Sammanställning av blogginlägg 2016

Här hittar ni en lista med en förteckning över de totalt 50 blogginlägg som publicerats och som är fördelat på olika kategorier. En del av NORDSTRÖM EDUCATIONS verksamhetsidé är att sammanställa, samordna och dela med sig av lärande exempel inom skola- och skolutveckling. Här hittar ni en sammanställning på bland annat undervisningstekniker, litteratur, filmer, forskningsöversikter, digitala verktyg etc.

Blogginläggen bygger på vetenskaplig grund (inläst litteratur), beprövande erfarenhet (lärande exempel) samt egna tankar och reflektioner kring utbildning och undervisning. Det är endast ett axplock av de stödmaterial som finns på www.neud.se och fler lärande exempel kommer att presenteras till hösten.

Vi önskar Er en trevlig sommar och ladda batterierna inför uppstarten av ett nytt läsår.

Kollegialt lärande

Formativ bedömning

Entreprenöriellt lärande

Skola-arbetsliv

Digital verktygslåda

Skolutvecklare finnes! Arbetsgivare sökes?

Hej!

Jag söker efter en fast anställning hos en kommunal arbetsgivare i Norra Bohuslän med uppdraget att förbättra elevernas studieresultat och skolors måluppfyllelse genom att höja kvaliteten i undervisningen.

Jag har en pedagogisk högskoleexamen och dokumenterade erfarenheter med goda vitsord från flera förvaltningschefer av att arbeta med kommunövergripande skol- och kompetensutvecklingsinsatser för samtliga skolformer.

Jag har utarbetat ett SKOL-koncept och utbildningsplattform som bygger på forskning om de mest framgångsrika och kostnadseffektiva sättet att bedriva kompetenshöjande skolutvecklingsinsatser för att förbättra elevers studieresultat. Här hittar ni en sammanfattning av mina utbildningsinsatser, kompetensområden, undervisningssida och LinkedInprofil.

Bifogat hittar ni ett personligt brev och CV. Om Ni finner min kompetensprofil intressant och vill veta mer om vad jag skulle kunna bidra med till Er verksamhet är Ni välkomna att kontakta mig.

Daniel Nordström

Telefon: 0736 789 695

E-post: info@nordstromeducation.se

 

Utbildningsmodul 2 Formativ bedömning

Nyckelstrategi 2 Skapa aktiviteter som synliggör lärandet

Syfte

Syftet med utbildningsmodulen är utveckla undervisningen och lärares förmåga att skapa aktiviteter som synliggör var eleverna befinner sig i sin lärandeprocess i förhållande till målen.

Mål

Målet är att anpassa lärandet och undervisningen utifrån elevernas behov intresses och förutsättningar för att de ska nå läroplanens mål.

[toggle title=”1. Introduktion (5 minuter)”]

Gå igenom agendan för mötet och vilket lärområde som ska behandlas samt utse dokumentatör och observatör. Dokumentationsmall för pedagogiska samtal och observationsmall.

[/toggle]

[toggle title=”2. Startaktivitet (5 minuter)”]

Titta på filmen från Skolverket, Formativ bedömning- bedömning för lärande (5:00) Diskutera hur ni arbetar för att synliggöra vad eleverna redan kan och var de befinner sig i sin lärandeprocess i förhållande undervisningens mål om vad de behöver lära sig och göra.

[/toggle]

[toggle title=”3. Feedback (20 minuter)”]

Deltagarna redogör kortfattat av de viktigaste slutsatserna och lärdomarna från den egna undervisningspraktiken. Kollegorna lyssnar, ställer frågor och ger respons.

Varje deltagare bidrar med sina reflektioner från undervisningen

  1. Elevernas kunskaper och färdigheter: Syftet var att utveckla elevernas…
  2. Lärarnas kunskaper och färdigheter: Jag har utvecklas min förmåga att…
  3. Fördjupat lärande: Den undervisningsteknik jag prövat i min undervisning är…
  4. Förändring av undervisning: De förändringar jag gjort i undervisningen är…
  5. Kontroll av resultat: Resultatet av undervisningen och elevernas lärande blev att…

[/toggle]

[toggle title=”4. Nytt lärande (30 minuter)”]

Det nya lärandet (nyckelstrategin) inom formativ bedömning introduceras genom att titta på den inspelade presentationen, filmklipp eller läsa en text. Lärarna diskuterar framgångsfaktorer i undervisningen för elevernas lärande och utveckling.

https://www.youtube.com/watch?v=Vg__a7Hz4ng

Ladda ner presentationen om Nyckelstrategi 2 Skapa aktiviteter som synliggör lärandet här.

[/toggle]

[toggle title=”5. Personlig dokumentation (20 minuter)”]

Deltagarna planerar utifrån det övergripande syftet och målet samt de nya lärandet vilka nya idéer kring undervisningstekniker som de tänker pröva eller konsolidera. I den personliga läroplanen. Deltagarna beslutar även om eventuell samplanering, lektionsbesök, elevintervjuer eller område/kvalitetskriterier som skal följas upp. Dokumentationsmall för personlig läroplan.

[/toggle]

[toggle title=”6. Sammanfattning av lärande (10 minuter)”]

Samtliga deltagare gör en kort sammanfattning av de viktigaste lärdomarna och slutsatserna utifrån avsikten och målet med mötet. Mötet avslutas med att observatören ger sin bild av mötet.

[/toggle]

[toggle title=”Fördjupningsmaterial”]

Litteratur

Kommunförbundet i Skåne, Forskning i korthet Bedömning för lärande – en vägledning utifrån aktuell forskning, Andreia Balan, Anders Jönsson 2014,(sid 12-14)

Skolverket 2011, Allmänna råd för planering och genomförande av undervisningen

Skolverket 2011, Kunskapsbedömning i skolan – praxis, begrepp, problem och möjligheter (Sid 18-19)

Filmer

Utbildning i bedömning för lärande – Andra seminariet från den 24 november (1h03)

Skolverket, Planering och genomförande av undervisningen, del 2: Genomförande (2:46)

GR Utbildning, Christian Lundahl 2 Skapa aktiviteter som synliggör lärandet (12:39)

Skolvärlden, ”Förstärk formativ bedömning med digitala verktyg” (7:16)

Dylan William, The Classroom Experiment lollipop sticks (4:06)

UR Samtiden, Digitala verktyg för att se elevens lärande,(1h08)

[/toggle]

[toggle title=”Kriterier för effektiv undervisning ”]

Kriterier för effektiv undervisning inom nyckelstrategi 2

  • Eleverna får möjlighet till inflytande och delaktighet i undervisningen.
  • Eleverna har möjlighet att synliggöra sitt lärande i undervisningen på olika sätt.
  • Eleverna får synliggöra var de befinner sig i sitt lärande.
  • Eleverna får aktivt visa sin förståelse och kunskapsutveckling som underlag för anpassning av undervisningen och fortsatt lärande.
  • Eleverna deltar aktivt i dialogiska klassrum för att synliggöra tecken på lärande

[/toggle]

Undervisningstekniker

[toggle title=”Startuppgift”]

Metoden bygger på Lorraine Monroes tankar och syftar till att eleverna sätts i arbete direkt de går över tröskeln till klassrummet. Metoden bygger på att läraren kommer till klassrummet innan eleverna är där och förbereder en kort, enskild- eller gruppuppgift som förslagsvis stimulerar eleverna till eget tankearbete eller återknyter till föregående lektion. Det kan vara att eleverna får fundera kring ett problem, lösa en matematikuppgift, lösa en uppgift som de fått träna på hemma eller ett antal frågor som skall besvaras i slutet av lektionen. Eleverna kan sedan genom kamratbedömning bedöma varandras uppgifter utifrån ett facit eller i samråd med lärare diskutera fram en lösning. Att i alla skolämnen börja lektionen med denna metod skapar struktur för eleverna.

Startuppgiften kan även genomföras med stöd av olika digitala verktyg, t.ex. kan eleverna spela Kahoot, arbeta fram en gemensam lösning med Padlet, diskutera fram ett svar på Todaysmeet eller delge varandra sina svar med answergarden.

[/toggle]

[toggle title=”Flippat klassrum”]

Det flippade klassrummet är en metod som kan användas för att synliggöra lärandet och maximera utnyttjandet av lektionstiden. Genom att omdefiniera lärandet och flippa (omvända) klassrummet så kan läraren förbereda eleverna inför en lektion genom att ge dem i uppgift att läsa en text, lyssna på en ljudfil, titta på en film eller inspelad genomgång hemma. Under lektionstiden får eleverna sedan aktivt arbeta och bearbeta kunskaperna från den flippade uppgiften som eleverna förberett sig på inför lektionen.

 

Vill du fördjupa dig och arbeta med det flippade klassrummet så kan du ta del av Karin Brånebäcks nybörjarguide till att flippa klassrummet och hennes egen blogg http://kilskrift.blogspot.se/ där hon mycket frikostigt delar med sig av sina kunskaper. Daniel Barker, lärare på Norra Real i Stockholm, är en annan mycket erkänt duktig lärare som arbetar med det flippade klassrummet. Du hittar en film om hans arbete här och en länk till hans blogg http://barkersthlm.blogspot.se.

Det finns även en facebookgrupp Flippa klassrummet med över 20 000 medlemmar.  

[/toggle]

[toggle title=”No hands up”]

”No hands up” är en metod som utvecklats av bedömningsforskaren Dylan Wiliam. Metoden uppmärksammas i The Classroom Experiment som ett sätt att synliggöra lärandet och att göra eleverna mer delaktiga under lektionstid. Dylan Wiliam noterar i filmen att det endast är ett fåtal elever som är aktiva på lektionerna och räcker upp handen. Att det ofta är samma elever som också har ett större självförtroende. Genom att använda sig utav en slumpgenerator t.ex. glasspinnar med elevernas namn, namnkort eller ett digitalt verktyg (Names in a hat eller Teacher’s Pick), så kan läraren slumpvis utse vem som skall besvara en frågeställning, eller reflektera över en klasskamrats svar.

 

Slumpen medför att eleverna blir mer aktiva på lektionerna, alla elever får en möjlighet att delta i klassrumsdiskussioner. De blir mer närvarande och måste mer aktivt lyssna på sina klasskamraters svar. Om en elev inte vill svara har de möjlighet att passa, då utser läraren slumpmässigt en ny elev och kan sedan efter denne svarat bolla tillbaka frågeställningen till den elev som passade tidigare, då för att ta del av hens tankar om klasskamratens svar. Eleverna kan också få använda sig utav livlinor som fråga en klasskamrat, 50/50 eller att välja en annan fråga. SVT har tidigare uppmärksammat metoden. Det reportaget hittar du här.

”No hands up” kan med fördel kombineras med metoden Peer- instruction och då bör läraren i så stor utsträckning som möjligt ställa öppna frågor.

[/toggle]

[toggle title=”A – B – C – D – E – kort”]

Bokstavskort av olika kombinationer kan användas för att aktivera alla elever som lärreuser för varandra. Ett alternativ är att använda sig utav fem fingrar istället, siffror istället för bokstäver och sant eller falskt. Denna metod kräver att läraren i förväg utformat ett antal frågor eller påståenden som eleverna skall besvara eller ta ställning till.

Korten kan även användas när det inte finns några korrekta eller felaktiga svar utan olika synpunkter för att låta eleverna motivera sina ställningstaganden och diskutera med sina klasskamrater. De kan under diskussionen välja att ändra sina svars-alternativ genom att byta bokstavskort.

Genom att använda kort märkta A till E ger läraren eleverna en möjlighet att bekanta sig med de olika betygsstegen genom att t.ex. bedöma elevexempel. Genom att hålla upp de kort som eleverna tycker passar bäst kan de ge en snabb återkoppling till läraren angående genomgångar, lektioner eller elevernas egen arbetsinsatser. Metoden kan också användas när eleverna får bedöma autentiska uppgifter eller omröstningar i helklass. En alternativ metod är att låta eleverna hålla upp noll till fem fingrar för att visa sin bedömning.

Metoden kan också ligga till grund för helklassinstruktioner. T.ex. kan den enskilda eleven välja ett svarsalternativ, sedan få diskutera med en klasskamrat innan läraren bjuder in till helklassdiskussion – EPA-metoden.

[/toggle]

[toggle title=”Tummar”]

Denna enkla utvärderingsmetod kan användas när som helst under en lektion. Läraren kan t.ex. låta eleverna bedöma sin egen arbetsinsats eller snabbt få en återkoppling om man når fram till eleverna under t.ex. genomgångar. Metoden kan tillämpas genom att läraren räknar till tre och då visar eleverna sin bedömning.

Skall eleverna bedöma sin egen prestation eller arbete kan läraren be eleverna blunda innan denne ber dem visa sina tummar.

  • Tummen upp – eleven är nöjd/hänger med
  • Tummen ned – eleven är inte nöjd/hänger inte med
  • Tummen åt sidan – visar på ett mellanting

Läraren kan också följa upp bedömningen på gruppnivå genom att fråga då hur eleverna tänkte innan de bestämde sig för sin tumme. Det hjälper eleverna att utveckla sin metakognitiva förmåga genom att reflektera över sitt eget lärande och då kan läraren ta del av en snabb och effektiv återkoppling.

[/toggle]

[toggle title=”Exit/entrance ticket”]

En ”exit ticket” kan använda i slutet av en lektion för att läraren skall få en snabb och effektiv återkoppling. Detta genom att eleverna får besvara en eller flera frågor. En ”exit ticket” och frågorna kan utformas och anpassas till den återkoppling som läraren vill ha från sin undervisning.

Frågan kan vara utformad som en öppen frågeställning (problemformulering) som presenterats i början av en lektion, samma fråga ska besvaras i slutet av lektionen för att kontrollera att eleverna förstått lektionssyftet. Frågorna kan vara utformade som flervalsfrågor, självskattningar, kortsvarstext eller en längre styckestext. De kan även vara kopplade till elevernas metakognitiva förmågor där de kan reflektera över sitt eget lärande. Exempelvis: Beskriv tre nya lärdomar, två erfarenheter som du skall dela med dig utav och en sak du vill arbeta vidare med nästa lektion.

En ”exit ticket” kan även fungera som en introduktion för att återkoppla vad eleverna arbetade med under föregående lektion. Då genom att läsa upp svaren från den tidigare lektionen. En ”exit ticket” kan användas analogt genom post-it lappar, eller en vanlig papperslapp där eleverna skriver sina svar. Det finns också en rad olika digitala verktyg som stödjer möjligheten att arbeta med ”exit tickets”, förslagsvis SocrativeMentimeterVoto eller med hjälp av ett Google-formulär. Här hittar du en Exit ticket skylten som du kan skriva ut i A3 format.

[/toggle]

[toggle title=”Mini whiteboards”]

Bedömningsforskaren Dylan Wiliam introducerar metoden med mini whiteboards i The Classroom Experiment. Genom att använda mini whiteboards i undervisningen får läraren möjlighet att få en direkt återkoppling från eleverna. Läraren kan använda metoden genom att ställa kortsvarsfrågor, påstående om sant (S) eller falskt (F) eller erbjuda flersvarsval- alternativ A, B C eller D. Eleverna kan snabbt visa upp ett svar på en fråga och läraren får då direkt en återkoppling av elevernas svar.

Genom att använda mini whiteboards så synliggörs lärandet för eleverna och läraren. Eleverna får också en direkt återkoppling på sina svar. Eleverna kan även aktiveras som lärresuer för varandra genom att kombinera mini whiteboards med Peer- instruction. Om eleverna inte vet svaret på en fråga kan skriva ett ”?” som ett svar. Om en elev ofta skriver ”?” får läraren snabbt en återkoppling och kan då rikta sitt fokus mot att hjälpa eleven.

 

Istället för att köpa in mini whitebords kan läraren välja att laminera egna A4-papper och anpassa innehållet på pappret efter sina önskemål (ränder eller rutor).

[/toggle]

[toggle title=”Förståelsefördjupande frågor”]

Frågor kan användas som en metod för att synliggöra lärandet och elevernas förståelse eller oförståelse genom att ställa förståelsefördjupande frågeställningar. Genom att använda sig av öppna frågeställningar som VARFÖR, VEM, VAR, NÄR, VAR och HUR. De kan läraren synliggöra och utveckla elevernas egna och varandras förmåga att beskriva, redogöra, förklara, diskutera, resonera, motivera och argumentera. Metiden bidrar även till att aktivera elever som lärresuer för varandra.

Genom att ställa förståelsefördjupande frågor så avslöjas även elevernas oförståelse och läraren får snabbt en återkoppling av elevernas förståelse för en genomgång, lektion eller uppgift.

Som man frågar får man svar, det gäller därför att ställa rätt frågor som utvecklar elevernas förståelse eller avslöjar deras oförståelse. Några exempel på frågetekniker finns att läsa om i Ann-Marie- Körlingsords ”Feta Frågor”. Tommy Lucassi har även skrivit ett blogginlägg om ”28 formativa fraser”. Några på hur man kan utforma frågorna är att skala diagnosiska, utvecklande cirkulära eller triadiska frågor, mer om det kan ni läsa i Christian Lundahls bok Bedömning för lärande.

När läraren arbetar med att ställa förståelsefördjupande frågeställningar så kan metoden kombineras med ”No hands up” att för att aktivera samtliga elever i klassrummet. Eleverna kan även få skriva ner sina svar på mini-whiteboards, Om de är osäkra på svaret kan de välja att skriva ett frågetecken alternativt ett utropstecken.

[/toggle]

SYV + SSA hela skolans ansvar

Ordmoln SamverkanSkolinspektionens granskning från 2013 visar stora brister att huvudmän inte tar ansvar för att skolornas studie- och yrkesvägledning fungerar på ett tillfredsställande sätt. Granskningen visar även att eleverna inte får tillgång till en kvalitativ och kontinuerlig vägledning samt är något som inte betraktas som hela skolans ansvar.

Efter att ha läst granskningen och de allmänna råden från Skolverket kommer här 10 konkreta förslag för hur studie- och yrkesvägledningen kan bli hela skolans ansvar samt integreras som en röd tråd i arbetet kring samverkan mellan skola-arbetsliv i lärares undervisning.

  1. Huvudmannen och rektorn viktigaste kuggen

Huvudmannen behöver tillsammans med rektorn ge tydliga riktlinjer och förutsättningar för att vägledningen ska bli hela skolans ansvar och att den integreras i elevernas utbildning. Huvudmannen är ansvarig för det systematiska kvalitetsarbetet enligt skollagen. Syftet är att identifiera utvecklingsområden som kan bidra till att öka måluppfyllelsen i förhållande till de nationella målen. Det innebär att det behöver finnas ett system med rutiner för planering, resursfördelning, uppföljning och utvärdering av studie och yrkesvägledningen på huvudmanna- och renivå. Rektor måste se till att det finns tydliga mål som följs upp där resultaten används för att förbättra kvaliteten i verksamheten. Detta bör göras tillsammans med lärare och elever för att skapa delaktighet och dialog på skolan om måluppfyllelsen och om orsakerna till eventuella brister. Det handlar om ledning och styrning från huvudmannen och rektorns sida kring att tydliggöra uppdraget, ansvarsfördelning och att det finns rutiner för att planera, utvärdera och utveckla verksamheten. Arbetet behöver dokumenteras och det behöver finnas en verksamhetsplan med formulerade mål utifrån nationella målen och vilka insatser som ska genomföras under läsåret. Arbetsplanen kan fungera som ett verktyg för att stämma av att genomförda insatser verkligen leder till utveckling Huvudmannen och rektor ansvarar även att eleverna har tillgång till en studie- och yrkesvägledare och vägledning i vid bemärkelse Vidare bör rektorn så långt som möjligt använda studie- och yrkesvägledaren för att kompetensutveckla skolans lärare om förändringar på arbetsmarknaden, antagningsregler eller tips för att integrera arbetet kring studie- och yrkesvägledning i undervisningen.

  1. Huvudmanaplaner och skolplaner för SYV och SSA

Huvudmannaplanen bör även innehålla tydliga kriterier för planering, genomförande, uppföljning och utvärdering av huvudmannens, arbetsgivarnas och elevernas arbete. Skola – arbetsliv är något som finns med i styrdokumenten för grundskolan, gymnasieskolan och vuxenutbildningen. Det är något som samtliga skolor ska arbeta med och som skolledare och lärare behöver formalisera för att leva upp till läroplanens texter kring samverkan med omvärlden. En välutvecklad arbetsplan bör inkludera huvudmannens studie- och yrkesvägledning och ses som hela skolan ansvar. Planen bör integreras i det systematiska kvalitetsarbetet med tydliga kriterier för planering, genomförande, uppföljning och utvärdering av huvudmannens, arbetsgivarnas och elevernas arbete. Alla arbetslivskontakter bör även eftersträva att så långt som möjligt återkopplas till arbetsgivaren från huvudmannens sida. Tips: GR Utbildning, Pedagogiskt Centrum har skapat en handledning för huvudmän som vill skapa en kommunal plan för studie- och yrkesvägledning. Kontakta Johanna Redelius eller Emma Theiland på GR Utbildning för mer information. Ytterligare en grym person som kan stötta huvudmän i processen är Gabriella Holm från Skolsamverkan AB.

  1. Kontinuerlig vägledning

Eleverna behöver tillgång till kontinuerlig vägledning under hela deras utbildning för att kunna göra väl underbyggda val, från årskurs ett i grundskolan till årskurs tre på gymnasiet. Vägledningen bör utgå från omvärldsanalys alternativt en kartläggning om elevernas specifika behov. Samtliga insatser med arbetslivsorientering behöver samordnas och vara sammanhängande över tid för att ge eleverna kontinuerlig tillgång av studie-och yrkesvägledning. Kontinuerlig vägledning syftar till att i ett tidigt skede skapa en medvetandeprocess genom olika insatser som löper som en röd tråd genom undervisningen genom hela elevens studiegång. Det innebär att skolan arbetar medvetet och målinriktat med arbetslivsanknytning och elevernas personliga utveckling. För att eleverna ska få tillgång till kontinuerlig vägledning behöver skolor och lärare i större grad samordna sina insatser kring studie- och yrkesvägledning och att man omsätter ord till handling. Vägledaren kan fungera som samordnare mellan den vida och snäva vägledningen på skolan.

  1. Vägledningssamtalen

Vägledningssamtalen är av avgörande karaktär för eleverna. Det behöver finnas tydliga direktiv och riktlinjer kring olika dokument för samtalens progression, innehåll och syfte som bör anpassas utifrån elevernas behov. Informationen som eleverna får bör vara formell och personligt anpassad till varje enskild elevs specifika behov. Det är viktigt att det avsätts tillräckligt med tid för varje enskilt samtal, samt att det finns möjlighet att boka uppföljningssamtal för de elever som är osäkra kring sina val. Vägledningssamtalen bör inte komma för sent i valprocessen och eleverna behöver förbereds inför samtalet. som ska bidra till ett tillräckligt underlag för att kunna göra ett välgrundat och realistiskt val utifrån antagningspoängen till de program som eleven vill söka.

  1. Väglednings-/kompetensportfölj

Utgångspunkten för väglednings-/kompetensportföljen är skolans huvudmannaplan för studie- och yrkesvägledning. Den bär innehålla checklista med olika aktiviteter som löper genom elevernas skolgång. Portföljen innehåller reflektionsuppgifter från olika övningar som syftar till att förbereda eleverna inför kommande studie- och yrkesval. Eleverna får genom olika värderingsövningar utveckla sin självkännedom och kunskaper om olika studieval, arbetslivet och arbetsmarknaden som helhet. Portföljen används av både elever, föräldrar lärare och studie- och yrkesvägledaren till exempel vid elevernas utvecklingssamtal och vägledningssamtal. I väglednings-/kompetensportföljen bör det involveras frågor om elevernas framtid i elevernas utvecklingssamtal samt dokumentation i deras individuella studieplan.

  1. Arbetslivsorientering

Eleverna behöver utveckla sina kunskaper om arbetslivet villkor och arbetsmarknadens förutsättningar. Arbetslivsorienteringen ska ge eleverna kunskap och ett beslutsunderlag för att kunna göra olika välgrundade studie-, yrkes- och karriärval i framtiden. Det måste finnas ett tydligt syfte och en målsättning med olika insatser inom arbetslivsorienteringen. Syftet måste vara att eleverna ska få konkreta erfarenheter av betydelse för deras val av fortsatt utbildning och yrkesinriktning. Strategier kring att arbeta med arbetslivsorientering behöver utgå från en kartläggning, elevernas kunskaper och tidigare intressen samt ge information om hur situationen på arbetsmarknaden ser ut idag och i framtiden. Lärare måste skapa en tydlig koppling mellan ämnesundervisningen i skolan och arbetslivet för att underlätta elevernas valmöjligheter. Arbetslivsorienteringen kan vidare bidra till att sätta in kurs- och ämnesplanerna i ett omvärldssammanhang och koppla olika förmågor i skolans ämnen till olika yrken samt eleverna egna tankar och framtidsdrömmar. Exempel på insatser som kan kopplas till ändamålet är att samordna insatser kring studiebesök, praktik, jobbsökaraktiviteter. Arbetslivsorienteringen är ett viktigt inslag för elever att de ska få erfarenheter från arbetslivet och vilket kan underlätta deras möjligheter att komma in på arbetsmarknaden. Här hittar ni totalt 25 undervisningstekniker för samverkan mellan skola och arbetsliv som lärare kan arbeta med i undervisningen.

  1. Vidga elevernas perspektiv inför studie-och yrkesval

Eleverna behöver få vidga sina perspektiv om olika utbildningar, branscher och yrken för att deras val inte ska begränsas av kön, social eller kulturell bakgrund. Skolans måste aktivt arbeta för att motverka traditionella val utifrån könsmönster. Begränsningar omfattas av att elever inte ska påverkas av påtryckningar från föräldrar åsikter, utbildningsbakgrund, kompisars föreställningar eller andra påverkansfaktorer utan att de gör sina val utifrån sina egna intressen. Eleverna behöver få kunskap om könsstereotypa föreställningar om utbildningar och yrken och ta ställning till frågor som berör mansdominerade och kvinnodominerade yrken, diskriminering på arbetsmarknaden, löner och utbildningskrav etc. Eleverna behöver på olika sätt få öva sig på att ta ställning i olika frågor, ställa olika alternativ mot varandra, väga för- och nackdelar och kritiskt granska information. De behöver få redskap att problematisera normer, värderingar, tankemönster, attityder eller traditioner som kan ha begränsande inverkan på deras handlingar och livsval. En viktig aktör i arbetet är att involvera skolans föräldrar för att motverka att elevernas val inte ska begränsas av kön, social eller kulturell bakgrund.

  1. Valkompetens en nyckelkompetens

Valkompetens handlar om att låta eleverna träna och utveckla de förmågor som de behöver som de behöver inför kommande valsituationer. Exempel på förmågor som kan kopplas till elevernas valkompetens är självkännedom och kritiskt tänkande. Skolor, arbetslag och lärare behöver på ett medvetet sätt förbereda eleverna för framtiden efter grundskolan. Det handlar om att identifiera villa kunskaper, färdigheter och förmågor eleverna behöver tillägna sig för att kunna planera sin egen karriär och hantera kommande studie- och yrkesval genom olika vägledningsövningar. Exempel på vägledningsövningar är värderingsövningar, diskussionsövningar kring egna och varandras drömmar.

  1. Röd tråd i alla ämnen

För att utveckla elevernas kunskaper behöver lärare integrera omvärldens i sin undervisning och fortlöpande ge återkoppling om elevens studieresultat och utvecklingsbehov. De ska bidra till att eleverna blir medvetna om sina individuella styrkor och utvecklingsområden samt var de befinner sig i relation till deras framtidsplaner. I undervisningen i alla ämnen kan lärarna ta upp frågor som berör elevernas fortsatta studier och kommande arbetsliv. Till exempel genom att visa hur kunskaper i enskilda ämnen kan komma till användning i olika yrken eller hur skolämnet förgrenas i mer specialiserade ämnen vid högre studier. Hela skolans ansvar skulle därför inte behöva innebära nya arbetsuppgifter för lärarna, utan snarare bestå i en insats för att systematisera, synliggöra och samordna befintligt arbete. Lärare behöver ta ett större ansvar för att ta vara på erfarenheter och kunskaper eleverna har fått i undervisningen och synliggöra kopplingen till olika utbildningsvägar, arbetslivet och det omgivande samhället.

  1. Lämna kommentar nedan om vad Ni anser är den viktigaste punkten för att:

Huvudmannen tar ansvar för att skolornas studie- och yrkesvägledning fungerar på ett tillfredställande sätt och att eleverna ska få tillgång till en kvalitativ och kontinuerlig vägledning som betraktas som hela skolans ansvar.

Läs gärna om utmaningar inom SSA & SYV, 25 undervisningstekniker från A-Ö inom skola-arbetsliv, samt ta del av en inspelad föreläsning om samverkan skola-arbetsliv.