Sammanställning av blogginlägg 2016

Här hittar ni en lista med en förteckning över de totalt 50 blogginlägg som publicerats och som är fördelat på olika kategorier. En del av NORDSTRÖM EDUCATIONS verksamhetsidé är att sammanställa, samordna och dela med sig av lärande exempel inom skola- och skolutveckling. Här hittar ni en sammanställning på bland annat undervisningstekniker, litteratur, filmer, forskningsöversikter, digitala verktyg etc.

Blogginläggen bygger på vetenskaplig grund (inläst litteratur), beprövande erfarenhet (lärande exempel) samt egna tankar och reflektioner kring utbildning och undervisning. Det är endast ett axplock av de stödmaterial som finns på www.neud.se och fler lärande exempel kommer att presenteras till hösten.

Vi önskar Er en trevlig sommar och ladda batterierna inför uppstarten av ett nytt läsår.

Kollegialt lärande

Formativ bedömning

Entreprenöriellt lärande

Skola-arbetsliv

Digital verktygslåda

Föreläsningar om fem nyckelstategier

Formativ bedömning ordmolnHär hittar ni några inspelade presentationer om de fem nyckelstrategierna inom formativ bedömning som spelades in inför en föreläsningsserie under förra året. Föreläsningarna är en sammanfattning om aktuell forskning inom området, Skolverkets allmänna råd samt en rad konkreta undervisningstekniker som kan prövas i det egna klassrummet. Formatet är en sammanfattning och beskriver på ett översiktligt sätt de fem nyckelstrategier.

https://youtu.be/Vg__a7Hz4ng?list=PL6TELemud05FauAW687Ax4A6kcxfq0tjB

https://youtu.be/C69iFyM8jpA?list=PL6TELemud05FauAW687Ax4A6kcxfq0tjB

https://youtu.be/RB-0cU-fvz4?list=PL6TELemud05FauAW687Ax4A6kcxfq0tjB

https://youtu.be/mnY2RMgsc6w?list=PL6TELemud05FauAW687Ax4A6kcxfq0tjB

Länk till Youtubekanalen.

 Filmarkiv Bedömning För Lärande

För er som är intresserade utav att fördjupa Er inom formativ bedömning hittar Ni en sammanställning av filmer och videoklipp. Sammanställningen finns även digitalt i Pearltrees för Er som enkelt vill kunna få en översikt av de olika filmerna och videoklippen. I sammanställningen hittar ni bland annat filmer från Skolverket, GR Utbildning, UR Samtiden, Dylan William, Pedagog Stockholm och Skolvärlden.Sammanställningen kommer uppdateras kontinuerligt med länkar till gamla såväl som nya filmer inom formativ bedömning. Följ oss på Formativ bedömning ordmolnsociala medier eller på bloggen för att ta del av nya uppdateringar med tips på nya filmer och videoklipp inom formativ bedömning. Om det saknas filmer som saknas lägg gärna en länk till filmen i kommentarsfunktionen.

Klicka här för att komma till sammanställningen i Pearltrees

[toggle title=”Skolverket”]

Skolverkets filmer Prov, bedömning och betygssättning

Skolverket, Allmänna råden för planering och genomförande av undervisning

 Skolverket, Kollegialt lärande och formativ bedömning

Skolverkets filmer om att sätta betyg

[/toggle]

[toggle title=”BLF-Lilla Edet”]

[/toggle]

[toggle title=”Christian Lundahl, GR Utbildning”]

[/toggle]

[toggle title=”Skolvärlden”]

[/toggle]

[toggle title=”Dylan William”]

[/toggle]

[toggle title=”Pedagog Värmland”]

[/toggle]

[toggle title=”UR Samtiden”]

[/toggle]

[toggle title=”KVUTIS”]

[/toggle]

[toggle title=”Kommunförbundet Skåne”]

[/toggle]

[toggle title=”Orka plugga”]

[/toggle]

[toggle title=”Torghandel Göteborg”]

[/toggle]

[toggle title=”Övriga filmer om bedömning”]

[/toggle]

Undervisningstekniker A-Ö inom skola-arbetsliv

Undervisningstekniker för samverkan mellan skola och arbetsliv

Ordmoln SamverkanHär finns 25 lärande exempel på hur man kan skapa lärprocesser och samverkansformer tillsammans med omvärlden och närsamhället i undervisningen för att utveckla elevernas kunskaper om olika utbildningsvägar, deras förståelse och erfarenheter från arbets- och samhällslivet. Eleverna ska enligt skollagen få tillgång till kontinuerlig studie- och yrkesvägledning genom hela sin skolgång. Genom att integrera arbetet kring samverkan med omvärlden i alla ämnen ges eleverna större möjligheter att göra väl underbyggda studie. och yrkesval.skolans

[toggle title=”Arbetsplaner”]

Skola – arbetsliv är något som finns med i styrdokumenten för grundskolan, gymnasieskolan och vuxenutbildningen. Det är något som samtliga skolor ska arbeta med och som skolledare och lärare behöver formalisera för att leva upp till läroplanens texter kring samverkan med omvärlden. En välutvecklad arbetsplan bör inkludera huvudmannens studie- och yrkesvägledning och ses som hela skolan ansvar. Planen bör integreras i det systematiska kvalitetsarbetet med tydliga kriterier för planering, genomförande, uppföljning och utvärdering av huvudmannens, arbetsgivarnas och elevernas arbete. Alla arbetslivskontakter bör även eftersträva att så långt som möjligt återkopplas till arbetsgivaren från huvudmannens sida. Nedan hittar ni en sammanställning över kommunövergripande arbetsplaner för SYV och samverkan mellan skola – arbetsliv.

Tips: GR Utbildning, Pedagogiskt Centrum HANDLEDNING FÖR ATT SKAPA EN KOMMUNAL PLAN FÖR STUDIE- OCH YRKESVÄGLEDNING

[/toggle]

[toggle title=”Arbetsmarknadsdagar”]

Att arrangera och anordna arbetsmarknadsdagar eller jobbmässor är ett enkelt sätt för representanter från olika yrkeskategorier och branscher från Högskolor och Universitet. Det innebär att eleverna får möjligheten till personliga möten med representanter från näringslivet och högskolor, och att gå på olika föreläsningar samt workshops som arrangeras under dagen. Eleverna kan ställa personliga frågor till professionella yrkesmän och yrkeskvinnor, skriva CV, personligt brev samt skapa kontakter inför kommande studier och yrkesliv. Det innebär även en möjlighet för arbetslivet och akademin att träffa presumtiva kunder och medarbetare samt en möjlighet att göra reklam för branschen, yrkesinriktningen och företaget.

[/toggle]

[toggle title=”Bransch, yrkes- eller programråd”]

Ett sätt att arbeta med samverkan på lokal-, regional- eller nationell nivå med skolan kan vara att arbeta med olika forum för samverkan tillsammans med arbetslivet. Forumet kan bestå utav representanter från skolan i form av skolledning, lärare och studie- och yrkesvägledare samt yrkessamma personer från näringslivet. Genom att ha ett levande forum får näringslivet möjligheten till inflytande och delaktighet till att påverka, utveckla och kvalitetssäkra skolornas utbildningar och elevernas kunskaper.

[/toggle]

[toggle title=”Diskussionskarusell om könsmönster”]

Det är oerhört viktigt att lärare i sitt arbete väver in diskussioner och arbete som kan bidra till att elevens studie- och yrkesval inte begränsas av kön, funktionsnedsättning och social eller kulturell bakgrund. Det innebär att arbetet med olika samverkansformer inom skola-arbetsliv i skolan ska kännetecknas av genus, mångfald, jämställdhet och normbrytare för att motverka att eleverna gör könstraditionella studie- och yrkesval. Ett sätt att arbeta med att försöka bryta traditionella könsmönster är att arbeta med diskussionskaruseller. Diskussionskarusellen innebär att man skapar olika frågeställningar, påståenden eller argument som blir utgångspunkt för elevernas diskussioner. Sedan skapar man ett inre varv med fyra stolar och ett yttervarv med fyra stolar. Alla personer i det inre varvet får en frågeställning var, personerna på det yttre varvet får sedan besvara frågeställningen, medan de som ställt frågan antecknar svaren. En till två minuter per fråga sedan snurrar deltagarna i det yttre varvet vidare i diskussionskarusellen.

[/toggle]

[toggle title=”Dröm- och framtidsyrken”]

Dröm- och framtidsyrke

Ett enkelt sätt att arbeta med samverkan skola-arbetsliv med de allra yngsta eleverna är att jobba med deras drömyrke eller framtidsyrke. Det innebära man tar avstamp från elevernas framtidsdrömmar och låter de undersöka olika drömyrken som de vill bli i framtiden för att öka deras självkännedom. Tex kan man låta eleverna fundera kring arbetsuppgifter, viktiga kompetenser, viktiga skolämnen, utbildningar etc. Därefter kan eleverna få redovisa sitt arbete genom en presentation, affisch, film eller på annat lämpligt sätt. Eleverna kan även få diskutera vidare om de olika drömyrkena i helklass tillsammans med sin lärare.

[/toggle]

[toggle title=”Externa uppdragsgivare”]

Externa uppdragsgivare

Skolan har möjligheten att arbeta och utforma autentiska uppgifter eller skarpa case tillsammans med arbetslivet. Företagen kan till exempel utforma en frågeställning eller ta fram ett problem som de vill få elevernas förslag, lösningar och eller ge sin syn på. Företagen kan även få stöd och hjälp med olika projekt som de kan ha nytta utav i framtiden. Det skapas en synergi effekt genom att företagen tar ett aktivt samhällsansvar och bidrar till en samhällsnytta och eleverna till en företagsnytta genom att arbeta med externa uppdragsgivare.

[/toggle]

[toggle title=”Fadderföretag”]

En skola, klass eller en grupp elever kan samarbeta med exempelvis ett lokalt företag som kan omfatta allt från ett kort projekt till ett par års samverkan. Samarbetet skall bygga på ett ömsesidigt win-win koncept. Eleverna kan bland annat bidra med nya perspektiv och infallsvinklar på lösningar som specifika frågeställningar, problem eller utmaningar som företaget står inför. Företagen får på samma gång möjligheten att ta ett aktivt samhällsansvar och kan verka som attraktiva arbetsgivare genom att t.ex. erbjuda föreläsningar, studiebesök, praktikplatser mm.

[/toggle]

[toggle title=”Företagspresentationer”]

Ett smidigt och väldigt enkelt sätt att arbeta med samverkan mellan skolan och arbetslivet är att låta eleverna göra olika muntliga företagspresentationer. Företagen kan ta fram en uppgift/uppdrag som de vill att eleverna skall arbeta med och sedan göra en muntlig presentation för exempelvis en extern jury. Juryn får möjligheten att ta del av elevernas presentationer, ställa följdfrågor samt ge lite kommentarer och reflektioner på elevernas skriftliga och muntliga arbete. Företaget får även möjligheten att samla in alla presentationer och underlag samt kan vid ett senare skede kontakta eleverna om de har ytterligare frågor.

[/toggle]

[toggle title=”Fiktiv arbetsintervju”]

Ett sätt för eleverna att öka sin anställningsbarhet är att i exempelvis kursen svenska söka ett valfritt jobb och utforma ett personligt brev, skriva CV och träna på att gå på en iscensatt anställningsintervju i ett samarbete med t.ex. Arbetsförmedlingen eller ett rekryteringsföretag. CV står för curriculum vitae som på latin betyder ”levnadsbeskrivning” och skall beskriva elevens erfarenheter, kunskaper och personliga egenskaper och det personliga brevet behöver anpassas efter ett drömjobb som eleven vill söka.

[/toggle]

[toggle title=”Gymnasiearbetet”]

I gymnasiearbetet kan eleverna fördjupa sig inom ett valfritt ämne inom ramarna för examensmålen där de formulerar en frågeställning samt planerar, genomför och utvärderar ett större arbete. Gymnasiearbetet kan till en större del utformas och genomföras i samverkan med arbetslivet genom att tex jobba med uppdragsskrivningar, får en rådgivare, medbedömare eller göra besök i olika verksamheter för att samla in information till sitt arbete.

[/toggle]

[toggle title=”Gästföreläsare”]

Transfer är en organisation som erbjuder skolor kostnadsfri förmedling av föreläsare från näringslivet. Genom att bjuda in föreläsare till skolan kan eleverna få insikt om, förståelse för och kunskap om olika studie- och yrkesutgångar för eleverna samt att sätta olika teoretiska begrepp i ett praktiskt sammanhang. De får även möjligheten att se en tydlig koppling mellan undervisningen i skolan och arbetslivet.

Gästföreläsare kan bland annat bjudas in till skola som en naturlig del i den ordinarie undervisningen eller under en temadag. Eleverna kan få välja vilka branscher, yrkeskategorier och lokala företag som de skulle vilja veta mer om. Sedan bjuder skolan in representanter från arbetslivet som får komma och berätta och sin bakgrund, sina yrkeserfarenheter, arbetsuppgifter och eleverna har möjlighet att ställa frågor. Här hittar ni lite längre tips om vad man bär tänka på när man bjuder in gästföreläsare till skolan.

[/toggle]

[toggle title=”Handledare”]

Handledaren är den person som är kontaktperson på företaget och arbetsplatsen under praktiken, vid ett projektarbete eller studiebesök. Handledarens roll är att informera och introducera eleverna genom att berätta om företaget och dess verksamhet. Personen ska fungera som ett bollplank genom att bistå med sina kunskaper och erfarenheter. För en lyckad handledning bör man se eleverna som en ny medarbetare. I början är det viktigt att vara tillgänglig som handledare, i takt med att tiden går blir eleverna mer och mer självständig. Tex kan det vara bra att som handledare presentera eleverna för sina arbetskollegor, stämma av förväntningar och uppgifter, informera om regler och rutiner, boka in avstämningsmöten och utvärdera samarbetet och eventuellt skriva ett arbetsintyg och/eller rekommendationsbrev.

[/toggle]

[toggle title=”Jobbskuggning”]

En elev, lärare eller varför inte en rektor kan får möjligheten att över en eller flera dagar skugga en person från arbetslivet. Jobbskuggningen skapar möjligheter att utbyta kunskaper och erfarenheter med varandra samt ge insikter om olika verksamheter och kopplingen mellan teori och praktik. För en elev kan det handla om att skugga en person som arbetar inom dennes drömyrke, för lärare en person som är verksam inom de området som lärare undervisar inom och för en skolledare kan det innebära att träffa en ledare från en annan verksamhet. Detta för att utbyta lite tankar och erfarenheter.

[/toggle]

[toggle title=”Kompetensportfölj”]

Varje enskild elev bör i sin individuella utvecklingsplan ha en dokumentation av sina arbetslivskontakter. Under elevens skolgång blir det till en kompetensportfölj innehållande en meritförteckning och portfolio som ska underlätta framtida studie- och yrkesval. Genom att eleverna får möjlighet att ta del av erfarenheter från olika arbetslivskontakter under sin skolgång fylls portföljen hela tiden på med nya kunskaper och färdigheter, arbetslivserfarenheter. Kompetensportföljen kan ligga till grund för vägledningssamtal inför gymnasievalet, vid jobbsökaraktiviteter eller utformandet av ett CV och personligt brev som ett komplement till en IUP.
[/toggle]

[toggle title=”Mentorer från näringslivet”]

En mentor skall fungera som en förebild och bollplank för eleverna som delar med sig av sina kunskaper och erfarenheter från arbetslivet. Ett mentorskap skall bygga på ett ideellt och ömsesidigt utbyte där eleverna får möjligheten att bidra med företagsnytta. Mentorn får bidra till samhällsnytta genom att coacha framtidens arbetstagare och får då möjlighet att möta unga människor med nya kreativa tankar och idéer om företagets verksamhet.

[/toggle]

[toggle title=”Medbedömare”]

För att kvalitetssäkra utbildningarnas innehåll och elevernas arbeten kan skolan arbeta med att bjuda in externa medbedömare av t.ex. elevernas gymnasiearbeten eller av större projektredovisningar. Medbedömarna kan fungera som ett bollplank och bidra med sina kunskaper, erfarenheter och kontakter. Eleven får på samma gång möjligheten att utveckla sitt personliga nätverk vilket i framtiden kan leda till en rekommendation eller en anställning. Lärarna får även en möjlighet att arbeta med sambedömning tillsammans med en medbedömare och bedömningen kan då bli mer rättssäker och kvalitativ.

[/toggle]

[toggle title=”Nätverk”]

Det kan vara bra för en huvudman eller skola att bygga upp ett eget nätverk med arbetslivskontakter som skolor och lärare kan utnyttja för att arbeta med skola-arbetsliv. Ett argument för att företagen ska ingå i ett nätverk är att dagens ungdomar kan vara morgondagens eller framtidens medarbetare. Det här är ett tillfälle att verka som attraktiv arbetsgivare genom praktik, studiebesök, föreläsningar och nätverksträffar etc. Det innebär även en möjlighet att öka ungdomars möjligheter till att etablera sig på arbetsmarknaden. Arbetslivskontakterna kan bland annat, fungera som bollplank under praktiken, utse en kontaktperson som handledare/mentor, bistå med information, kunskap och kontakter och bidra med konstruktiv feedback till ungdomar samt ta emot studiebesök och genomföra gästföreläsningar.

[/toggle]

[toggle title=”Perspektiv”]

Samverkan mellan skola-arbetsliv handlar om att sätta in kunskapen i ett sammanhang och att synliggöra ett omvärldsperspektiv av de ämneskunskaper som skolan ska förmedla. Kurs- och ämnesplanernas syfte, långsiktiga mål (kunskaper/-förmågor) samt centrala innehåll är framtagna ur ett större sammanhang än inom skolans livsvärld. För att eleven skall kunna se ett sammanhang och bilda sig ett helhetsperspektiv av olika ämneskunskaper i skolan kan man utgå från ett antal övergripande perspektiv.

Perspektiven som presenteras nedan finns väl förankrade i läroplanerna, examensmålen och ämnesplanerna i gymnasieskolan samt kursplanerna för grundskolan. För att eleven skall kunna se sammanhang där delar av olika ämnen bildar en helhet krävs det att lärarna samverkar över ämnesgränserna och med omvärlden. Genom att arbeta med ett antal övergripande perspektiv (teman) i skolan kan skolan på ett enkelt sätt sätta kunskaperna  i ett omvärldsperspektiv. Exempel på ett övergripande perspektiv som finns förankrade i styrdokumenten och som skolan är historiskt perspektiv, miljö och etiskt perspektiv, internationellt och globaliserings perspektiv, genus och mångfalds perspektiv, entreprenörskap perspektiv, framtidsperspektiv, teknikperspektiv, arbetsmarknadsperspektiv etc.
[/toggle]

[toggle title=”Prao, Praktik, APL”]

Svenskt Näringsliv har skapat ett gediget informationsmaterial för skolor, elever och företag som vill arbeta med Prao, Praktik och APL. Prao står för praktisk arbetslivsorientering och sker primärt i grundskolan i syfte att ge eleverna en introduktion till arbetslivet och olika yrken. Praktik eller APL (arbetsplatsförlagt lärande) är mer förekommande i gymnasieskolan och är obligatoriskt på alla yrkesförberedande program som skall omfatta minst 15 veckor i syfte att omsätta sina teoretiska kunskaper i praktiken. Eleverna får även möjligheten att arbeta upp ett kontaktnät som i framtiden kan leda till jobb eller referenser. För en lyckad praktik så bör det finns väl utarbetade rutiner inför, under och efter praktikperioden för både arbetsgivare och handledare. Skolan bör informera om praktikens målsättning, förväntningar, bedömningsuppgifter, praktikbesök, arbetsmiljöregler etc. Arbetsgivaren bör informera om arbetsplatsen, utse lämplig handledare som kan träffas inför praktikperioden.

[/toggle]

[toggle title=”Priser, stipendier och utmärkelser”]

Priser, stipendier och utmärkelser

Ett sätt för att uppmärksamma arbetet och höja statusen kring skola – arbetsliv är att skapa lokala priser till skolor, lärare och elever samt arbetslivskontakter som framgångsrikt arbetat med samverkan mellan skolan och omvärlden (närsamhället). SAK-rådet som består utav avnämare från näringslivet i Göteborgsregionen har bland annat instiftat olika utmärkelser för att uppmärksamma arbetet. Likaså har Skurups kommun instiftat ett pris till lärare och arbetslag som arbetat med en hög kvalitet i sin samverkan med omvärlden. Priser eller stipendium går på ett ganska enkelt sätt att få sponsrade via lokala organisationer, företag eller föreningar som vill stödja de lokala initiativen kring samverkan.

[/toggle]

[toggle title=”Studiebesök”]

Genom att erbjuda eleverna att besöka olika organisationer, föreningar och arbetsplatser får eleverna en möjlighet att gå utanför klassrummets väggar. Vid ett studiebesök erbjuds eleverna en möjlighet att fördjupa sina kunskaper, ställa frågor och sätta in skolans kunskaper i ett större sammanhang. Företagen får på samma gång en möjlighet att visa upp sin bransch och att berätta mer om sin egen verksam-het, på samma gång som eleverna får kunskap om olika yrkesroller.

[/toggle]

[toggle title=”Utbildningskoncept inom skola-arbetsliv”]

KonceptHär hittar ni en sammanställning över olika metoder och modeller som kan bidra till att utveckla arbetet inom skola-arbetsliv Sammanställningen riktar sig primärt till lärare inom grundskolan och är indelad i grundskolan tidigare- och senare år samt efter olika ämnesområden.

Metoderna, modellerna samt verktygen är utarbetade utav olika företag, föreningar och organisationer som dagligen arbetar med stödjande aktiviteter inom skola-arbetsliv. Klicka på länkarna under översikten om du vill veta mer om de olika metoderna och modellerna. Sammanställningen skall ge en överblick av olika alternativ vilka även går att applicera inom andra skolformer, åldersgrupper och ämnen än de som presenteras här.

Koncept för samverkan skola-arbetsliv Språk Naturorienterande Teknik Praktiska Samhällsorienterade
Vargar nosar och jagar x x x
Vårt samhälle x x x x x
Se möjligheterna x x x x
Snilleblixtarna x x
Unga berättare x x x x x
Webbstjärnan x x x x x
Skellefte-Tekniken x x
Draklandet x x x
Teknikspanarna x x
NTA (Naturvetenskap och teknik för alla) x x x x X
FinnUpp x x x
Future City x x x x x
Teknikåttan x x
I praktiken x x x x X
Unga spekulerar X x
Transfer.nu x x x x x
Business 4 a day x x x
FramtidsFrön x x x x x
First Lego League x x
Matena x x
Miniföretagarna  x x x

[/toggle]

[toggle title=”Yrkesintervjuer”]

Intervjuer är ett bra sätt för eleverna att träna på att ta kontakt med olika personer och få veta mer om olika yrkeskategorier. Detta kan övas genom att ställa frågor, sammanställa och redovisa resultatet för t.ex. andra i klassen. Eleverna kan t.ex. skriva ett reportage om intervjun eller varför inte låta eleverna filma intervjuerna och sedan göra en film om varje yrke som de sedan kan läggas ut på Youtube.

[/toggle]

[toggle title=”Yrkesmässor”]

Att bjuda in olika branscher och yrkeskategorier till en yrkesmässa eller arbetsmarknadsdag, där eleverna kan få lyssna på olika föreläsare och ställa frågor, är ett mycket effektivt sätt att arbeta med samverkan. Eleverna får möjlighet till personliga möten och att få handfasta tips på vad som är viktigt för att lyckas inom ett specifikt yrke.

Företagen får på samma gång möjligheten att träffa morgondagens arbetstagare och att marknadsföra sin bransch och sitt yrke för skolans elever. De får också en möjlighet att exponera sin egen verksamhet och ställa upp på t.ex. en yrkesmässa i skolan där man kan bjuda in föräldrar, lokala beslutsfattare och andra skolor i närområdet.

[/toggle]

[toggle title=”Ämnesövergripande projekt”]

Tanken bakom det tvärvetenskapliga arbetet och ämnesövergripande projektet är att de skall förbereda eleverna för det kommande arbetslivet. Arbetslivet består inte utav en tydlig ämnesindelning utan förekommer i ett större sammanhang. Vidare skall eleverna fostras till demokratiska samhällsmedborgare och genom att arbeta i projekt över ämnesgränserna får eleverna träna sig att samarbeta, ta ansvar, lösa problem och konflikter. Det finns flera fördelar att arbeta ämnesövergripande. Eleverna får färre examinationer men också mer tid till sina projekt och de kan se en tydlig koppling mellan olika ämnen samt sätta kunskapen i ett större sammanhang. För lärarna så innebär det mer undervisningstid för elevernas examinationer bland annat. Det underlättar också möjligheten till sambedömning och att besöka varandras lektioner för auskultation och samverkan.

[/toggle]

[toggle title=”Tips för att arbeta med skola-arbetsliv”]

  • Förankra arbetet i styrdokumenten och skolledningen
  • Involvera eleverna och utnyttja deras föräldrakontakter
  • Börja småskaligt och bygg upp långsiktiga och hållbara relationer
  • Kontakta lokala branschorganisationer, föreningar och företag
  • Upprätta en arbetsplan samt en progression för samtliga stadier i skolan
  • Ta fram tydliga regler rutiner och riktlinjer för alla parter
  • Stäm av och förankra förväntningar på skolan, lärare, elever och omvärldsaktörer
  • Sprid goda exempel lokalt och regionalt, bjud in media för att exponera skolans och företagens arbete kring samverkan för att marknadsföra arbetet

[/toggle]

Kommunövergripande skolutvecklingsprojekt ELIAS

Kommunövergripande skolutvecklingsprojekt ELIAS

I dagarna avslutades ett tvåårigt kommunövergripande skolutvecklingsprojekt i Avesta kommun som fått projektnamnet ELIAS. Förkortningen står för Entreprenöriellt Lärande I Avesta Skolor. Projektet är en del i Avesta 2020 och en satsning på det entreprenöriella lärandet i kommunens förskolor och grundskolor. Hela skolutvecklingsprojektet finns dokumenterat här. Vi sammanfattar här våra insatser och erfarenheter från projektet,

Vi har under läsåret 14/15 och 15/16 tillsammans med en projektgrupp i Avesta kommun gjort ansökningar om utvecklingsmedel (statsbidrag) som beviljats. Projektet har omfattat utbildningsinsatser för skolledare, förskolechefer, lärare, pedagoger och lärare i förskola och grundskola i Avesta.

Kartläggning genom självskattning

Vid uppstarten av projektet genomfördes en digital nollpunktsmätning (självskattning för medarbetare) samtliga förskolor och grundskolor. Resultatet på förvaltningsnivå hittar ni här tillsammans med svar i fritext här. Svaren skickades ut till respektive förskolechef och rektor för analys av resultaten och en nulägesbeskrivning gjordes tillsammans med sina medarbetare. Där har alla medarbetare fått komma med förslag på vilka lokala skol- och kompetensutvecklingsinsatser (behov) och stödåtgärder som efterfrågades. Vid nästa kartläggning så kommer fokus ligga på att både lärare och elever får genomföra självskattningen. Syftet är för att sedan kunna jämföra utfallet och se likheter och skillnader mellan svaren från lärare och elever.

Utbildningsinsatser

Utvecklingsprojektet har omfattat skol- och kompetensutvecklingsinsatser. Vi har genomfört föreläsningar om Entreprenöriellt lärande för skolledare, entreprenöriellt förhållningssätt för lärare i grundskolan, och pedagoger inom förskolan tillsammans med bland annat Ragnar Åsbrink, Skolverket, Petra Krantz Lindgren och Christer Westlund från Me University Utveckling AB. Vi har arbetat med samordning och koordinering av utbildningsinsatser inom formativ bedömning och kollegialt lärande där bland annat Christian Lundahl, Hans-Åke Scherp och Anders Holmgren varit involverade. Vi har även gjort sammanställningar av metoder, digitala verktyg, filmarkiv inom formativ bedömning och skola- arbetsliv.

Vi har även fyllt en rådgivande och handledande funktion för förvaltning, skolledare, arbets- och ämneslag samt förstelärare inför, under och efter de olika utbildningsinsatserna. Vi har haft ansvaret för planering, genomförande, utvärdering och uppföljning av projektets måluppfyllelse och effekter. Vi har arbetat utifrån vårt SKOL-koncept och utvecklat ett processtöd och digital utbildningsplattform för våra skol- och kompetensutvecklingsinsatser.

Referenser från skolutvecklingsprojektet ELIAS

[toggle title=”Karin Vestman, resultatenhetschef, Förskola-grundskola Avesta kommun”]

”Daniel Nordström som driver NORDSTRÖM EDUCATION har stöttat Avesta och Bildningsförvaltning i ett kommunövergripande och långsiktigt skol- och kompetensutvecklingsprojekt under ett par års tid. Han har som extern projekt- och processledare genomfört kompetenskartläggningar, konferenser, föreläsningar och handledningsmöten, samt utarbetat ett processtöd för skolledare, arbetslag och pedagoger i Avesta kommun. 

Daniel har visat ett starkt engagemang för frågor som rör skolutveckling och har genom sina gedigna kunskaper bidragit med att höja kvaliteten på flera områden. Dessa inslag kan vi säga har indirekt påverkat våra elevers möjlighet att lyckas i skolan. Daniel är flexibel och driftig men också ödmjuk inför beställarnas önskemål. Han har lätt för att skapa relationer och kan samarbeta på alla nivåer.

Daniel har även ett brett kontaktnät som vi haft stor nytta av vid våra fortbildningstillfällen. Han är väl insatt i skolans styrdokument och är påläst på ämnen och områden som rör skolforskning, skolutveckling och systematiskt kvalitetsarbete. Vi kan varmt rekommendera Daniel Nordström till framtida huvudmän för att initiera, driva och leda kommunövergripande skol- och kompetensutvecklingsuppdrag.”

[/toggle]

[toggle title=”Johan Lindström, rektor Bergsnässkolan Avesta Kommun”]

Daniel har under en treårsperiod arbetet tillsammans med projektledningen för projektet ”Entreprenöriellt lärande i Avestas skolor”.  Under denna period har Daniel bistått med stor sakkunskap rörande entreprenöriellt lärande och skolutveckling, ett genuint engagemang och en påtaglig initiativförmåga. Daniel har inom ramen för projektet och projektledningens önskemål, på egen hand, hittat lösningar och upplägg för olika typer av insatser och samarbetat på ett föredömligt sätt.

Detta har varit till stor hjälp för att nå den framgång som nåtts. Daniel har varit självgående, lösningsfokuserad och flexibel. Utifrån Daniels insatser för oss i Avesta Kommun skulle jag varmt rekommendera honom till  andra skolutvecklingstjänster eller dylika uppdrag.

[/toggle]

Erfarenheter från ELIAS

Vi tar med oss en rad olika erfarenheter från utvecklingsprojektet att använda inför framtida skol- och kompetensutvecklingsinsatser. Vi har sammanfattat mycket av innehållet i våra utbildningsinsatser i bloggen samt över tid utvecklat ett SKOL-koncept. Erfarenheterna bygger på inläst skollitteratur, omvärldsbevakning och erfarenheter från projektet.

Tydliga mål och synliggöra förväntningar

Det är oerhört viktigt att det finns högt uppsatta och tydliga mål samt förväntningar som är kommunicerade till samtliga nivåer och alla medarbetare inom förvaltningen. Skol- och kompetensutvecklingsinsatser måste utgå från ett elevperspektiv och bygga på ett systematiskt kvalitetsarbete. Det måste utgå från ett formativt förhållningssätt och tre frågeställningar för att fastställa ett nuläge (Var är vi?) samt ett önskat (Vart ska vi?) och en strategi (Hur tar vi oss dit?) för att synliggöra framgång samt följa upp och utvärdera effekterna av skol- och kompetensutvecklingsinsatser. Delaktighet och inflytande måste ses som en självklarhet och utgångspunkt för att ta fram en gemensam pedagogisk vision (önskat läge) och verksamhetsidé (strategival) för att nå de uppsatta målelen.

Forskningsbaserat förhållningsätt och arbetssätt

Lärares professionsutveckling måste bygga på skollagens krav om två kompletterande perspektiv där lärare ska ses som forskningskonsumenter (vetenskaplig grund) och forskningsproducenter (beprövad erfarenhet).  Skolas arbete, lärares undervisning och elevernas utbildning ska bygga på ett forskningsbaserat förhållningsätt och arbetssätt. Skolans förändrings- och utvecklingsprocesser måste bygga på ett utifrån och uppifrån (top-down) och underifrån och inifrån perspektiv (bottom up). Delaktighet och inflytande måste ses som en utgångspunkt för att skapa en lärandekultur istället för en görandekultur.

Kollegialt lärande, nyckeln till framgång

Kollegialt lärande är nyckel till framgång för att bedriva framgångsrika skol- och kompetensutvecklingsinsatser som ska ge positiva effekter på elevernas studieresultat och skolans måluppfyllelse. Kollektiva och kollegiala utbildningsinsatser på huvudmannanivå bör prioriteras framför enskilda skol- och individuella kompetensutvecklingsinsatser. Rektors delaktighet, förmåga att hålla i, hålla kvar och hålla ut samt det pedagogiska ledarskapet är avgörande för att lyckas med olika skolutvecklingsinsatser. Rektor måste som pedagogisk ledare skapa organisatoriska förutsättningar för att lärare träffas i formella möten. Lärare behöver få tid och möjlighet att diskutera forskningsrön, samtala, utbyta erfarenheter, dra slutsatser och dokumentera sitt arbete från sin egen och varandras undervisning.

Fokus på förändringar i klassrummet

Utgångspunkten för alla utbildningsinsatser måste fokusera på faktorer som har stor effekt på elevernas studieresultat, och som leder till förändringar undervisning. Vi kan slå fast att endast förändringar som sker i klassrummet och i lärares undervisning leder till förändringar av elevernas lärande och utveckling. Det är den absolut största och viktigaste påverkansfaktorn som kan leda till förbättrade elevresultat, en ökad kvalité av undervisningen samt högre måluppfyllelse i skolan.

För att lärare ska göra förändringar i sin undervisning måste det finns ett gemensamt ramverk med en mötesstruktur, samtalsmodell och dokumentationsmallar från förvaltning-, skolledning-, arbetslags- och lärarnivå. Skol- och kompetensutvecklingsinsatser måste integreras i lärarens egna undervisningspraktik Validerade undervisningstekniker, metoder, modeller och digitala verktyg måste konsolideras eller prövas genom mindre förändringar i undervisningen. Extern expertis måste bjudas in för att utmana lärares rådande antaganden och föreställningar och visa på nya möjligheter på undervisningstekniker som kan leda till förbättrade studieresultat. Lärare behöver få fler tillfällen över tid och möjlighet att utveckla sin undervisningspraktik utifrån elevernas behov och förutsättningar i det egna klassrummet. Lärare måste få möjlighet att utveckla sin förmåga att bli experter på att se samband mellan undervisningsmetoder och elevresultat som ett mått för att utvärdera sitt eget och varandras lärande. Långsiktighet, hållbarhet och uthållighet är nyckelord för att bedriva skol- och kompetensutvecklingsinsatser.

Samtalsmodeller för kollegialt lärande

Forskningsbaserat förhållningssätt och arbetssätt

Från 2010 så står det inskrivet i skollagen 1 kap. 5 § att ”utbildningen ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet”. Det innebär elevernas utbildning, undervisning och skolans arbete ska bygga på ett forskningsbaserat förhållningsätt och arbetssätt. Skrivelsen riktar sig till samtliga nivåer och områden i skolans styrsystem från politiker, förvaltningschefer, skolledare till lärare och övriga medarbetare. För att reda ut begreppen har Skolverket, Skolinspektionen och Specialpedagogiska skolmyndigheten släppt en gemensam forskningsöversikt Forskning för klassrummet – vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet i praktiken. I boken ger de en gemensam fördjupad beskrivning av begreppen och Skolverket har även gett ut att antal filmer om vad  , beprövad erfarenhet och evidens på utbildningsområdet kan innebära i skolvardagen.

Skolverket har gjort en sammanfattning av begreppen där de beskriver att ”Vetenskaplig grund innebär att kritiskt granska, pröva och sätta enskilda faktakunskaper i ett sammanhang. Beprövad erfarenhet innebär att lärare stödjer sig på erfarenheter som prövats under en längre tid, som är granskad och dokumenterad. Evidensbaserad praktik inom utbildningsområdet och skolan betyder det att de metoder som lärare använder ska grunda sig på bästa tillförlitliga kunskap.” Samtliga begrepp finns på något sätt med som mål och medel i läroplanen. Oavsett skolform så är det något som alla inom skola ska arbeta aktivt med inom ramen för sitt uppdrag.

Professionsutvecklingens två kompletterande perspektiv

Det innebär att lärares professionsutveckling bygger på två konkurrerande perspektiv. Dels ska lärares profession stärkas genom ett uppifrån och utifrån perspektiv där de betraktas som ”forskningskonsumenter”. Eller ett underifrån och inifrån perspektiv där lärare betraktas som ”forskningsproducenter” genom att arbeta med beprövad erfarenhet. I lärares professionsutveckling behövs båda perspektiven, de ses som komplementärer och är lika viktiga i utifrån ett forskningsbaserat förhållningssätt och arbetssätt. Vetenskaplig grund kan bidra till att visa på vilka faktorer som påverkar elevernas studieresultat. Forskningen kan vara vägledande för arbetet och den beprövade erfarenheten kan fungera som reflektionsprocess för att utveckla elevernas utbildning och lärarnas undervisning. Det finns inga färdiga recept eller universalmetoder för en framgångsrik undervisning. Arbetet med att utveckla lärares undervisning bygger på komplexa miljöer och behöver anpassas till skolan, elevgruppens och de enskilda elevernas lokala förutsättningar och utvecklas av professionen själva.

Kollegialt lärande, en individuell skyldighet och en institutionell rättighet.

I Skolverkets forskningsöversikt Forskning i klassrummet har man samlat en rad olika klassrumsnära forskningsrön. I boken framhålls kollegialt lärande som en framgångsfaktor för ökad kvalitet i skolan. Lärares professionsutveckling och kollegialt lärande ses som en positiv framgångsfaktor för att bedriva systematiska skol- och kompetensutvecklingsinsatser över tid som bygger på kollegialt erfarenhetsutbyte, lärande besök tillsammans med extern expertis.

Kollegialt lärande omfattar olika former av professionsutveckling. Det sker genom ett långsiktigt, systematiskt, strukturerat och återkommande utvecklingsarbete. De bygger på att flera lärare i samråd med en samtalsledare diskuterar, reflekterar och kritiskt granskar sitt eget och varandras arbete tillsammans. Enligt Andy Hargreaves (2013) forskning ska lärares professionsutveckling ses som en ”individuell skyldighet och en institutionell rättighet.” Det är lärarna som har ansvar för att utvecklas i sin profession och skolans rektorer och huvudmannen som ansvar att skolsystemet är uppbyggt så att lärare ska ha möjligheter att utvecklas i sin profession. Läs mer om vad Skolverket skriver på sin hemsida.

Val av samtalsmodell för kollegialt lärande

Det finns en rad olika samtalsmodeller att arbeta utifrån för att leva upp till skollagens krav om en utbildning och undervisning på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Gemensam nämnare för samtliga modeller är utgångspunkten för lärares professionella lärande och det kollegiala lärandet att arbeta tillsammans för att utveckla kvalitén i undervisningen i syfte att förbättra elevernas studieresultat. Några viktiga frågeställningar att diskutera innan man börjar arbetet är:

  1. Vad är syftet, målsättning och förväntade effekter med det kollegialt lärande?
  2. Hur organiserar vi det kollegialt lärandet? (fokusområden, samtalsmodell, struktur, gruppindelning, roller, talutrymme, dokumentation)
  3. Hur skall vi följa upp och utvärdera det kollegiala lärandet?
  4. Hur implementerar vi det kollegiala lärandet och de pedagogiska samtalen?

Sammanställning av modeller för kollegialt lärande

kollegialtKollegialt lärande och lärares professionsutveckling förutsätter att lärare strukturerat och återkommande över tid i cykliska processer får möjlighet att träffas för att gemensamt diskutera, reflektera och analysera resultatet av förändringar i undervisningen. Det kollegiala lärandet bör ledas av en lär-/handledare som bidrar till att utveckla och utmana rådande föreställningar och bidra till att fördjupa kollegiets kunskaper och färdigheter genom att presentera nya forskningsrön och praktiska tips. Här sammanfattas ett antal samtalsmodeller för rektorer, förskolechefer och huvudmän som vill komma igång och arbeta med kollegialt lärande. Avslutningsvis ges ett litteraturtips för de som vill fördjupa sig inom respektive samtalsmodell. De samtalsmodeller som kommer att sammanfattas är:

  • Teacher Learning Communities
  • Kollegahandledning
  • Den undersökande och kunskapsbildande cykeln
  • Lektionsobservationer
  • Studiecirkel
  • Lesson study
  • Learning study
  • Aktionsforskning/Aktionslärande
  • Problembaserad skolutveckling
  • Matematiklyftet mfl.

Följ våra inlägg genom att gilla vår Facebook eller besök bloggen för att ta del av uppdateringarna om olika samtalsmodeller inom kollegialt lärande.

Formativ bedömning+ kollegialt lärande

Rekommendationer vid införandet av formativt förhållningssätt och kollegialt lärande

Formativ bedömning ordmolnI det här inlägget sammanfattar jag HUR huvudmän och skolor valt att implementera arbetet med formativ bedömning och kollegialt lärande. Sammanfattningen bygger på redovisningar och erfarenheter från BFL-seminariet under Skolforum 2015 och andra kommuner. Forskning från bland annat Dylan Wilian och Helen Timperley visar att införandet av formativ bedömning och kollegialt lärande ger den absolut största och positiva effekterna och är det mest kostnadseffektiva sättet för att på höja elevernas studieresultat.

Under senaste året har jag läst mycket litteratur, tittat på filmer och följt olika pedagogiska forum om formativ bedömning. Det har utmynnat i ett stort antal blogginlägg, sammanställningar, föreläsningar, en utbildningsplattform, och skolutvecklingsuppdrag mot olika huvudmän. Här hittar ni en sammanställning av lite rekommendationer

Kartläggning och behovsanalys

Implementeringen bör utgå från skollagens krav på ett systematiskt kvalitetsarbete. Skolverket släppte under förra året stödmaterialet, Kvalitetsarbete i praktiken som bör vara en utgångspunkt för lärares skol- och kompetensutvecklingsinsatser. Sigtuna kommun valde att satsa på BFL+IKT och gjorde en utredning och kartläggning av behoven för högre måluppfyllelse, resultatet blev Sigtunaboxen. Svedala kommun är ett framgångsexempel som lyckats med en kommunövergripande satsning på kollegialt lärande och formativ bedömning. Svedalas kartläggning utgår både från ett lärar- och elevperspektiv, vilket är ett mycket intressant upplägg som fler bör titta närmare på. Det är viktigt att utveckla medarbetarskapet så att samtliga deltagare ges möjlighet till delaktighet och inflytande under beslutsprocessen. Syfte, målsättningar och förväntade effekter behöver förankras på samtliga nivåer i styrkedjan från förvaltnings- till elevnivå.

Ta in extern expertkunskap

I skollagen står det att utbildningen ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. För att leva upp till skollagens intentioner och att lyckas med implementeringen är det viktigt ta in extern expertkunskap. Det finns ett antal internationella forskare inom området t.ex. Dylan Wiliam, John Hattie, Paul Black Helen Timperley, Siobhan Leahy som har skrivit böcker inom området. På Youtube finns en uppsjö av filmer och på olika internetadresser finns en massa forskningssammanfattningar att ta del utav. Vill man satsa på att anlita duktiga forskare och föreläsare i Sverige rekommenderas Jan Hylén, Christian Lundahl, Anders Jönsson, Anna Karlefjärd, Per Måhl m.fl. Fyra erkänt duktiga skolutvecklare som jobbat mycket med att implementera formativ bedömning i större skala är bland annat Anders Holmgren på Lin Education, Ingela Lundh och Sandra Svensson på GR Utbildning eller Lena Göthe på Plus Pil Skolutveckling.

Central samordning med fokus på pedagogisk utveckling

För att lyckas med implementering bör det finnas en central skol-/utvecklingsledare som ansvarar för att samordna arbetet för skolledare, samtalsledare och lärare i kommunen. Den centrala samordningen bör organiseras i en styrgrupp som består utav representanter från alla delar av styrkedjan, och som träffas på kontinuerlig basis. Fokus i arbetet ska bygga på att stärka det pedagogiska ledarskapet och stödja utvecklingen av lärares professionella lärande och utveckling utifrån ett elevperspektiv. Alla skol-och kompetensutvecklingsinsatser bör syfta till att höja kvalitén i undervisningen för att förbättra elevernas lärande och skolans måluppfyllelse.

Implementering av formativ bedömning

Formativ bedömning bygger på de tre frågeställningarna Vart ska vi? Var är vi? Hur tar vi oss vidare? Tre aktörer, läraren, klasskamraterna och eleven som kan sammanfattas i en modell (fem nyckelstrategier) som framtagen av Dylan Wiliam. Modellen kan användas för arbetet med lärares professionella lärande och utveckling och arbetet med implementeringen av kollegialt lärande. Där blir de tre huvudaktörerna skolledaren, arbetslagen och lärarna istället.

Fem nyckelstrategier, tre aktörer och tre frågeställningar

Det är viktigt dock att poängtera att det inte handlar om vilka lärare som känner till flest undervisningsmetoder-, modeller- eller tekniker. Det går inte att bedriva ”undervisning på recept” menar John Hattie. Det handlar om att lärare behöver känna till olika lärstrategier och kunna växla mellan dessa strategier för att anpassa sin undervisning. Det finns fem nyckelsstrategier som bygger på varandra. Till varje strategi så finns det en grundtanke och ett antal undervisningstekniker. Teknikerna fungerar under vissa förutsättningar. De tekniker som lärare väljer är beroende på vilken effekt man vill uppnå. Man väljer en viss teknik för att man vill uppnå en viss effekt.

Uppstarten av implementeringsprocessen

En gemensam uppstart för implementeringen av formativ bedömning rekommenderas och att tydliggöra vilka förväntningar som finns de olika aktörerna i skolans styrkedja. Det rekommenderas även att bjuda in ”extern expertis” som genom en föreläsning kan bidra med en teoretisk referensram, tips på undervisningstekniker och inspiration. Timperley menar dock att externa föreläsare kan ge information eller inspiration, men att det sällan leder till några större förändringar i lärarens undervisning. Det är därför viktig att det finns en modell som kan stödja för implementeringen av formativ bedömning genom kollegialt lärande.

Stöd för implementering

Det finns en rad olika modeller för implementeringen av formativ bedömning. De mest erkända och kanske mest använda är Embedding formative assessment packs som är utvecklad av Leahy & Wiliam, 2010. Modellen har översatts till svenska av bland annat Huddinge kommun och Borås stad. Lin Education erbjuder även samma processtöd och Natur och Kultur kom ut med en liknande produkt som lanserades under januari månad.

Modell för forskningsbaserat arbetssätt 

Vetenskaplig grund innebär enligt Skolverket att implementering bör utgå från en modell som bygger på forskning, beprövad erfarenhet och evidens inom området. Modellen som använts flitigt är Wiliam och Leahys TLC-modell (Teacher Learning community) för implementeringen av formativ bedömning och kollegialt lärande. Borås stad var en utav de första i landet att göra en storskalig satsning inom området. Det finns flera kommuner som valt att arbeta efter samma modell. En utvärdering från Borås stad som är gjort av Anders Jönsson, Christian Lundahl, och Anders Holmberg finns sammanfattad här.

Ledord för implementeringen

Långsiktighet, hållbarhet, och uthållighet är ledord i utvecklings- och förändringsprocesser inom området. Skolverket beskriver att förändringar inom utbildningsväsendet tar sju år, Skolpolitiker, förvaltning, skolledare och lärare måste ha tålamod och hålla i, hålla ut och hålla kvar innan de ser effekter. Att utveckla ett förhållningssätt, förändra en skolkultur och bryta traditionella undervisningsmönster tar tid. En utmaning är hur man i förändringsprocesser hanterar motstånd, prioriteringar och lärares spridda kunskaper, erfarenheter samt vilja att delta i förändringsprocesser. Tidsbrist, arbetsbelastning, och brist på organisation eller ledarskap kan vara några av flera utmaningar som kan bidra till att hämma utvecklings- och förändringsprocesser. Mycket talar om vikten av att skapa permanenta och återkommande lärträffar för att arbetet ska kunna ge effekt.

Utvärdering och uppföljning

Implementeringen av formativ bedömning bör ske på kontinuerlig basis genom att styrgruppen träffas och följer upp utvärderingar från implementeringen. Det bör även finnas en möjlighet att samordna uppföljningen och utvärderingen på centralt nivå genom enkätundersökning, lärstämma, klassrumsobservationer etc. En modell som är intressant att titta på är Svedala kommuns som valt att låta både lärare och elever göra en enkät. Svaren följs upp genom att jämföra lärarnas och elevernas svar. Implementeringen kan även följas upp på arbetslagsnivå genom att granska dokumentationsmallar och på lärarnivå vid medarbetarsamtalet.

Hoppas att ni haft lite nytta utav denna sammanfattning. I nästa inlägg tänkte jag sammanfatta några case som skolledare, arbetslag och lärare bör diskutera innan man gör en gemensam satsning på formativ bedömning.

Förhållningssätt- och regler för kollegialt lärande

För att föra det kollegiala lärande och pedagogiska samtalen framåt är det viktigt att det finns ett gemensamt förhållningssätt och förhållningsregler att arbeta med som utgångspunkt. James Nottingham (2013) ger i sin bok Utmanande undervisning i klassrummet ett konkret exempel på hur man kan komma överens om vilket förhållningssätt- och regler som ska gälla i klassrummet. Metoden går att använda lärare som vill utarbeta vilka regler för klassrummet tillsammans med sina elever. Då rekommenderas att läsa Annika Sjödahls blogginlägg. Metoden går även att använda med lite modifikation för en grupp lärare som ska arbeta med kollegialt lärande.

Värderingar som förhållningsregler

Värdegrundsarbetet är en central del i utformandet av ett gemensamt förhållningssätt. Värdeorden ska vara vägledande för lärares bemötande och samspel i lärgruppen. Värdeorden är en gemensam utgångspunkt för vad som bör känneteckna ledarskapet och medarbetarskapet i lärgruppen.

Samtalsledare och medarbetare ska känna sig trygga i sina roller och ges möjligheter till delaktighet och inflytande för att kunna påverka sin egen lärprocess. Värdeorden ska bidra till att skapa en trygghet, samhörighet och en gemensam utgångspunkt för det kollegiala- och personliga lärandet. Värderingarna bidrar till ett gemensamt ramverk för vilka normer, regler och rutiner som ska gälla för lärarnas bemötande, samspel och ledarskapet i det kollegiala lärandet.

Formulera förhållningsregler

Förhållningssätt för det personliga lärandet.

  1. Fundera över en tidigare målsättning som du lyckats uppnå.
  2. Skriv ner ett antal värdeord som beskriver förhållningssättet som gjorde att du lyckades.
  3. Formulera förhållningsregler utifrån värdeorden och gör om dem till en avsiktsförklaring.

Förhållningssätt för det kollegiala lärandet

  1. Fundera över den senaste gången som du tillsammans med någon eller några andra lyckades uppnå en större målsättning.
  2. Skriv ner ett antal värdeord som beskriver förhållningssättet som gjorde att ni lyckades.
  3. Formulera förhållningsregler utifrån värdeorden och gör om dem till en avsiktsförklaring.

Synliggör avsiktsförklaringen

Det är viktigt att synliggöra avsiktsförklaringen och vilka förhållningsregler (värderingar) som ska känneteckna det personliga- och kollegiala lärandet. Ett sätt kan vara att skapa en illustration med text och bilder. Det kan synliggöra och illustrera de förhållningsregler och värderingar som ska vara vägledande för kollegiets och lärgruppernas arbete.

Ytterligare ett sätt kan vara att exemplifiera och uppmuntra förhållningssätt genom att diskutera följande frågeställningar:

  1. Vilka ageranden ligger/ligger inte i linje med de upplevelser och erfarenheter som ska känneteckna detta förhållningssätt?
  2. Hur kan vi uppmuntra och skapa positiva ageranden, upplevelser och erfarenheter som ligger i linje med det gemensamma förhållningssättet?
  3. Hur ska vi hantera ageranden, upplevelser eller erfarenheter som inte ligger i linje med värdeorden och förhållningsreglerna. Vem ska göra vad och när samt varför?
  4. Hur kan vi synliggöra och levandegöra avsiktsförklaringen med förhållningssättet i den dagliga verksamheten?

[toggle title=”Exempel på förhållningsregler”]

Exempel på värderingar (värdeord) och förhållningsregler i en avsiktsförklaring

Ansvar – Vi tar ansvar för vår lärandeprocess på individ-, grupp- och skolnivå.

Effektivitet – Vi arbetar på ett effektivt sätt och efter metoder där vår tid används på bästa sätt.

Elevfokus – Vi gör allt vi kan för att förbättra elevernas lärande. Eleverna är vår första prioritet.

Erkännande – Vi ger uppskattar och ger personligt erkännande till positiva prestationer som bidrar till elevernas lärande.

Fantasi – Vi uppmuntrar till hitta kreativa idéer som leder till att hitta nya lösningar.

Förbättring – Vi vill hela tiden förbättra elevernas och våra egna prestationer.

Förnyelse – Vi eftersträvar att hitta effektiva lösningar och metoder för att utvecklas kontinuerligt.

Kreativitet – Vi eftersträvar efter att bryta normer genom att tänka utanför ramar och boxar.

Kvalitet – Vi vill ständigt utvecklas och erbjuda våra elever en undervisning av absolut högsta kvalitet

Lagarbete – Vi uppnår mycket mer tillsammans

Lärande – Vi uppmanar våra kollegor till att främja ett livslångt lärande

Målorienterad – Vi arbetar målorienterat som ger oss vår riktning och fastställer vår framgång.

Möjlighet – Vi uppmuntrar och fångar möjligheten att ta vara på möjligheter.

Positiv – Vi anser att en positiv inställning främjar framgång. Vi välkomnar optimistiskt språkval.

Prestation – Vi förväntar oss att våra elever och lärare arbetar efter bästa förmåga.

Relationer – Vi utvecklar och bibehåller givande relationer med elever och mellan kollegor.

Respekt – Vi visar varandra omtanke och respekt och främjar en respektfylld miljö.

Samarbete – Vi anser att samarbete främjar lärande. Vi uppmanar samarbete för att skapa nya idéer.

Tidsmedvetenhet – Vi strävar alltid att hålla tider vid planerade aktiviteter så att mötet kan fortgå.

Transparens – Vi tror på ett öppet förhållningssätt för våra elever och medarbetare.

Tydlighet – Vi talar med ett ärligt och enkelt språk för att främja en öppen kommunikation.

Uppmuntran – Vi anser att uppmuntran och beröm är nödvändighet för utvecklas.

Öppenhet – Vi eftersträvar en öppenhet och hoppas att vi inspirerar till tillit och ärlighet.

[/toggle]

Planera för att organisera och strukturera undervisningen

Planera för att organisera och strukturera undervisningen

Lärare behöver på ett kontinuerligt och systematiskt sätt få möjlighet att, både enskilt och tillsammans men andra planera, följa upp och utvärdera sin undervisning. I planeringen av undervisningen bör lärare arbeta med samplanering över ämnesgränserna. Flera delar av läroplanens och de ämnesspecifika förmågorna kan relateras till varandra och integreras till en större helhet genom att lärare samverkar. Samplaneringen kan bidra till att skapa en jämnare arbetsbelastning och förståelse för att ”verkligheten” inte har en tydlig ämnesindelning. Planeringen bör även utgå från resultat av tidigare utvärderingar och lärares erfarenheter av vad som fungerat bra respektive mindre bra i undervisningen. Planeringen bör syfta till att besvara de tre formativa frågeställningarna:

  1. Vad ska eleverna lära sig?
  2. Vad kan eleverna redan?
  3. Hur kan eleverna komma vidare?

Här presenters en sammanfattning av olika delar som kan fungera som utgångspunkt  för planering av undervisningen:

Planera för att tydliggöra vad eleverna ska lära sig. (Vart ska vi?)

I planeringen av ett arbetsområde behöver lärare utgå från kurs-och ämnesplanernas syftetstext och de långsiktiga målen, Målen beskriver de ämnesspecifika förmågorna som eleverna ska utveckla. När en riktning för lärandemålen fastställts med vad eleverna behöver kunna och göra så ska läraren välja ut vilket kunskapsområde (centralt innehåll) som ska behandlas i undervisningen. Läraren behöver även identifiera vilka kunskapskrav (bedömningskriterier), bedömningsformer (formativa och summativa) som ska användas och vilka bedömningstillfällen som är lämpligast. Det för att kunna planera hur innehållet (arbetssätt och arbetsformer) i undervisningen ska ge eleverna en möjlighet att utvecklas så långt som möjligt i relation till målet.

För att tydliggöra lärandemål och bedömningskriterier i planering av undervisningen kan lärare använda sig utav alignmentplanering, elevexempel, betygs- och bedömningsmatriser.

Planera för att synliggöra vad eleverna redan kan. (Var befinner vi oss?)

Läraren behöver i planeringen och val av arbetssätt-/former ta hänsyn till vad eleverna redan vet och kan göra inom ett kunskapsområde. Genom att utgå från elevernas intressen, erfarenheter och föreställningar ges de möjlighet till och inflytande över undervisningen. Det kan bidra till att skapa idéer av innehåll, arbetssätt och arbetsformer för det aktuella arbetsområdet. Vidare bör planeringen utgå från att eleverna ska ges möjlighet att utvecklas så långt som möjligt, och i riktning mot de övergripande målen i läroplanen. I planeringen av undervisningen behöver läraren kunna synliggöra var eleverna befinner. Det för att kunna göra förändringar i sin planering av undervisningen utifrån deras behov och förutsättningar. Utgångspunkt för planeringen av undervisningen bör ge läraren information om vad eleverna lärt eller förstått i förhållande till läroplanens andra del och de ämnesspecifika förmågorna.

För att kunna synliggöra lärandet i undervisningen kan lärare i planeringen använda sig utav av No hands up, exit tickets, mini whiteboards eller ställa förståelsefördjupande frågor.

Planera för återkoppling om hur eleverna kan komma vidare. (Hur tar vi oss vidare?)

I planeringen av undervisningen behöver läraren planera hur bedömningen kan användas för att följa upp (formativt och summativt) och stödja elevernas kunskapsutveckling. Utifrån vart eleverna ska och var de befinner sig behöver lärare planera tillfällen för kontinuerlig återkoppling som för lärandet framåt. Återkopplingen ska ge eleverna en riktning om hur de kan minska avståndet mellan deras nuvarande förmåga (nuläge) och den förmåga som undervisningen syftar till att utveckla (önskat läge). Avgörande är att läraren avsätter tid i sin planering för att eleverna ska få möjlighet att bearbeta den återkoppling de fått genom lärar-/kamrat- eller självbedömningar.

För att planera och ge en återkoppling om hur eleverna kan komma vidare kan lärare använda sig utav GPS-metoden, muntlig och/eller skriftlig återkoppling, Two stars and a wish.

Vill man veta mer rekommenderas Skolverkets film om planering av undervisningen, Skolverkets förslag till studiedag om undervisningen eller John Hatties bok Synligt lärande.

Checklista för planering av undervisning:

  • Lärarnas arbete sker över ämnesgränserna genom samplanering med andra lärare.
  • Lärares erfarenheter, utvärderingar från tidigare resultat samt läroplanen är utgångspunkt.
  • Läraren kan tydliggöra ämnets syfte, mål, centralt innehåll och kunskapskrav och vad eleverna ska kunna och göra.
  • Läraren kan tydliggöra bedömningskriterier, bedömningsformer och bedömningstillfällen
  • Läraren utgår från elevernas intressen, erfarenheter och föreställningar och vad de redan
    vet och kan göra.
  • Lärarens ger eleverna möjligheter att synliggöra om vart de befinner sig i sin lärprocess.
  • Läraren följer upp elevernas kunskapsutveckling både formativt och summativt.
  • Lärarens ger eleverna möjlighet att bearbeta den återkoppling som för lärandet framåt.

Här hittar ni en mall som kan användas till kollegahandledning inför ett lektionsbesök eller för att planera upp undervisningen.

 

Nästa tips kommer att fokusera på genomförandet av undervisningen.

Undervisningsteknikers syfte och effekt

Undervisningstekniker som referenspunkt

Undervisningstekniker kräver en teoretisk förankring och förståelse i kombination med ett kollegialt lärande för att kunna uppnå stora effekter för elevernas lärande och skolans måluppfyllelse. Därför rekommenderas att de olika teknikerna prövas tillsammans inom ett kollegium med en teoretisk referensram som utgångspunkt för att de skall maximera elevernas lärande och utveckling.

Det är viktigt att understryka att undervisning är en komplex miljö. Det finns inga färdiga svar, recept, lösningar eller universalmetoder. Skolor, klasser, elever och lärare har olika behov och förutsättningar, det finn inga universallösningar eller undervisningstekniker som passar i alla klassrum.

Lärare kan inte bedriva ”undervisning på recept”, det finns inga mirakelmetoder i skolan. John Hattie (2012) menar att det är ett samspel mellan olika strategier, metoder och faktorer som påverkar elevernas lärande. Alla undervisningstekniker måste anpassas utifrån elevernas behov och vad de befinner sig i sin lärprocess. Dylan Wiliam och Helen Timpeley bekräftar Hatties tankar, det handlar inte om vilka lärare som känner till flest undervisningstekniker (metoder, modeller, tekniker digitala verktyg etc). Det viktiga är känna till olika lärstrategier och att kunna växla mellan dem. Wiliam menar att det finns fem strategier, inom varje strategi finns det olika tekniker. Lärare behöver känna till olika lärstrategier och tekniker för att kunna göra anpassningar i undervisningen utifrån elevernas behov. Lärare måste välja undervisningstekniker beroende på vilken effekt man vill uppnå.

Vetenskap och beprövad erfarenhet om olika undervisningstekniker kan endast fungera som referenspunkter med vars hjälp lärare kan reflektera över sin undervisning. Vad man gör och varför man gör det man gör när det som händer händer. De frågeställningar som måste vara centrala oavsett vilka undervisningstekniker som lärare prövar är:

  1. Vad finns det för koppling till läro-, ämnes- och kursplaner?
  2. Vad är syftet med att använda denna undervisningsteknik?
  3. Vilken effekt vill jag uppnå genom att använda denna undervisningsteknik?
  4. Hur kan det bidra till utveckla elevernas lärande?
  5. Vilka anpassningar (förändringar) måste göras i undervisningen?