Etikett: Undervisningstips

Digital verktygslåda Del 1 Interaktiva responsverktyg

Digital verktygslåda

Här hittar ni en sammanställning av olika digitala verktyg som kan nyttjas för att stödja arbetet med formativ bedömning. De olika verktygen är inte direkt kopplade till en specifik nyckelstrategi eller olika metoder utan det finns en stor flexibilitet och valfrihet att anpassa användandet av verktygen utifrån vilken effekt man vill uppnå. De digitala verktygen som presenteras är hämtade från den egna undervisning samt förslag på hur dessa kan användas inom skolans verksamhet oberoende av skolform. Du hittar även förslag på alternativa digitala verktyg inom samma kategorier med liknande funktioner som erbjuder alternativa valmöjligheter. . Sammanställningen kommer att uppdateras med nya områden av digitala verktyg som kan stödja arbetet med formativ bedömning.

Interaktiva responsverktyg

Det finns många olika möjligheter att använda sig utav olika responsverktyg i undervisningen. Ett användningsområde är att synliggöra elevernas lärprocesser eller utvärdera en lektion med hjälp utav en ”exit ticket”. Vidare har man som lärare möjlighet att få en snabb återkoppling av elevernas förståelse från en lektionsgenomgång, ställa frågor till läraren genom att låta eleverna göra olika omröstningar. De olika responsverktygen ger en möjlighet att utforma ett antal kontrollfrågor till en text, videoklipp eller inspelad genomgång. Läraren kan även använda dem för att testa elevernas begreppsförståelse genom flervalsfrågor, kortsvarstext, kryssrutor eller för att göra självskattningar för elevutvärderingar.

I ett google-formulär kan du snabbt och enkelt skapa frågeformulär som eleverna kan besvara. I formulären kan man välja om eleverna ska svara i korttext t.ex. läxförhör, i styckestext för längre och mer utförliga svar t.ex. återkoppling på en genomgång, i problemställning, en flippad föreläsning eller en exit ticket. Det finns flera alternativ där eleverna kan svara genom flervalsfrågor, kryssrutor, skalor eller från en lista. Svaren sammanställs direkt i ett kalkylblad som sparas i Google drive. Ett tips är att installera tillägget Flubaroo som erbjuder en självrättning där elevernas resultat mailas direkt efter att de har registrerat sina svar.

Plickers är ett fantastiskt verktyg som uppskattas av eleverna. Plickers kräver att läraren registrerar ett konto och sedan lägger in elevernas namn i klasslistan. Eleverna får sedan ett nummer som skrivs ut som Plickerscards med en QR-kod. I QR-koden finns fyra sidor med en bokstav (svarsalternativ) på varje sida (A-D). Läraren kan i förväg förbereda ett antal multiple choice eller true/false frågor som eleverna ska ta ställning till. Läraren kan med sin mobil, surfplatta eller dator samla in svaren och se resultatet från elevernas svar i realtid. Svaren kan sedan ligga till grund för gemensamma klassrumsdiskussioner med stöd av EPA-metoden. Här hittar ni en bra film som visar hur man kan använda Plickers i undervisningen.Fördelen med Plickers är att det inte kräver att alla elever ska ha tillgång teknik i undervisningen. Det räcker med att läraren skriver ut och laminerar plickerscards. Skolappar.nu ger en mer detaljerad beskrivning av flera användningsalternativ i undervisningen.

Socrative är ytterligare ett användarvänligt och enkelt responsverktyg som kräver att läraren registrerar sig. När läraren har registrerat sig och skapt ett konto tilldelas kontot ett rumsnummer. Eleverna kan sedan gå in på www.m.socratice.com och logga i via rumsnummret och ange sina svar. Läraren kan välja att skapa kortsvar, flervalsfrågor, påståenden om sant eller falskt, frågesport, spcerace eller exittickets. Socrative har en rad grymma funktioner där eleverna kan få en direkt återkoppling om deras svar är rätt. Läraren kan se vilka elever som är inloggande i rummet, deras svar och kan efter det göra en sammanställning i realtid som kan mailas, laddas ner eller sparas i online. Socrative är det givna alternativet till den traditionella handuppräckningen och svaret på det dialogiska klassrummet för att synliggöra lärandet.

Kahoot är ett mycket uppskattat responsverktyg av eleverna. Det digitala verktyget bygger på att läraren kan skapa olika typer av frågesporter. Kahoot ger läraren möjlighet att skapa diskussionsfrågor, frågesport med poäng eller använda sig utav ghostmode. Läraren kan sedan markera det korrekta svaret och reglera hur lång svarstid eleverna ska ha. Det som krävs är att eleverna har tillgång till en dator, surfplatta eller mobiltelefon och läraren en dator som kopplas till en projektor. Ett hett tips är att testa att köra Kahoot vid en skolavslutning. Här hittar ni ett blogginlägg av Patrizia Diaz om hur man kommer igång med Kahoot i undervisningen. Ett till tips är att läsa ett längre blogginlägg som Fröken Flipp har skrivit.

Andra rekommenderade verktyg

Undervisningstips Del 4 Elevexempel

Elevexempel 

Elevexempel kan användas för att tydliggöra lärandemålen och olika kvalitéer i kunskapskraven för eleverna. Genom att använda sig utav olika exempel kan eleverna utveckla sin näsa för kvalité. De får utveckla sin egen förmåga att kunna tolka, tillämpa, synliggöra och utvärdera sitt eget lärande för att utveckla och bedöma sina egna och kamraters kvalitéer i olika uppgifter.

Arbeten från elever kan användas för att tolka värdeorden i kunskapskraven och identifiera vilka kvalitéer som ligger bakom förmågorna samt vad som skiljer dem åt i de olika betygsstegen. Till exempel vad som skiljer ett översiktlig, utförlig och nyanserad beskrivning, resonemang, motivering etc.

Elevexempel

Ett sätt att göra det är att dela ut tre olika arbeten motsvarande kunskapskraven för E, C och A och låta eleverna i grupper bedöma vilka utav arbetena som motsvarar respektive betygssteg (E, C och A) och sedan låta dem presentera för hur de resonerat i sin bedömning. Vill man utveckla bedömningen ytterligare kan eleverna få diskutera vilka styrkor och utvecklingsområden som de olika arbetena har, samt utforma en framåtsyftande återkoppling till respektive arbete. Avslutningsvis kan eleverna i samråd med läraren skapa en checklista för hur de bör utforma sin uppgift för att nå lärandemålen. Läraren kan även tillsammans med eleverna utforma en uppgiftsspecifik bedömningsmatris utifrån elevernas bedömning. Bedömnings-matrisen kan sedan användas för att låta eleverna arbeta med kamratbedömning och självbedömning för att ge en framåtsyftande återkoppling på sina arbeten.

Ett annat sätt är att utgå från elevernas egna uppgifter och i grupper låta dem analysera varandras arbeten. De kan sedan jämföra med sitt eget arbete och diskutera vilka kunskapskrav deras eget arbete motsvarar samt motivera varför. Kamraterna i gruppen kan sedan bedöma varandras arbeten och ge en framåtsyftade återkoppling på arbetets styrkor och utvecklingsområden.

Lärarna kan även visa upp färdiga slutprodukter av olika uppgifter. Från slöjden är det vanligt att lärare visar upp en färdig produkt som eleverna sedan kan analysera och utgå från när de skall skapa sina egna slutprodukter. Ett annat sätt är att låta eleverna i grupperna utarbeta en perfekt lösning.

Ett annat exempel med hur man som lärare kan arbeta med elevexempel kan ni läsa om Kims matteprovsom är skrivet av en förstelärare i Svedala.

Följ oss via sociala medier för att ta del av fler undervisningstips.

Planera för att organisera och strukturera undervisningen

Planera för att organisera och strukturera undervisningen

Lärare behöver på ett kontinuerligt och systematiskt sätt få möjlighet att, både enskilt och tillsammans men andra planera, följa upp och utvärdera sin undervisning. I planeringen av undervisningen bör lärare arbeta med samplanering över ämnesgränserna. Flera delar av läroplanens och de ämnesspecifika förmågorna kan relateras till varandra och integreras till en större helhet genom att lärare samverkar. Samplaneringen kan bidra till att skapa en jämnare arbetsbelastning och förståelse för att ”verkligheten” inte har en tydlig ämnesindelning. Planeringen bör även utgå från resultat av tidigare utvärderingar och lärares erfarenheter av vad som fungerat bra respektive mindre bra i undervisningen. Planeringen bör syfta till att besvara de tre formativa frågeställningarna:

  1. Vad ska eleverna lära sig?
  2. Vad kan eleverna redan?
  3. Hur kan eleverna komma vidare?

Här presenters en sammanfattning av olika delar som kan fungera som utgångspunkt  för planering av undervisningen:

Planera för att tydliggöra vad eleverna ska lära sig. (Vart ska vi?)

I planeringen av ett arbetsområde behöver lärare utgå från kurs-och ämnesplanernas syftetstext och de långsiktiga målen, Målen beskriver de ämnesspecifika förmågorna som eleverna ska utveckla. När en riktning för lärandemålen fastställts med vad eleverna behöver kunna och göra så ska läraren välja ut vilket kunskapsområde (centralt innehåll) som ska behandlas i undervisningen. Läraren behöver även identifiera vilka kunskapskrav (bedömningskriterier), bedömningsformer (formativa och summativa) som ska användas och vilka bedömningstillfällen som är lämpligast. Det för att kunna planera hur innehållet (arbetssätt och arbetsformer) i undervisningen ska ge eleverna en möjlighet att utvecklas så långt som möjligt i relation till målet.

För att tydliggöra lärandemål och bedömningskriterier i planering av undervisningen kan lärare använda sig utav alignmentplanering, elevexempel, betygs- och bedömningsmatriser.

Planera för att synliggöra vad eleverna redan kan. (Var befinner vi oss?)

Läraren behöver i planeringen och val av arbetssätt-/former ta hänsyn till vad eleverna redan vet och kan göra inom ett kunskapsområde. Genom att utgå från elevernas intressen, erfarenheter och föreställningar ges de möjlighet till och inflytande över undervisningen. Det kan bidra till att skapa idéer av innehåll, arbetssätt och arbetsformer för det aktuella arbetsområdet. Vidare bör planeringen utgå från att eleverna ska ges möjlighet att utvecklas så långt som möjligt, och i riktning mot de övergripande målen i läroplanen. I planeringen av undervisningen behöver läraren kunna synliggöra var eleverna befinner. Det för att kunna göra förändringar i sin planering av undervisningen utifrån deras behov och förutsättningar. Utgångspunkt för planeringen av undervisningen bör ge läraren information om vad eleverna lärt eller förstått i förhållande till läroplanens andra del och de ämnesspecifika förmågorna.

För att kunna synliggöra lärandet i undervisningen kan lärare i planeringen använda sig utav av No hands up, exit tickets, mini whiteboards eller ställa förståelsefördjupande frågor.

Planera för återkoppling om hur eleverna kan komma vidare. (Hur tar vi oss vidare?)

I planeringen av undervisningen behöver läraren planera hur bedömningen kan användas för att följa upp (formativt och summativt) och stödja elevernas kunskapsutveckling. Utifrån vart eleverna ska och var de befinner sig behöver lärare planera tillfällen för kontinuerlig återkoppling som för lärandet framåt. Återkopplingen ska ge eleverna en riktning om hur de kan minska avståndet mellan deras nuvarande förmåga (nuläge) och den förmåga som undervisningen syftar till att utveckla (önskat läge). Avgörande är att läraren avsätter tid i sin planering för att eleverna ska få möjlighet att bearbeta den återkoppling de fått genom lärar-/kamrat- eller självbedömningar.

För att planera och ge en återkoppling om hur eleverna kan komma vidare kan lärare använda sig utav GPS-metoden, muntlig och/eller skriftlig återkoppling, Two stars and a wish.

Vill man veta mer rekommenderas Skolverkets film om planering av undervisningen, Skolverkets förslag till studiedag om undervisningen eller John Hatties bok Synligt lärande.

Checklista för planering av undervisning:

  • Lärarnas arbete sker över ämnesgränserna genom samplanering med andra lärare.
  • Lärares erfarenheter, utvärderingar från tidigare resultat samt läroplanen är utgångspunkt.
  • Läraren kan tydliggöra ämnets syfte, mål, centralt innehåll och kunskapskrav och vad eleverna ska kunna och göra.
  • Läraren kan tydliggöra bedömningskriterier, bedömningsformer och bedömningstillfällen
  • Läraren utgår från elevernas intressen, erfarenheter och föreställningar och vad de redan
    vet och kan göra.
  • Lärarens ger eleverna möjligheter att synliggöra om vart de befinner sig i sin lärprocess.
  • Läraren följer upp elevernas kunskapsutveckling både formativt och summativt.
  • Lärarens ger eleverna möjlighet att bearbeta den återkoppling som för lärandet framåt.

Här hittar ni en mall som kan användas till kollegahandledning inför ett lektionsbesök eller för att planera upp undervisningen.

 

Nästa tips kommer att fokusera på genomförandet av undervisningen.

Undervisningstips Del 2 Tidslinjer

Tidslinjer 

Tidslinjer är en visuell undervisningsteknik. Den kan också användas för att göra lärprocessen synlig för eleverna och läraren.

Analoga tidslinjer

Tidslinjer kan användas som analog metod för att belysa viktiga händelser, dokumentera innehållet i film, genomgångar eller för att strukturera upp en tidsplan för ett arbete. Tidslinjer är ett relativt enkelt sätt för att få en överblick över ett kunskapsområde. Eleverna kan också relativt lätt följa tidlinjen för att kunna förbereda sig inför t.ex. muntliga redovisningar. Tidslinjen kan också fungera som ramverk för eleverna att välja fördjupningsområde inom det kunskapsområde som undervisningen avser.

Tidslinje 2

Flera olika anvädningsområden i undervisningen

Det är viktigt att komma ihåg att eleverna behöver få möjlighet att träna och utveckla sin förståelse av tidsbegreppet. I undervisningen måste läraren skapa en förståelse för och om tidslinjernas funktion som hjälpmedel. Tidslinjer kan till exempel användas i historieundervisningen för att illustrera och sortera viktiga historiska händelser, tidsperioder eller epoker. Tidslinjer kan vidare användas för att illustrera utvecklingen av tex olika ideologier i samhällskunskap. Motsvarigheten inom matematik är tallinjen. I andra teoretiska ämnen kan metoden användas för att t.ex. hålla tal eller att skriva ett manus till en film. Eleverna kan med hjälp av metoden tidslinjer utveckla läroplanens grundläggande förmågor.

Tidslinje

Digitala tidslinjer

Tidslinjerna kan även skapas med stöd av olika digitala verktyg. Fördelen med digitala tidslinjer är att olika teman kan kombineras med text, bild eller film. Dessa kan sedan delas digitalt med andra eller bäddas in på hemsidor, alternativt laddas ner eller skrivas ut. Med stöd av digitala verktyg kan eleverna göra interaktiva kronologiska presentationer med datum, rubriker, textrutor, filmer och länka till sidor på Internet. Tidslinjerna kan erbjuda ett alternativ till traditionella Power-Point-presentationer för att kunna planera, strukturera eller presentera ett kunskapsområde. Några exempel på digitala verktyg för att göra tidslinjer är Timeline, Timeglider, Capzels, Dipity, Tiki-Toki, WhenInTime ellerTimestoast.

Undervisningstips Del 1Tankekartor

Tankekartor i undervisningen

Tankekartor är en utav de äldre undervisningsteknikerna som lärare och elever har använt sedan länge i skolan. Tankekartor är en undervisningsteknik som kan användas som en analog metod eller med hjälp av digitala verktyg för att synliggöra elevernas ”tysta kunskap” och aktivera dem som lärresurser för varandra.

Tankekarta 1

Flera användningsområden

Tankekartor kan vidare användas utav eleverna för att göra anteckningar och sammanfatta tex flippande föreläsningar, genomgångar, högläsning, filmer, texter, nyheter. Deras tankekartor kan sedan användas som ett underlag för att fördjupa lärandet i klassrummet. Mind maps kan vidare användas för att enskilt, i par eller i större grupper planera ett projekt, brainstorming och ideutveckling eller för att göra manus för presentationer t.ex.

Tankekarta 2

Fördelen med att använda tankekartor är att eleverna kan samla fakta, begrepp, teorier, metoder, formler, nyckelord mm på en enda sida. Det innebär att de får en större möjlighet att ta ansvar för sin egen och utveckla sina klasskamraters lärande. Med stöd av tankekartorna kan de lösa uppgifter, repetera och diskutera samband genom att använda sina egna och varandras anteckningar. Eleverna får träna sin minnesförmåga, språkliga- och kommunikativa förmåga genom att beskriva, förklara, resonera och presentera sina tankar. Vill man introducera eleverna i arbetet med tankekartor kan de t.ex. göra en tankekarta där de ska presentera sig själva.

Utveckla elevernas tankekartor

För att utveckla elevernas förmåga att använda sig utav tankekartor så är några tips på vägen som äröversatt från engelska till svenska som eleverna kan använda som mall.

Digitala tankekartor

Genom skapa tankekartor med stöd av digitala verktyg kan man kombinera bilder, symboler, filmer och text. Digitala tankekartor blir mer visuellt tilltalande genom att använda olika färger, bakgrundsbilder, ramar och animationer.  Tankekartorna kan i de flesta program delas, bäddas in, laddas ner som jpeg eller i PDF-format. Några digitala verktyg som rekommenderas för att göra digitala tankekartor är  Bubble, Popplet, Cmap, Feemind, Mindmeister, Mindmup, Coogleeller Prezi.

Introducera nya arbetsområden

Mind maps kan tex användas vid introduktionen av ett nytt arbetsområde för att synliggöra elevernas tidigare kunskaper, erfarenheter och intressen. De för att kartlägga elevernas förförståelse om vad de redan kan och vad de vill lära sig mer om. Här hittar ni ett förslag på ett upplägg för att introducera ett nytt arbetsområde och för att utveckla elevernas begreppsförståelse och språkutveckling med hjälp av tankekartor

  1. Varje elev skapar sin egen tankekarta om det aktuella kunskapsområdet.
  2. Eleverna bildar grupper om 4-6 personer och gör en gemensam metakarta.
  3. Grupperna roterar sedan runt och samtalar och fyller på varandras kartor.
  4. Läraren hänger sedan upp metakartorna. Detta blir en gemensam utgångspunkt för det fortsatta lärandet och undervisningen inom arbetsområdet.

Fördjupat lärande

  1. Eleverna får i grupper formulera frågeställningar om vad de skulle vilja veta mer om.
  2. Grupperna byter frågor med varandra och får söka information och besvara frågorna.
  3. Svaren på frågeställningarna redovisas senare muntligt i tvärgrupper.
  4. Läraren får efter samråd med eleverna skapa en gemensam bedömningsmatris för vad en individuell fördjupningsuppgift bör innehålla och hur de ska vara utformad.

Förj oss på sociala medier för att ta del av fler tips på undervinsingstekniker som ni kan testa i Er undervisning.