Kategori: Pedagogiska samtal

Sammanställning av blogginlägg 2016

Här hittar ni en lista med en förteckning över de totalt 50 blogginlägg som publicerats och som är fördelat på olika kategorier. En del av NORDSTRÖM EDUCATIONS verksamhetsidé är att sammanställa, samordna och dela med sig av lärande exempel inom skola- och skolutveckling. Här hittar ni en sammanställning på bland annat undervisningstekniker, litteratur, filmer, forskningsöversikter, digitala verktyg etc.

Blogginläggen bygger på vetenskaplig grund (inläst litteratur), beprövande erfarenhet (lärande exempel) samt egna tankar och reflektioner kring utbildning och undervisning. Det är endast ett axplock av de stödmaterial som finns på www.neud.se och fler lärande exempel kommer att presenteras till hösten.

Vi önskar Er en trevlig sommar och ladda batterierna inför uppstarten av ett nytt läsår.

Kollegialt lärande

Formativ bedömning

Entreprenöriellt lärande

Skola-arbetsliv

Digital verktygslåda

Utbildningsmodul 2 Formativ bedömning

Nyckelstrategi 2 Skapa aktiviteter som synliggör lärandet

Syfte

Syftet med utbildningsmodulen är utveckla undervisningen och lärares förmåga att skapa aktiviteter som synliggör var eleverna befinner sig i sin lärandeprocess i förhållande till målen.

Mål

Målet är att anpassa lärandet och undervisningen utifrån elevernas behov intresses och förutsättningar för att de ska nå läroplanens mål.

[toggle title=”1. Introduktion (5 minuter)”]

Gå igenom agendan för mötet och vilket lärområde som ska behandlas samt utse dokumentatör och observatör. Dokumentationsmall för pedagogiska samtal och observationsmall.

[/toggle]

[toggle title=”2. Startaktivitet (5 minuter)”]

Titta på filmen från Skolverket, Formativ bedömning- bedömning för lärande (5:00) Diskutera hur ni arbetar för att synliggöra vad eleverna redan kan och var de befinner sig i sin lärandeprocess i förhållande undervisningens mål om vad de behöver lära sig och göra.

[/toggle]

[toggle title=”3. Feedback (20 minuter)”]

Deltagarna redogör kortfattat av de viktigaste slutsatserna och lärdomarna från den egna undervisningspraktiken. Kollegorna lyssnar, ställer frågor och ger respons.

Varje deltagare bidrar med sina reflektioner från undervisningen

  1. Elevernas kunskaper och färdigheter: Syftet var att utveckla elevernas…
  2. Lärarnas kunskaper och färdigheter: Jag har utvecklas min förmåga att…
  3. Fördjupat lärande: Den undervisningsteknik jag prövat i min undervisning är…
  4. Förändring av undervisning: De förändringar jag gjort i undervisningen är…
  5. Kontroll av resultat: Resultatet av undervisningen och elevernas lärande blev att…

[/toggle]

[toggle title=”4. Nytt lärande (30 minuter)”]

Det nya lärandet (nyckelstrategin) inom formativ bedömning introduceras genom att titta på den inspelade presentationen, filmklipp eller läsa en text. Lärarna diskuterar framgångsfaktorer i undervisningen för elevernas lärande och utveckling.

https://www.youtube.com/watch?v=Vg__a7Hz4ng

Ladda ner presentationen om Nyckelstrategi 2 Skapa aktiviteter som synliggör lärandet här.

[/toggle]

[toggle title=”5. Personlig dokumentation (20 minuter)”]

Deltagarna planerar utifrån det övergripande syftet och målet samt de nya lärandet vilka nya idéer kring undervisningstekniker som de tänker pröva eller konsolidera. I den personliga läroplanen. Deltagarna beslutar även om eventuell samplanering, lektionsbesök, elevintervjuer eller område/kvalitetskriterier som skal följas upp. Dokumentationsmall för personlig läroplan.

[/toggle]

[toggle title=”6. Sammanfattning av lärande (10 minuter)”]

Samtliga deltagare gör en kort sammanfattning av de viktigaste lärdomarna och slutsatserna utifrån avsikten och målet med mötet. Mötet avslutas med att observatören ger sin bild av mötet.

[/toggle]

[toggle title=”Fördjupningsmaterial”]

Litteratur

Kommunförbundet i Skåne, Forskning i korthet Bedömning för lärande – en vägledning utifrån aktuell forskning, Andreia Balan, Anders Jönsson 2014,(sid 12-14)

Skolverket 2011, Allmänna råd för planering och genomförande av undervisningen

Skolverket 2011, Kunskapsbedömning i skolan – praxis, begrepp, problem och möjligheter (Sid 18-19)

Filmer

Utbildning i bedömning för lärande – Andra seminariet från den 24 november (1h03)

Skolverket, Planering och genomförande av undervisningen, del 2: Genomförande (2:46)

GR Utbildning, Christian Lundahl 2 Skapa aktiviteter som synliggör lärandet (12:39)

Skolvärlden, ”Förstärk formativ bedömning med digitala verktyg” (7:16)

Dylan William, The Classroom Experiment lollipop sticks (4:06)

UR Samtiden, Digitala verktyg för att se elevens lärande,(1h08)

[/toggle]

[toggle title=”Kriterier för effektiv undervisning ”]

Kriterier för effektiv undervisning inom nyckelstrategi 2

  • Eleverna får möjlighet till inflytande och delaktighet i undervisningen.
  • Eleverna har möjlighet att synliggöra sitt lärande i undervisningen på olika sätt.
  • Eleverna får synliggöra var de befinner sig i sitt lärande.
  • Eleverna får aktivt visa sin förståelse och kunskapsutveckling som underlag för anpassning av undervisningen och fortsatt lärande.
  • Eleverna deltar aktivt i dialogiska klassrum för att synliggöra tecken på lärande

[/toggle]

Undervisningstekniker

[toggle title=”Startuppgift”]

Metoden bygger på Lorraine Monroes tankar och syftar till att eleverna sätts i arbete direkt de går över tröskeln till klassrummet. Metoden bygger på att läraren kommer till klassrummet innan eleverna är där och förbereder en kort, enskild- eller gruppuppgift som förslagsvis stimulerar eleverna till eget tankearbete eller återknyter till föregående lektion. Det kan vara att eleverna får fundera kring ett problem, lösa en matematikuppgift, lösa en uppgift som de fått träna på hemma eller ett antal frågor som skall besvaras i slutet av lektionen. Eleverna kan sedan genom kamratbedömning bedöma varandras uppgifter utifrån ett facit eller i samråd med lärare diskutera fram en lösning. Att i alla skolämnen börja lektionen med denna metod skapar struktur för eleverna.

Startuppgiften kan även genomföras med stöd av olika digitala verktyg, t.ex. kan eleverna spela Kahoot, arbeta fram en gemensam lösning med Padlet, diskutera fram ett svar på Todaysmeet eller delge varandra sina svar med answergarden.

[/toggle]

[toggle title=”Flippat klassrum”]

Det flippade klassrummet är en metod som kan användas för att synliggöra lärandet och maximera utnyttjandet av lektionstiden. Genom att omdefiniera lärandet och flippa (omvända) klassrummet så kan läraren förbereda eleverna inför en lektion genom att ge dem i uppgift att läsa en text, lyssna på en ljudfil, titta på en film eller inspelad genomgång hemma. Under lektionstiden får eleverna sedan aktivt arbeta och bearbeta kunskaperna från den flippade uppgiften som eleverna förberett sig på inför lektionen.

 

Vill du fördjupa dig och arbeta med det flippade klassrummet så kan du ta del av Karin Brånebäcks nybörjarguide till att flippa klassrummet och hennes egen blogg http://kilskrift.blogspot.se/ där hon mycket frikostigt delar med sig av sina kunskaper. Daniel Barker, lärare på Norra Real i Stockholm, är en annan mycket erkänt duktig lärare som arbetar med det flippade klassrummet. Du hittar en film om hans arbete här och en länk till hans blogg http://barkersthlm.blogspot.se.

Det finns även en facebookgrupp Flippa klassrummet med över 20 000 medlemmar.  

[/toggle]

[toggle title=”No hands up”]

”No hands up” är en metod som utvecklats av bedömningsforskaren Dylan Wiliam. Metoden uppmärksammas i The Classroom Experiment som ett sätt att synliggöra lärandet och att göra eleverna mer delaktiga under lektionstid. Dylan Wiliam noterar i filmen att det endast är ett fåtal elever som är aktiva på lektionerna och räcker upp handen. Att det ofta är samma elever som också har ett större självförtroende. Genom att använda sig utav en slumpgenerator t.ex. glasspinnar med elevernas namn, namnkort eller ett digitalt verktyg (Names in a hat eller Teacher’s Pick), så kan läraren slumpvis utse vem som skall besvara en frågeställning, eller reflektera över en klasskamrats svar.

 

Slumpen medför att eleverna blir mer aktiva på lektionerna, alla elever får en möjlighet att delta i klassrumsdiskussioner. De blir mer närvarande och måste mer aktivt lyssna på sina klasskamraters svar. Om en elev inte vill svara har de möjlighet att passa, då utser läraren slumpmässigt en ny elev och kan sedan efter denne svarat bolla tillbaka frågeställningen till den elev som passade tidigare, då för att ta del av hens tankar om klasskamratens svar. Eleverna kan också få använda sig utav livlinor som fråga en klasskamrat, 50/50 eller att välja en annan fråga. SVT har tidigare uppmärksammat metoden. Det reportaget hittar du här.

”No hands up” kan med fördel kombineras med metoden Peer- instruction och då bör läraren i så stor utsträckning som möjligt ställa öppna frågor.

[/toggle]

[toggle title=”A – B – C – D – E – kort”]

Bokstavskort av olika kombinationer kan användas för att aktivera alla elever som lärreuser för varandra. Ett alternativ är att använda sig utav fem fingrar istället, siffror istället för bokstäver och sant eller falskt. Denna metod kräver att läraren i förväg utformat ett antal frågor eller påståenden som eleverna skall besvara eller ta ställning till.

Korten kan även användas när det inte finns några korrekta eller felaktiga svar utan olika synpunkter för att låta eleverna motivera sina ställningstaganden och diskutera med sina klasskamrater. De kan under diskussionen välja att ändra sina svars-alternativ genom att byta bokstavskort.

Genom att använda kort märkta A till E ger läraren eleverna en möjlighet att bekanta sig med de olika betygsstegen genom att t.ex. bedöma elevexempel. Genom att hålla upp de kort som eleverna tycker passar bäst kan de ge en snabb återkoppling till läraren angående genomgångar, lektioner eller elevernas egen arbetsinsatser. Metoden kan också användas när eleverna får bedöma autentiska uppgifter eller omröstningar i helklass. En alternativ metod är att låta eleverna hålla upp noll till fem fingrar för att visa sin bedömning.

Metoden kan också ligga till grund för helklassinstruktioner. T.ex. kan den enskilda eleven välja ett svarsalternativ, sedan få diskutera med en klasskamrat innan läraren bjuder in till helklassdiskussion – EPA-metoden.

[/toggle]

[toggle title=”Tummar”]

Denna enkla utvärderingsmetod kan användas när som helst under en lektion. Läraren kan t.ex. låta eleverna bedöma sin egen arbetsinsats eller snabbt få en återkoppling om man når fram till eleverna under t.ex. genomgångar. Metoden kan tillämpas genom att läraren räknar till tre och då visar eleverna sin bedömning.

Skall eleverna bedöma sin egen prestation eller arbete kan läraren be eleverna blunda innan denne ber dem visa sina tummar.

  • Tummen upp – eleven är nöjd/hänger med
  • Tummen ned – eleven är inte nöjd/hänger inte med
  • Tummen åt sidan – visar på ett mellanting

Läraren kan också följa upp bedömningen på gruppnivå genom att fråga då hur eleverna tänkte innan de bestämde sig för sin tumme. Det hjälper eleverna att utveckla sin metakognitiva förmåga genom att reflektera över sitt eget lärande och då kan läraren ta del av en snabb och effektiv återkoppling.

[/toggle]

[toggle title=”Exit/entrance ticket”]

En ”exit ticket” kan använda i slutet av en lektion för att läraren skall få en snabb och effektiv återkoppling. Detta genom att eleverna får besvara en eller flera frågor. En ”exit ticket” och frågorna kan utformas och anpassas till den återkoppling som läraren vill ha från sin undervisning.

Frågan kan vara utformad som en öppen frågeställning (problemformulering) som presenterats i början av en lektion, samma fråga ska besvaras i slutet av lektionen för att kontrollera att eleverna förstått lektionssyftet. Frågorna kan vara utformade som flervalsfrågor, självskattningar, kortsvarstext eller en längre styckestext. De kan även vara kopplade till elevernas metakognitiva förmågor där de kan reflektera över sitt eget lärande. Exempelvis: Beskriv tre nya lärdomar, två erfarenheter som du skall dela med dig utav och en sak du vill arbeta vidare med nästa lektion.

En ”exit ticket” kan även fungera som en introduktion för att återkoppla vad eleverna arbetade med under föregående lektion. Då genom att läsa upp svaren från den tidigare lektionen. En ”exit ticket” kan användas analogt genom post-it lappar, eller en vanlig papperslapp där eleverna skriver sina svar. Det finns också en rad olika digitala verktyg som stödjer möjligheten att arbeta med ”exit tickets”, förslagsvis Socrative, Mentimeter, Voto eller med hjälp av ett Google-formulär. Här hittar du en Exit ticket skylten som du kan skriva ut i A3 format.

[/toggle]

[toggle title=”Mini whiteboards”]

Bedömningsforskaren Dylan Wiliam introducerar metoden med mini whiteboards i The Classroom Experiment. Genom att använda mini whiteboards i undervisningen får läraren möjlighet att få en direkt återkoppling från eleverna. Läraren kan använda metoden genom att ställa kortsvarsfrågor, påstående om sant (S) eller falskt (F) eller erbjuda flersvarsval- alternativ A, B C eller D. Eleverna kan snabbt visa upp ett svar på en fråga och läraren får då direkt en återkoppling av elevernas svar.

Genom att använda mini whiteboards så synliggörs lärandet för eleverna och läraren. Eleverna får också en direkt återkoppling på sina svar. Eleverna kan även aktiveras som lärresuer för varandra genom att kombinera mini whiteboards med Peer- instruction. Om eleverna inte vet svaret på en fråga kan skriva ett ”?” som ett svar. Om en elev ofta skriver ”?” får läraren snabbt en återkoppling och kan då rikta sitt fokus mot att hjälpa eleven.

 

Istället för att köpa in mini whitebords kan läraren välja att laminera egna A4-papper och anpassa innehållet på pappret efter sina önskemål (ränder eller rutor).

[/toggle]

[toggle title=”Förståelsefördjupande frågor”]

Frågor kan användas som en metod för att synliggöra lärandet och elevernas förståelse eller oförståelse genom att ställa förståelsefördjupande frågeställningar. Genom att använda sig av öppna frågeställningar som VARFÖR, VEM, VAR, NÄR, VAR och HUR. De kan läraren synliggöra och utveckla elevernas egna och varandras förmåga att beskriva, redogöra, förklara, diskutera, resonera, motivera och argumentera. Metiden bidrar även till att aktivera elever som lärresuer för varandra.

Genom att ställa förståelsefördjupande frågor så avslöjas även elevernas oförståelse och läraren får snabbt en återkoppling av elevernas förståelse för en genomgång, lektion eller uppgift.

Som man frågar får man svar, det gäller därför att ställa rätt frågor som utvecklar elevernas förståelse eller avslöjar deras oförståelse. Några exempel på frågetekniker finns att läsa om i Ann-Marie- Körlingsords ”Feta Frågor”. Tommy Lucassi har även skrivit ett blogginlägg om ”28 formativa fraser”. Några på hur man kan utforma frågorna är att skala diagnosiska, utvecklande cirkulära eller triadiska frågor, mer om det kan ni läsa i Christian Lundahls bok Bedömning för lärande.

När läraren arbetar med att ställa förståelsefördjupande frågeställningar så kan metoden kombineras med ”No hands up” att för att aktivera samtliga elever i klassrummet. Eleverna kan även få skriva ner sina svar på mini-whiteboards, Om de är osäkra på svaret kan de välja att skriva ett frågetecken alternativt ett utropstecken.

[/toggle]

Samtalsmodeller för kollegialt lärande

Forskningsbaserat förhållningssätt och arbetssätt

Från 2010 så står det inskrivet i skollagen 1 kap. 5 § att ”utbildningen ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet”. Det innebär elevernas utbildning, undervisning och skolans arbete ska bygga på ett forskningsbaserat förhållningsätt och arbetssätt. Skrivelsen riktar sig till samtliga nivåer och områden i skolans styrsystem från politiker, förvaltningschefer, skolledare till lärare och övriga medarbetare. För att reda ut begreppen har Skolverket, Skolinspektionen och Specialpedagogiska skolmyndigheten släppt en gemensam forskningsöversikt Forskning för klassrummet – vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet i praktiken. I boken ger de en gemensam fördjupad beskrivning av begreppen och Skolverket har även gett ut att antal filmer om vad  , beprövad erfarenhet och evidens på utbildningsområdet kan innebära i skolvardagen.

Skolverket har gjort en sammanfattning av begreppen där de beskriver att ”Vetenskaplig grund innebär att kritiskt granska, pröva och sätta enskilda faktakunskaper i ett sammanhang. Beprövad erfarenhet innebär att lärare stödjer sig på erfarenheter som prövats under en längre tid, som är granskad och dokumenterad. Evidensbaserad praktik inom utbildningsområdet och skolan betyder det att de metoder som lärare använder ska grunda sig på bästa tillförlitliga kunskap.” Samtliga begrepp finns på något sätt med som mål och medel i läroplanen. Oavsett skolform så är det något som alla inom skola ska arbeta aktivt med inom ramen för sitt uppdrag.

Professionsutvecklingens två kompletterande perspektiv

Det innebär att lärares professionsutveckling bygger på två konkurrerande perspektiv. Dels ska lärares profession stärkas genom ett uppifrån och utifrån perspektiv där de betraktas som ”forskningskonsumenter”. Eller ett underifrån och inifrån perspektiv där lärare betraktas som ”forskningsproducenter” genom att arbeta med beprövad erfarenhet. I lärares professionsutveckling behövs båda perspektiven, de ses som komplementärer och är lika viktiga i utifrån ett forskningsbaserat förhållningssätt och arbetssätt. Vetenskaplig grund kan bidra till att visa på vilka faktorer som påverkar elevernas studieresultat. Forskningen kan vara vägledande för arbetet och den beprövade erfarenheten kan fungera som reflektionsprocess för att utveckla elevernas utbildning och lärarnas undervisning. Det finns inga färdiga recept eller universalmetoder för en framgångsrik undervisning. Arbetet med att utveckla lärares undervisning bygger på komplexa miljöer och behöver anpassas till skolan, elevgruppens och de enskilda elevernas lokala förutsättningar och utvecklas av professionen själva.

Kollegialt lärande, en individuell skyldighet och en institutionell rättighet.

I Skolverkets forskningsöversikt Forskning i klassrummet har man samlat en rad olika klassrumsnära forskningsrön. I boken framhålls kollegialt lärande som en framgångsfaktor för ökad kvalitet i skolan. Lärares professionsutveckling och kollegialt lärande ses som en positiv framgångsfaktor för att bedriva systematiska skol- och kompetensutvecklingsinsatser över tid som bygger på kollegialt erfarenhetsutbyte, lärande besök tillsammans med extern expertis.

Kollegialt lärande omfattar olika former av professionsutveckling. Det sker genom ett långsiktigt, systematiskt, strukturerat och återkommande utvecklingsarbete. De bygger på att flera lärare i samråd med en samtalsledare diskuterar, reflekterar och kritiskt granskar sitt eget och varandras arbete tillsammans. Enligt Andy Hargreaves (2013) forskning ska lärares professionsutveckling ses som en ”individuell skyldighet och en institutionell rättighet.” Det är lärarna som har ansvar för att utvecklas i sin profession och skolans rektorer och huvudmannen som ansvar att skolsystemet är uppbyggt så att lärare ska ha möjligheter att utvecklas i sin profession. Läs mer om vad Skolverket skriver på sin hemsida.

Val av samtalsmodell för kollegialt lärande

Det finns en rad olika samtalsmodeller att arbeta utifrån för att leva upp till skollagens krav om en utbildning och undervisning på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Gemensam nämnare för samtliga modeller är utgångspunkten för lärares professionella lärande och det kollegiala lärandet att arbeta tillsammans för att utveckla kvalitén i undervisningen i syfte att förbättra elevernas studieresultat. Några viktiga frågeställningar att diskutera innan man börjar arbetet är:

  1. Vad är syftet, målsättning och förväntade effekter med det kollegialt lärande?
  2. Hur organiserar vi det kollegialt lärandet? (fokusområden, samtalsmodell, struktur, gruppindelning, roller, talutrymme, dokumentation)
  3. Hur skall vi följa upp och utvärdera det kollegiala lärandet?
  4. Hur implementerar vi det kollegiala lärandet och de pedagogiska samtalen?

Sammanställning av modeller för kollegialt lärande

kollegialtKollegialt lärande och lärares professionsutveckling förutsätter att lärare strukturerat och återkommande över tid i cykliska processer får möjlighet att träffas för att gemensamt diskutera, reflektera och analysera resultatet av förändringar i undervisningen. Det kollegiala lärandet bör ledas av en lär-/handledare som bidrar till att utveckla och utmana rådande föreställningar och bidra till att fördjupa kollegiets kunskaper och färdigheter genom att presentera nya forskningsrön och praktiska tips. Här sammanfattas ett antal samtalsmodeller för rektorer, förskolechefer och huvudmän som vill komma igång och arbeta med kollegialt lärande. Avslutningsvis ges ett litteraturtips för de som vill fördjupa sig inom respektive samtalsmodell. De samtalsmodeller som kommer att sammanfattas är:

  • Teacher Learning Communities
  • Kollegahandledning
  • Den undersökande och kunskapsbildande cykeln
  • Lektionsobservationer
  • Studiecirkel
  • Lesson study
  • Learning study
  • Aktionsforskning/Aktionslärande
  • Problembaserad skolutveckling
  • Matematiklyftet mfl.

Följ våra inlägg genom att gilla vår Facebook eller besök bloggen för att ta del av uppdateringarna om olika samtalsmodeller inom kollegialt lärande.

Förhållningssätt- och regler för kollegialt lärande

För att föra det kollegiala lärande och pedagogiska samtalen framåt är det viktigt att det finns ett gemensamt förhållningssätt och förhållningsregler att arbeta med som utgångspunkt. James Nottingham (2013) ger i sin bok Utmanande undervisning i klassrummet ett konkret exempel på hur man kan komma överens om vilket förhållningssätt- och regler som ska gälla i klassrummet. Metoden går att använda lärare som vill utarbeta vilka regler för klassrummet tillsammans med sina elever. Då rekommenderas att läsa Annika Sjödahls blogginlägg. Metoden går även att använda med lite modifikation för en grupp lärare som ska arbeta med kollegialt lärande.

Värderingar som förhållningsregler

Värdegrundsarbetet är en central del i utformandet av ett gemensamt förhållningssätt. Värdeorden ska vara vägledande för lärares bemötande och samspel i lärgruppen. Värdeorden är en gemensam utgångspunkt för vad som bör känneteckna ledarskapet och medarbetarskapet i lärgruppen.

Samtalsledare och medarbetare ska känna sig trygga i sina roller och ges möjligheter till delaktighet och inflytande för att kunna påverka sin egen lärprocess. Värdeorden ska bidra till att skapa en trygghet, samhörighet och en gemensam utgångspunkt för det kollegiala- och personliga lärandet. Värderingarna bidrar till ett gemensamt ramverk för vilka normer, regler och rutiner som ska gälla för lärarnas bemötande, samspel och ledarskapet i det kollegiala lärandet.

Formulera förhållningsregler

Förhållningssätt för det personliga lärandet.

  1. Fundera över en tidigare målsättning som du lyckats uppnå.
  2. Skriv ner ett antal värdeord som beskriver förhållningssättet som gjorde att du lyckades.
  3. Formulera förhållningsregler utifrån värdeorden och gör om dem till en avsiktsförklaring.

Förhållningssätt för det kollegiala lärandet

  1. Fundera över den senaste gången som du tillsammans med någon eller några andra lyckades uppnå en större målsättning.
  2. Skriv ner ett antal värdeord som beskriver förhållningssättet som gjorde att ni lyckades.
  3. Formulera förhållningsregler utifrån värdeorden och gör om dem till en avsiktsförklaring.

Synliggör avsiktsförklaringen

Det är viktigt att synliggöra avsiktsförklaringen och vilka förhållningsregler (värderingar) som ska känneteckna det personliga- och kollegiala lärandet. Ett sätt kan vara att skapa en illustration med text och bilder. Det kan synliggöra och illustrera de förhållningsregler och värderingar som ska vara vägledande för kollegiets och lärgruppernas arbete.

Ytterligare ett sätt kan vara att exemplifiera och uppmuntra förhållningssätt genom att diskutera följande frågeställningar:

  1. Vilka ageranden ligger/ligger inte i linje med de upplevelser och erfarenheter som ska känneteckna detta förhållningssätt?
  2. Hur kan vi uppmuntra och skapa positiva ageranden, upplevelser och erfarenheter som ligger i linje med det gemensamma förhållningssättet?
  3. Hur ska vi hantera ageranden, upplevelser eller erfarenheter som inte ligger i linje med värdeorden och förhållningsreglerna. Vem ska göra vad och när samt varför?
  4. Hur kan vi synliggöra och levandegöra avsiktsförklaringen med förhållningssättet i den dagliga verksamheten?

[toggle title=”Exempel på förhållningsregler”]

Exempel på värderingar (värdeord) och förhållningsregler i en avsiktsförklaring

Ansvar – Vi tar ansvar för vår lärandeprocess på individ-, grupp- och skolnivå.

Effektivitet – Vi arbetar på ett effektivt sätt och efter metoder där vår tid används på bästa sätt.

Elevfokus – Vi gör allt vi kan för att förbättra elevernas lärande. Eleverna är vår första prioritet.

Erkännande – Vi ger uppskattar och ger personligt erkännande till positiva prestationer som bidrar till elevernas lärande.

Fantasi – Vi uppmuntrar till hitta kreativa idéer som leder till att hitta nya lösningar.

Förbättring – Vi vill hela tiden förbättra elevernas och våra egna prestationer.

Förnyelse – Vi eftersträvar att hitta effektiva lösningar och metoder för att utvecklas kontinuerligt.

Kreativitet – Vi eftersträvar efter att bryta normer genom att tänka utanför ramar och boxar.

Kvalitet – Vi vill ständigt utvecklas och erbjuda våra elever en undervisning av absolut högsta kvalitet

Lagarbete – Vi uppnår mycket mer tillsammans

Lärande – Vi uppmanar våra kollegor till att främja ett livslångt lärande

Målorienterad – Vi arbetar målorienterat som ger oss vår riktning och fastställer vår framgång.

Möjlighet – Vi uppmuntrar och fångar möjligheten att ta vara på möjligheter.

Positiv – Vi anser att en positiv inställning främjar framgång. Vi välkomnar optimistiskt språkval.

Prestation – Vi förväntar oss att våra elever och lärare arbetar efter bästa förmåga.

Relationer – Vi utvecklar och bibehåller givande relationer med elever och mellan kollegor.

Respekt – Vi visar varandra omtanke och respekt och främjar en respektfylld miljö.

Samarbete – Vi anser att samarbete främjar lärande. Vi uppmanar samarbete för att skapa nya idéer.

Tidsmedvetenhet – Vi strävar alltid att hålla tider vid planerade aktiviteter så att mötet kan fortgå.

Transparens – Vi tror på ett öppet förhållningssätt för våra elever och medarbetare.

Tydlighet – Vi talar med ett ärligt och enkelt språk för att främja en öppen kommunikation.

Uppmuntran – Vi anser att uppmuntran och beröm är nödvändighet för utvecklas.

Öppenhet – Vi eftersträvar en öppenhet och hoppas att vi inspirerar till tillit och ärlighet.

[/toggle]

Litteraturtips inom kollegialt lärande

Vi har gjort en sammanställning av en litteraturförteckning, artiklar och forskningsöversikter inom skolutveckling i allmänhet med kollegialt lärande i synnerhet.

Nedan presenteras även en litteraturförteckning, artiklar och en rad forskningsöversikter som vi kan rekommendera för dig som vill fördjupa inom skolutveckling men framförallt kollegialt lärande. Har ni tips på ytterligare litteratur som saknas och som ni rekomenderar. Kontata oss eller skriv en kommentar i kommentarsfunktionen.

Hattie, John (2012) Synligt lärande för lärare, Natur och kultur

Håkansson, Jan & Sundberg, Daniel (2012). Utmärkt undervisning: framgångsfaktorer i svensk och internationell belysning, Natur & Kultur.

Kommunförbundet Skåne (2013) Tio forskningsbaserade principer för lärares professionsutveckling,Kommunförbundet Skåne

Lärarförbundet och Lärarnas Riksförbund ”(2006), Samtalskonst i praktiken

Lauvås, P., Lycke, K.H. & Handal, G. (1997). Kollegahandledning i skolan

Sherp, Hans Åke (2014), Lärandebaserad skolutveckling, Studentlitteratur

Sherp, Hans Åke (2004), Att leda lärande samtal

Robinson, Viviane (2015). Elevnära skolledarskap

Skolinspektionen (2012), Lektionsobservationer

Skolinspektionen (2010), Framgång i undervisningen En sammanställning av forskningsresultat som stöd för granskning på vetenskaplig grund i skolan, Skolinspektionen

Skolverket (2013) Forskning för klassrummet – vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet i praktiken,Skolverket

Sveriges kommuner och landsting (2011), Synligt lärande, SKL

Skolverket (2011), Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet,

Timperley, Helen (2013), Det professionella lärandets inneboende kraft, Studentlitteratur

Wiliam Dylan & Leahy Siobhan (2009), Från lärare till skolor – om att införa formativ bedömning i större skala, Göteborg stad (2014 översättning)

Organisera och leda pedagogiska samtal

Lärarförbundet och Lärarnas Riksförbund har utarbetat ett häfte Samtalskonst i praktiken som bygger på Skolverkets skrift ” Vi värderar kvalitet – om självvärdering och lärares utvecklingsarbete”. I häftet presenteras ett antal samtalsmetoder (tekniker) för dialog, reflektioner och kunskapssökande. Dessa samtalsmetoder kan anpassas utifrån lokala förutsättningar och användas för att organisera och leda pedagogiska samtal i ett kollegialt lärande.

Författaren Eva-Lena Embretsen (2006) framhåller i texten att lärares reflektion behöver ske i strukturerade former. För att bedriva ett professionellt lärande behöver lärare utveckla ett gemensamt yrkesspråk. I ett kollegialt lärande samtalar man inte om eleverna, eller om undervisningen i sig, utan om vilken effekt den får på elevernas lärande och utveckling menar Helen Timperley i sin bok ”Det professionella lärandet inneboende kraft” (2013).

Lärande organisation och lärande pedagogiska samtal

Skolan behöver utformas utifrån en lärande organisation och organiseras för lärandet. T.ex. genom pedagogiska samtal som leds av en samtalsledare. Pedagogiska samtal bygger på ett kollegialt lärande och erfarenhetsutbyte inom ett lärarkollegium. Samtalen sker under organiserade former där lärarna får möjlighet att samtala och reflektera över sitt eget och gruppens erfarenheter från undervisningen.  Samtalen bygger på dialog (istället för debatt och diskussion) om det som lärare erfar i klassrummet. Genom att lärare får möjlighet att sätta ord (verbaliseras) på sina erfarenheter blir deras tysta kunskaper och erfarenheter en tillgång och möjlighet till lärande. Kollegialt lärande och erfarenhetsutbyten förutsätter att en pedagogisk samtalsledare leder och organiserar dialogen.

”Kom igång och håll igång”

I skriften lyfts det fram ett antal framgångsfaktorer för att organisera och leda pedagogiska samtal. Uthållighet och långsiktighet är nyckeln till framgång. Arbetet behöver förankras hos skolledarna. Då dessa är ansvariga för att organisera och skapa förutsättningar för de lokala skol- och kompetensutvecklingsinsatserna. Centralt måste det finnas en utvecklingsledare och lokala samtalsledare som driver arbetet framåt. Det måste finnas en balans mellan styrning, delaktighet och inflytande med tydliga mål och förväntningar på samtliga nivåer. Det är lika viktigt för samtalsledarna som för lärarna att träffas i ett kollegialt lärande och erfarenhetsutbyte, menar Timperley (2013).

Pedagogiska samtal

Lärares samtal och reflektion sker ofta genom informella samtal i och möten mellan grupper som fokuserar på planering av kommande aktiviteter. Scherp (2014) kallar det för en ”görande kultur”. ”Lärande kulturen” bygger däremot på att lärare systematiskt träffas i formella möten och diskuterar och utbyter erfarenheter, drar slutsatser och diskuterar forskningsrön och utbyter erfarenheter från undervisningen. För att främja ett kollegialt lärande och möjligheter till att systematiskt utbyta erfarenheter inom ett kollegium, så krävs det att lärarnas arbete i grupper organiseras av samtalsledare framhåller Hans Åke Scherp (2003).

Pedagogiska samtal präglas av ett tillåtande och utmanande samtalsklimat för att fördjupa och utveckla lärares egna såväl som varandras föreställningar. Samtalen bör ske med utgångspunkt hos elevernas lärande och utveckling i fokus, de genom strukturerande och återkommande samtalsmodeller som utgår från lärares erfarenheter från klassrummet. Pedagogiska samtal kan även ske utifrån ett underlag av lektionsobservationer, elevenkäter, fortbildningsinsatser, forskningsöversikter och litteraturseminarier.

Ett pedagogiskt samtal inbegriper inte en dualistisk kunskapssyn om rätt och fel, sant eller falskt, bra eller dåligt. Samtalet ska leda till en fördjupad dialog och förståelse av deltagarnas personligt valda teorier om sin undervisning och syn på elevernas lärande. I ett pedagogiskt samtal ses variation och olikheter i erfarenheter och uppfattningar som en tillgång och utgör en viktig förutsättning för ett fördjupat lärande. Samtalen präglas av möjligheten för samtalsledaren och deltagarna i lärgruppen att ställa de som Scherp (2014) kallar för ”öppna förståelsefördjupande frågor”. Frågorna används för att utmana och utveckla förståelsen och för att fördjupa lärandet. Ett pedagogiskt samtal bör dokumenteras fungerar som ett stöd i de långsiktiga utvecklings- och förändringsarbetet. Dokumentationen bidrar till att infria skollagens krav på systematiskt kvalitetsarbete och en skola på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet.

Att leda kollegiala lärande och pedagogiska samtal

Ett kollegialt lärande måste utgå från hur lärare i sin undervisningspraktik kan maximera elevernas utveckling och lärande. För att bedriva ett professionellt lärande och utvecklingsarbete behöver vi utveckla ett gemensamt yrkesspråk, skapa förutsättningar för att leda professionella samtal och organisera ett kollegialt lärande. För att kunna leda pedagogiska samtal presenteras här ett antal förutsättningar för att kunna organisera dem.

Samtalsledarens stöd från skolledningen

Samtalsledaren utses av skolans ledningsgrupp och behöver ha ett tydligt stöd och förtroende från skolledningen. Deltagare i lärgrupperna ska känna till vilket uppdrag, förväntningar och mandat som skolledningen har gett samtalsledarna. Skolledningen bör även vara tydlig i att informera om det övergripande syftet och målet med det kollegiala lärandet och de pedagogiska samtalen.

Skolledningen måste aktivt delta och skapa förutsättningar för att organisera möjligheter (tid och resurser) till ett kollegialt lärande och lärares erfarenhetsutbyten. Skolledningen behöver även skapa förutsättningar för utveckla samtalsledarnas lärande, och möjlighet till regelbundna systematiska möten med skolledningen. Mötena ger en möjlighet för skolledningen och samtalsledarna att bilda sig en helhetsuppfattning om skolans utvecklings- och förändringsprocesser. Samtalen mellan samtalsledarna bidrar även till att kunna sprida gemensamma kunskaper och erfarenheter inom kollegiet. Skolledarna behöver agera som lärande ledare och förändringsagenter genom att utöva ett aktivt pedagogiskt ledarskap. De behöver fungera som en katalysator genom att leda samtalsledarnas och lärarnas lärande och ge dessa möjlighet att utveckla sin undervisningspraktik. Det finns tre roller som enligt Helen Timperley (2008) är avgörande för att bedriva ett långsiktigt utvecklingsarbete. Det handlar om att skapa en gemensam vision och målbild samt hitta bevis för framsteg. Skolledarna behöver leda, organisera och stödja möjligheter till lärares professionella lärande och utveckling.

Samtalsledarna inför mötet

Samtalsledarna bör i samråd med gruppen besluta om vilket område/utbildningsmodul alternativt fråga/problem som skall behandlas under mötet. Det bör även framgå på vilket sätt gruppmedlemmarna skall förbereda sig inför detsamma. Det kan handla om att läsa en text, titta på en film, göra en observation i klassrummet eller elevintervjuer etc. Samtals-ledaren måste även i förväg informera om mötets olika aktiviteter, samtalsordning, dokumentatör, observatör och skicka ut övrig information till deltagarna.

Samtalsledarens uppgifter under samtalet

Samtalsledaren ansvarar för att leda samtalet utifrån uppsatta ramar och regler genom att utse en observatör och dokumentatör. Samtalsledaren skall vidare fördela talutrymmet, samtalsordningen, utveckla och utmana gruppens förståelse, ge konstruktiv kritik framåtsyftande återkoppling samt främja ett tillåtande och öppet arbets- och samtalsklimat. 

Leda och upprätthålla struktur

Samtalsledarens uppgift är att leda mötet och gruppens samtal utifrån en på förhand bestämd mötesstruktur. Vidare ansvarar personen för att mötet organiseras utifrån en given samtalsmodell/metod. Samt att att deltagarna i gruppen följer de på förhand givna ramverket vad gäller normer, regler och rutiner som finns och att för utveckla, fördjupa och föra samtalet framåt.

Talutrymme

Samtalsledarens uppgift är att fördela ordet jämt under mötet (taltid och återkoppling). Samtliga deltagare måste få ” äga sig egen tid” och ges en möjlighet till aktivt deltagande och inflytande under de olika punkterna som avhandlas under mötet.

Samtalsordning

Vidare är det samtalsledarens uppgift är att låta samtliga deltagare ”äga sin egen samtalstid”. Samtalsledaren kan på förhand välja att skicka ut en samtalsordning, Alternativet är att låta deltagarna fritt välja samtalsordning under mötet. Det under förutsättning att samtalsledaren tydligt påvisar att alla deltagare förväntas delta aktivt i samtalet och att det finns ett avsatt talutrymme (samtalstid) för samtliga deltagare.

Utmana och utveckla deltagarnas förståelse

Den pedagogiska samtalsledaren och medlemmarna har en gemensam uppgift att utveckla och utmana varandras förståelse genom att ställa förståelsefördjupande frågor. Syftet är att synliggöra och tydliggöra deltagarnas föreställningar och rådande antaganden som ett underlag för lärande. Genom att ställa frågor fördjupas den egna såväl som varandras förståelse och lärandeprocess. Förståelsefördjupande frågor är korta och öppna frågeställningar som ofta börjar med Vad, Hur, Vem och När. Varför-frågor bör undvikas. Vill man läsa mer om förståelsefördjupande frågor rekommenderas Hans Åke Scherps skrift ” Att leda lärande samtal”.

Konstruktiv framåtsyftande återkoppling

Samtalsledaren uppgift är att leda konstruktiva och framåtsyftande samtal som för lärandet framåt. För att återkopplingen skall vara konstruktiv så kan samtalsledaren eller deltagarnas återkoppling ske utifrån fyra steg. 1. Lyfta fram positiva delar (framgångsfaktorer). 2. Ställa förståelsefördjupande frågor. 3. Beprövade erfarenheter och evidens (tips, idéer, lösningar på utvecklingsområden). 4. Vetenskaplig grund (filmer, litteratur mm).  

Tillåtande och öppet arbets- och samtalsklimat

För att kunna bedriva konstruktiva samtal måste deltagarna kunna ge och ta konstruktiv återkoppling. De måste ges utrymme för misslyckanden. Det ställer krav på samtalsledarens förmåga att skapa ett tryggt, öppet och tillåtande samtals- och arbetsklimat. Vet deltagna på förhand mötesstruktur, samtalsordning och talutrymme så främjar det deras möjligheter att förbereda sig väl, vilket skapar en bra utgångspunkt för samtalet.

Efter lärgruppsmötet

Dokumentatören sammanställer sina mötesanteckningar som skickas ut till samtliga deltagare. Dokumentationen läggs ut på den gemensamma plattformen. Det blir en kollektiv angelägenhet och tillgång för kollegiet. Vill ni ha mer tips rekommenderas att ni tar del av litteraturlistan för kollegialt lärande.