lärande handlar om att främja det livslånga lärandet och en hälsosam livsstil. De fysiska, psykiska och sociala delarna av hälsobegreppet skall tillsammans bidra till ett helhetsperspektiv för individen. Det bidrar till ett ökat välbefinnande, en hälsosam livsstil där varje individ skall utvecklas maximalt utifrån sina egna förutsättningar, intressen och behov. Detta för att lyckas i framtiden. En hälsosam livsstil utgår från holistiskt och salutogent perspektiv där hälsa och lärande kopplas samman för att skapa bästa möjliga förutsättningar för att eleverna skall lyckas uppfylla sina framtida mål och drömmar.

En värld i förändring. Hänger vid med?

Världen förändras samhället utvecklas, När vi arbetar i skolan borde vi också ta hänsyn till dessa aspekter. Samhället är föränderligt, vilketgör att skolan måste utvecklas och möta de krav och den kultur som en föränderlig omvärld ställer på kunskap och lärande.

https://www.youtube.com/watch?v=GrqjDr3jRRA

Det finns många delar som påverkar samhället i framtiden, vi lever i en globaliserad värld där förändringar oavsett ekonomiska, politikiska, kulturella, teknologiska eller sociala påverkar oss mer eller mindre. Den fria rörligheten och utvecklingen av informations- och kommunikationsteknologi (IKT) har gjort att Sverige inte längre kan konkurrera med massproduktion, standardisering och stordriftsfördelar av varuproduktion med låglöneländer från framförallt Asien. En av de viktigaste förutsättningarna för svensk tillväxt i det globala samhället är beroende av att skapa möjligheter för lokala, regionala, samt nationella svenska initiativ, att satsa på korta serier, specialtillverkning och produktion med krav på extremt hög kvalitet, exakt precision och anpassa sig till den växande tjänstesektorn.  Men även ta vara på våra naturresurser och de stora marknadsledande företag som finns i landet.

Vi står inför en utmaning att hantera både globala och lokala förutsättningar på individ, grupp, organisation och samhällsnivå inom både skola och arbetsliv. Tillgången på IKT bidrar till ökade möjligheter för rörlighet och interaktion med omvärlden där handel, information och kommunikation sker numera world wide på webben. Om vi inte anpassar oss är chansen att vi bli förbisprungna av andra utvecklingsländer i världen, för att vara konkurrenskraftiga räcker det inte med att medarbetare och chefer kan ta till sig och hantera ny kunskap och teknik för att lösa de dagliga arbetsuppgifterna. Det avgörande är att kunna utnyttja teknikens fulla potential för att öka produktiviteten och skapa förutsättningar för lönsamhet konkurrenskraft. Digital kompetens behöver inte endast utvecklas av civilingenjörer eller datanördar, utan vi behöver skapa medvetenhet om att IKT idag är en central del utav informationssamhället och anpassa oss efter de krav som ställs. Vi behöver öka kunskapen och användningen av IKT både i skolan och på arbetsmarknaden om vi vill fortsätta vara konkurrenskraftiga i framtiden och skapa medvetenhet att sociala samspelet på 2000-talet sker mer och mer i den digitala världen.

Globaliseringen innebär även att vi måste utveckla kunskap och kompetens om sociala och kulturella skillnader för att ta och tillvara de glokala förutsättningar som globaliseringen bidrar med. Ett exempel är den ökade mångfalden som gör att vi behöver utveckla en etiks och kulturell medvetenhet för att främja integration, undanröja sociala klyftor och utanförskap i dagens arbetsmarknad som är exkluderande och inte inkluderande. Det krävs kunskap om andra kulturer och traditioner för att ta tillvara på mångfaldens möjligheter samt värna och utveckla kunskap om den öppenhet, jämställdhet och demokratiska vädringar som råder i landet.

Den förändrade bilden i arbetslivet och öppenheten på arbetsmarknaden har gjort att vi idag inte endast konkurrerar med människor av samma nationalitet eller européer, utan med arbetskraft från framförallt Asien och Sydamerika. Stora svenska företag blir antingen uppköpta av utländska investerare eller flyttar sin produktion till låglöneländer. Där det finns ett stort utbud av högt utbildad arbetskraft som utför lika kvalificerade arbetsuppgifter, med samma kunskaper och kompetenser fast till betydligt lägre kostnader.

Kanske är det så att förändringarna i samhället gjort att massproduktion av varor från industrialiseringens tid är förbi. Vi befinner oss i ett kunskapssamhälle där produktionen av varor håller att försvinna och svenskt arbetskraft blir alltmer fokuserad på service och tjänsteproduktion. Tjänsteproduktionen ställer krav på andra mjuka kompetenser som problemlösning, initiativtagande, risktagande eller social kompetens där förmåga att interagera och kommunicera med andra människor blir allt viktigare utan att för den skull göra sakkunskap mindre viktig.

När våra föräldrar växte upp så utbildades de till ett yrke som de skulle vara trogna resten av sina liv och ibland kunde även olika yrkestitlar överlåtas från en generation till nästa. De lärde sig yrket från grunden och med hjälp av reproduktion, återgivning av kunskap samt standardiserade arbetsmetoder så utvecklades de kompetenser som krävdes för att klara av ett yrke. Dagens ungdomar formas och utbildas till yrken som inte existerar i dagens samhälle, de kommer att byta yrken under sin yrkeskarriär och ansvaret för att vara attraktiv på arbetsmarknaden flyttas alltmer över på den enskilda individen. Den nya generationen medarbetare rangordnar den egna utvecklingen, delaktighet och medbestämmande högre än lönen. Betydelsen att få planera och genomföra sitt arbete på ett självständigt sätt under arbetstiden samt kombinera ett fungerande familjeliv, en rik fritid och goda karriärmöjligheter har blivit allt viktigare. Samt att komplettera och kombinera utvecklingen av sakkunskap med utvecklingen av mjuka kompetenser. En effektiv träning av mjuka kompetenser kräver en särskild pedagogik och metodik. Arenorna för lärandet ser annorlunda ut än vid inlärning av sakkunskap och något som vi kanske bör ta i beaktande i utformningen av det svenska utbildningssystemet.

Väljer man idag att studera platsannonsers innehåll och utformning så efterfrågar arbetsmarknaden inte bara fakta och sakkunskap, utan även olika kompetenser som erfarenheter, förmågor, egenskaper, och färdigheter (Edman och Schilling 2011). Företagen efterfrågar medarbetare med tillräckligt hög tekniskt kompetens, men också med kompetens att agera självständigt, innovativt och entreprenöriellt. I vissa branscher så råder det arbetsbrist på grund av demografin, företagen vill anställa men saknar rätt kompetens är artiklar som man ofta möts av i media. På samma gång erbjuder vissa branscher anställning direkt efter gymnasiet, men saknar arbetskraft för att ungdomar idag saknar intresse för branschen, eller att branschen saknar förutsättningar för att vara en attraktiv arbetsgivare inom exempelvis skogsindustrin, äldreomsorgen.

Den ökade komplexiteten i samhället har gjort att vi idag måste vara mer analytiska i vår tänkande och göra djupgående omvärldsanalyser för att kunna fatta rätt beslut. Antalet parametrar och komplexiteten i beslutsfattandet gör att vi måste ta flera etiska och moraliska aspekter i beaktande, förutse olika scenarier som kan påverka besluten i både positiv och negativ riktning. Vi möts idag av ett samhälle som präglas mer av individuella presentationer med fokus på individualism, samverkan eller samarbeten som skall bidra till kollektivet och välfärden bli allt mindre aktuellt. IKT har underlättat informationsspridningen och ofta ersatt det fysiska mötet och interaktionen mellan människor. Det har blivit allt viktigare att nätverka och stärka den sociala kompetensen, det vill säga förmågan att kunna kommunicera och interagera med andra människor i olika sammanhang för ett individuellt syfte.

Miljö och hållbar utveckling kommer även att påverka våra livsstilar mer eller mindre i framtiden. Under tiden som I-länder fortsätter med sin massproduktion och konsumtion av el, energi och icke förnyelsebara energikällor så håller U-länder på att utvecklas i ibland annat Ryssland, Sydamerika och Asien. Populationen till antalet motsvarar stora produktions och konsumtionsbehov i utvecklandet av ländernas välvärd. Tillgången till el, energi, vatten sjukvård, infrastruktur gör att behovet av att utveckla teknik och energiproduktionen ökar hela tiden. Vi behöver hitta alternativa förnyelsebara energikällor och ta ett gemenast ansvar för en hållbar utveckling och en ökad välfärd. Vi kommer i framtiden behöva fler individer med gedigen naturvetenskaplig och teknisk utbildning. Med innovativ förmåga och entreprenöriell kompetens för att leda och i handling omsätta forskning och teknikutveckling när det gäller energiproduktion och miljövänliga produkter i tillräckligt hög takt. Vi behöver ta ett gemensamt ansvar för den miljö som vi vill att våra barn och framtida arbetstagare skall verka inom, genom att utnyttja ny teknik för att hitta alternativa lösningar till som kan göra beroendet av icke förnyelsebara källor mindre för att på samma gång förändra vår konsumtions och livsstilsmönster.

Tillgången på realkapital har ökat och kan i dagens samhälle inte kan ses som en konkurrensfördel. Länder behöver anpassa sig till den öppna marknadsekonomin och tvingas konkurrera med andra metoder som kreativitet, innovationskraft och handlingskraft för att behålla sin position på världsmarknaden. För att simulera till kreativitet krävs att vi utvecklar en hög kompetens med strukturer och system som främjar innovationskraft och nytänkande. Vi behöver skolor, företag och organisationer som möjliggör för olika aktörer att samarbeta på ett sätt så att nyskapande idéer kan förverkligas och införlivas i företag och samhället. Det är även viktigt att stärka och utveckla förmågan att identifiera möjligheter som kan skapa värde. Att förverkliga sina idéer i handling och förmågan att organisera sin handlingskraft i olika typer av verksamheter som involverar andra människor och för att stärka konkurrensen på marknaden.

När realkapital och de vanligtvis konkurrenskraftiga produktionsfaktorerna inte bidrar till konkurrensfördelar på världsmarknaden behöver vi hittar alternativa vägar, här kommer entreprenörskapet och det entreprenöriella tänkandet in. Sverige behöver ständigt förbättra, förnya och utveckla sina produkter och tjänster för att behålla sin konkurrenskraft på världsmarknaden. Vägen går delvis genom att hitta nya kreativa idéer och innovationer, men även genom att utbildningsystemet, företag, branscher, organisationer i samhället kan stimulera till att skapa handlingskraftiga, nytänkande, ansvarstagande och initiativtagande individer som går från tanke till handling. Men även att skapa förutsättningar för att utveckla förmåga att starta, etablera och driva egna företag som bidrar till fler arbetstillfällen ökad konkurrenskraft och välfärd i landet-

Källa:http://www.utu.fi/fi/yksikot/ffrc/tutkimus/hankearkisto/koulutushankkeet/Documents/NTT_rapport.pdf

Samverkan skola-arbetsliv

Samverkan skola-arbetsliv

Här hittar ni en sammanställning av 15 konkreta tips på HUR man i grund- och gymnasieskolan kan samverka med arbetslivet. VARFÖR det är viktigt att samarbeta med arbetslivet samt ett utdrag från läroplanerna om som avslutning några tips för att lyckas i arbetet med samverkan mellan skola-arbetliv

Läroplanen

Idag kan vi vittna om en relativt hög ungdomsarbetslöshet i åldrarna 18-25 år. Vi har en stor andel elever som inte fullföljer sina gymnasiestudier eller går ut med ett fullständigt gymnasiebetyg. Det kan innebära att eleverna vid ett senare skede kan få svårt att etablera sig på arbetsmarknaden och riskerar att bli långtidsarbetslösa, vilket långsiktigt leder till ett utanförskap.

På samma gång finns det branscher som vill anställa, men har svårt att attrahera ungdomar att söka sig till deras yrkeskår. Det finns företag som vill anställa men som har svårt att hitta ”rätt” kompetens och att eleverna inte är förberedda för yrkeslivet. Idag befinner vi oss i en stor generationsväxling där företagen behöver verka som attraktiva arbetsgivare för att locka till sig nya medarbetare och för att säkra den egna kompetensförsörjningen.

Många utav de elever som hoppar av eller inte fullföljer sina studier saknar till viss del en inre motivation och har svårt att se ett syfte med skolan. Samverkan kan bidra till att skapa en meningsfull skolgång och att sätta elevernas kunskaper i ett större sammanhang. Meningsfullheten kan även bidra till att skapa förutsättningar för lärande och är ett värdeskapande för både elever och företagen. De kunskaper som återfinns i skolans kurs- samt ämnesplaner är tagna ut ett större sammanhang än skolan. Genom att arbeta med samverkan mellan skolan och arbetslivet kan vi erbjuda eleverna en möjlighet att se kopplingen till kurs och ämnesplanernas innehåll och därigenom skapa en större förståelse hos eleverna.

VAD säger styrdokumenten om samverkan skola – arbetsliv?

Skolans mål är att varje elev kan granska olika valmöjligheter till fortsatta studier, ha inblick i närsamhället och dess arbetsliv. Vidare kan man utläsa i riktlinjerna att alla som arbetar i skolan skall verka för att utveckla kontakter med arbetslivet samt andra verksamheter utanför skolan, som kan berika den som en lärande miljö.

Läraren skall bidra med underlag för varje elevs val av fortsatt utbildning och medverka till att utveckla kontakter med mottagande skolor samt med organisationer, företag och andra som kan bidra till att berika skolans verksamhet och förankra den i det omgivande samhället.

Studie- och yrkesvägledaren ska informera och vägleda eleverna inför den fortsatta utbildningen och yrkesinriktningen samt vara till stöd för den övriga personalens studie- och yrkesorienterande insatser.

Sammanfattning av utdrag ur läroplanen för grundskolan

Grundskolan ska nära samverka arbetslivet samt med för att eleverna ska få en utbildning av hög kvalitet och få underlag för val av kurser inom utbild­ningen och för vidare studier eller yrkesverksamhet. Genom att arbetslivet fortlöpande förändras när det gäller behovet av kompetens och rekrytering av arbetskraft inom olika områden har studie- och yrkesvägledning i vid mening stor betydelse.

Sammanfattning av utdrag ut läroplanen för gymnasieskolan.

Skolans mål är att varje elev bland annat medvetet kan ta ställning till fortsatt studie- och yrkesinriktning, har kännedom om arbetslivets villkor, möjligheter till fortsatt utbildning, praktik eller arbete. I riktlinjerna kan man utläsa att skolans personal efter en av rektor gjord arbetsfördelning bland annat skall bidra med underlag för elevernas val av utbildning och yrke, i undervisningen utnyttja kunskaper och erfarenheter från arbets- och samhällsliv. Utveckla kontakter med universitet och högskolor samt med handledare och andra inom arbetslivet som kan bidra till att målen för utbildningen nås och i utbildningen utnyttja kontakter med det omgivande samhället och dess arbetsliv.

Tips för skolor som vill arbeta med samverkan:

  • Utnyttja elevernas kontakter och involvera dem tillsammans med deras föräldrar.
  • Förankra arbetet i skolledningen hos lärarna och i styrdokumenten.
  • Ta kontakt med lokala branschorganisationer och företag.
  • Skapa en lokala verksamhetsplan för samverkan och en progression för skolan eller kommunen.
  • Ta fram tydliga rutiner och riktlinjer samt stäm av vilka förväntningar som finns på skolan, lärare, elever och arbetslivet.
  • Börja med små initiativ och bygg upp långsiktiga relationer med arbetslivet.
  • Marknadsför och sprid goda exempel på samverkan både lokalt och regionalt och bjud in media för att exponera skolans och företagens arbete kring samverkan.
  • Uppmuntra offentliga såväl som privata aktörer att ta ett aktivt samhällsansvar för att utveckla det lokala näringslivet tillsammans med skolan.