I det här inlägget har jag försökt att sammanfatta forskningen om vad som kännetecknar effektiv återkoppling utifrån rätt tid och rätt format för att den ska maximera elevernas kunskapsutveckling. Nästa blogginlägg kommer att handla om digitala verktyg som lärare kan använda i undervisningen för att ge både skriftlig och muntlig återkoppling till eleverna.
Återkoppling i rätt tid
Återkoppling sker ofta från läraren i helklass vilket medför att eleverna inte uppfattar att återkopplingen riktas mot just dem. Eleverna befinner sig ofta vid olika platser i sin inlärningsprocess vilket gör att återkopplingen behöver komma i rätt tid och vara utformad i rätt format. Snabb formativ bedömning bör enligt Dylan Wiliam ske ”minut för minut, dag för dag och vecka efter vecka”. Dessa har uppvisat mycket positiva effekter när de integreras I undervisningen och olika klassrumsaktiviteter. Det leder till en mycket högre inlärningstakt hos eleverna.
Det är betydligt vanligare att lärare ger mer frekvent återkoppling än vad som tas emot av eleverna. Testa själv vid ett lektionsbesök om undervisningen kännetecknas av ett monologiskt eller dialogiskt klassrum. Återkoppling som utmanar och ifrågasätter elevers övertygelser och uppfattningar leder till större förändringar än återkoppling som innehåller bevis och bekräftar eleverna.
Oavsett återkopplingsfrekvens, format och avsändare måste återkopplingen leda till att eleverna får bearbeta informationen, eller få möjlighet att visa på samma förmågor vid ett senare tillfälle. Hattie (2011) menar att fördelningen av återkoppling som ges på de tre återkopplingsnivåerna fördelas enligt 59 % på uppgiftsnivå, 25 % på processnivå 2 % på metanivå och 14 % på individnivå. I undervisningens så måste det skapas ett klassrumsklimat där misstag välkomnas och misslyckanden tillåts. Återkopplingen är som mest effektiv när den ger eleverna en möjlighet att lära om för att lära nytt. Möjligheten att lära av sina misstag bidrar även till att stärka elevernas mjuka förmågor.
Återkopplingens format
Det är stor skillnad på hur lärare och eleverna uppfattar återkoppling som positiv, negativ eller konstruktiv. Återkoppling kan ses som kommentarer, kritik eller korrigeringar beroende på dess format och timing. Muntlig återkoppling är mindre effektiv för elevernas lärande. Muntlig återkoppling uppfattas oftare som personlig av eleverna. Skriftlig återkoppling med stöd av digitala verktyg uppfattas ofta som neutral av eleverna menar Balan och Jönsson (2013). Det viktigaste är dock att återkopplingen svarar på de tre frågorna återkopplingsfrågorna ”vart ska eleven” (Feed up), ”var befinner sig eleven” (feedback) och ”hur skall eleven nå målet?” (Feedforward)
Bedömning för inlärning eller bedömning av inlärning
Bedömningsinformation och den återkoppling som lärare ger och som tas emot av eleverna kan användas för att tydliggöra och synliggöra luckor i undervisningen. Återkopplingen utifrån de tre återkopplingsfrågorna bidrar till att lärare kan ge bedömning för inlärning och göra bedömning av inlärningen. Det innebär att lärare har möjlighet att utifrån informationen kunna göra justeringar och förändringar i sin undervisning.
Image by Alan Levine [CC BY 2.0]Anders Jönsson (2013) skriver i som bok Lärande bedömning att ett formativ förhållningssätt innebär att läraren ”ger konstruktiv och framåtsyftande återkoppling, som hjälper eleverna att prestera bättre i framtiden. Räkna inte med att alla elever vet automatiskt vet hur man använder sin återkoppling, utan hjälp dem genom att inkludera strategier för hur man använder återkoppling i undervisningen.”
Det finns en koppling till de tre återkopplingsfrågorna som motsvarar fyra nivåer av olika inlärningsfaser. Lärare behöver erbjuda en återkoppling i förhållande till de tre viktiga återkopplingsnivåerna; uppgifts-, process- och metakognitiv nivå. I det här blogginlägget försöker jag att tydliggöra kopplingen och urskilja skillnaden mellan olika nivåer av återkoppling. Avslutningsvis har jag försökt synliggöra skillnaden mellan återkoppling på de fyra nivåerna med stöd från kunskapsområdet budgetering i min kurs Företagsekonomi 1.
Uppgifts- och produktnivå
Återkoppling på uppgift- och produktnivå ger eleverna information om vad som är rätt och fel och bidrar till ytinlärning. Denna typ av återkoppling har rent historiskt präglat den svenska bedömningskulturen, och varit den vanligaste formen av återkoppling som användsts i klassrummet av läraren. Återkopplingen ges ofta i helklass och är ofta av korrigerande och uppgiftsspecifik karaktär. Förslag på vägledande frågor som Hattie (2011) föreslår är:
Vilka är elevens rätta och fel svar?
Vad är bra respektive mindre bra?
Vad behöver eleven vidareutveckla?
Exempel återkoppling på produkt-uppgiftsnivå (Företagsekonomi 1, budgetering)
”Du har gjort en korrekt uppställning av din budget men har gjort ett antal felberäkningar vilket gör att företagets ekonomiska resultat är missvisande. De ekonomiska beräkningarna som är felaktiga är företagets varukostnad, avskrivningar och räntekostnad.Du har missuppfattat skillnaden mellan de två ekonomiska begreppen utgift och kostnad.Varukostnaden beräknas som ingående lagar + årets varukostnad – årets utgående lager. Avskrivningarna beräknas genom att ta investeringen/ den ekonomiska livslängden.
Processnivå
Processnivån ska ge eleven en återkoppling som beskriver vilka alternativa strategier som behövs för att eleverna ska kunna genomföra uppgiften, och vilka alternativa lärstrategier som kan användas för att föra lärandet framåt. Återkopplingen bör även innehålla information om vilka framsteg som gjorts mot målen menar Hattie (2011). Återkopplingen på denna nivå anses som mer effektiv och bidrar till en djupare inlärning på uppgiftsnivå då den ger information om strategival för att slutföra en uppgift. Anledningen är att återkopplingen ger en vägledning om hur eleven kan fortsätta vid likande arbetsuppgifter, Balan och Jönsson (2013). Förslag på vägledande frågor som Hattie (2011) föreslår är:
Vad behöver eleven kunna och göra?
Vad är mindre bra/fel och varför?
Vilka strategier har eleven använt och vilka behöver utvecklas
Exempel återkoppling på processnivå (Företagsekonomi 1, budgetering)
Du har gjort en korrekt uppställning av företagets budgetkalkyl som är affärsmässigt utformad. Du har skiljt mellan företagets rörliga respektive fasta kostnader vilket är tydligt och bra uppställt. De du kan se över är beräkningarna av de olika kostnadsposterna för varukostnaden, avskrivningarna och räntekostnaderna. Se över dina ekonomiska beräkningar genom att låta en klasskamrat kontrollera dina beräkningar och gör eventuella justeringar av dina beräkningar i budgetkalkylen.
Metakognitiv nivå
Återkoppling på självregleringsnivå, även kallad metakognitiv nivå innehåller information om vilket nästa steg är. Dvs vilka aktiviteter som behöver genomföras för att nå bättre framsteg. Det innebär att återkopplingen bidrar till att utveckla elevernas förmåga att själva följa upp och reglera sitt lärande utifrån deras nuläge och det önskade läget. Återkopplingen bygger ofta på självreflekterande frågeställningar om Vem? Vad? Hur? När? Varför? som enligt Hattie (2011) har en av de största och mest positiva effekterna utav alla påverkansfaktorer (0,69). Den metakognitiva förmågan hjälper eleverna att utveckla sin självregleringsförmåga och egenkontroll vid bedömning på produkt-, och processnivå. Dylan Wiliam menar att ”The only skill of the twentyfirst century is the skill of learning how to learn”. Förslag på vägledande frågor som Hattie (2011) föreslår är:
Hur kan eleven bedöma, utvärdera och självreglera sitt eget lärande?
Hur kan eleven utveckla sin (strategiaktiverare) metakognitiva förmåga?
Hur kan eleven utveckla ta ansvar för sin egen lärprocess och besvara frågeställningarna Vem? Vad? Hur? När? Varför?
Exempel återkoppling på metakognitiv nivå (Företagsekonomi 1, budgetering)
Din budgetkalkyl är korrekt uppställd och dina ekonomiska beräkningar stämmer väl överens med den investeringskalkyl som du gjort sedan tidigare. Har du sett över dina olika kostnadsposter i din budgetkalkyl och kontrollerat dina beräkningar? Hur påverkas resultatet av dina beräkningar av företagets varukostnad, avskrivningar och räntekostnad? Hur skulle du kunna kontrollera dina beräkningar och förbättra resultatet? Vad skulle konsekvenserna bli om du gjorde om företagets utgifter till kostnader för resultatet?
Individnivå
Den sista återkopplingsnivån handlar om bedömning på individnivå (subjekt) vilket innehåller information som är riktad mot personen. Återkopplingen är ofta kopplad till personligt beröm om att en individ är bra, glad, positiv, social, trevlig etc. Beröm motsvarar inte de tre återkopplingsfrågorna och har en mycket låg effektstorlek (0.09) på elevernas studieresultat. Enligt Hattie (2011) leder det till ett lägre engagemang och ansträngning hos eleverna. Eleverna ska självfallet ha beröm men det bör utelämnas vid återkopplingen om lärare vill uppnå större positiva effekter på elevernas
Exempel återkoppling på individnivå nivå (Företagsekonomi 1, budgetering)
Du har gjort en väldigt snygg budget och dina olika uppställningar är bra. Det känns som att du lagt ner väldigt mycket tid och ansträngt dig för att göra en bra budget. Jag tycker att du gjort ett bra jobb och det är bra med en hög vinst men hur har du tänkt kring beräkningen av dina kostnadsposter? Med tanke på att du haft svårt att komma i tid så tycker jag att din förmåga att ta ansvar för uppgiften tyvärr speglar dina kunskaper i ämnet företagsekonomi.
Nyckelstrategi tre handlar om att ge eleverna framåtsyftande återkoppling (respons) som för lärandet framåt. Framåtsyftande återkoppling har bland de största effekterna (oavsett skolform) på elevernas studieresultat enligt Hattie (2011). För att återkopplingen ska ge en positiv effekt så finns det ett antal kriterier som lärare bör utgå från om återkopplingens innehåll, format och tid. Lärare lägger ner mycket tid för att ge eleverna en utförlig återkoppling. Frågan är vem och vill vilken nytta om eleverna inte förstår återkopplingen eller får tid att bearbeta den? I fyra blogginlägg framåt reder vi ut grundarna för effektiv återkoppling utifrån tre frågeställningar, återkopplingens effekt på olika nivåer, och när och hur effektiv återkoppling bör utformas för att vara effektiv. Avslutningsvis kommer ett blogginlägg om hur återkopplingen från elever till lärare kan använda för att utveckla lärares professionella lärande av undervisningen. Det kommer även komma upp konkreta exempel på olika digitala verktyg och undervisningsmetoder som kan användas för att ge effektiv återkoppling genom lärarbedömningar, sambedömningar, kamratbedömningar och självbedömningar.
Tre återkopplingsfrågor
Effektiv återkoppling bygger på att eleven/lärares ska besvara dessa tre frågorna är; Vart är jag/eleven på väg? Var befinner jag/eleven mig/sig nu? Och Hur går jag/eleven vidare? Syftet är att minska glappet mellan det önskade läget och elevernas nuläge genom att tillhandahålla formativ bedömning. Dvs framåtsyftande återkoppling om olika lärstrategier som för lärandet framåt. ”Bedömningens viktigaste funktion handlar om att generera återkoppling som genererar ett agerande utifrån vart de är på väg, hur de ska komma dit, och vad som kan bli nästa steg.” (Hattie, 2011, sid 171).
Här sammanfattas de tre frågeställningarna om effektiv återkoppling.
Vart är jag på väg? (Feed Up)
Den första frågeställningen berör lärares förmåga att ge återkoppling om lärandemålen och bedömningskriterier för eleverna i undervisningen. ”Eleverna behöver veta vad som är viktigt och vad det är de förväntas lära sig. Lärandemål och bedömningskriterier är inget som eleverna skall behöva gissa sig till.” (Jönsson, 2013, sid 56). Forskning (Lundahl 2013) visar på att elever som är medvetna om lärandemål och bedömningskriterier blir skickligare på att lösa uppgifter, gör färre misstag och utvecklar sin självreglerande kompetens snabbare. Återkopplingen ska hjälpa eleverna att identifiera en riktning om önskat läge och ska besvara frågeställningen vart är jag på väg (målet)? Eleverna behöver veta hur långt de kommit i relation till de långsiktiga målen och det önskade läget.
Var befinner jag mig? (Feed Back)
Andra frågeställningen handlar om att ge eleverna återkoppling om var de befinner sig i sin lärandeprocess i relation till start- och slutpunkten (Hattie 2011). Läraren behöver ge eleverna återkoppling om framsteg och framgångskriterier i deras lärprocess i förhållande till lärandemål och bedömningskriterier. Flera forskare förespråkar att lärare använder sig utav snabba och effektiva bedömningar för att samla in information och synliggöra var eleven befinner sig i sin lärandeprocess. Återkopplingen ska ge information om vilka anpassningar (alternativa strategier) som behövs för att göra inlärningen och undervisningen mer effektiv och ändamålsenlig samt ligga till grund för den sista frågeställningen.
Hur går jag vidare? (Feed forward)
Den tredje frågan bygger på att ge eleverna en återkoppling om en riktning kring hur de kan minska avståndet mellan deras nuvarande förmåga (nuläge) och den förmåga som undervisningen syftar till att utveckla (önskat läge). Återkopplingen ska innehålla framåtsyftande information om vad som är nästa steg i lärandeprocessen. För att återkopplingen ska kvalificeras som formativ måste läraren ge eleverna en möjlighet till bearbeta sin återkoppling och kombineras med en undervisning som motsvarar bedömningen, Balan och Jönsson (2013). Dylan Wiliam (2013) menar att om eleverna inte ges möjlighet att bearbeta responsen kan den inte betecknas som återkoppling (formativ), utan endast som information (summativ) till eleverna.
För att tydliggöra lärandemålen kan man använda en måltavla där man beskriver syfte, mål (lärandemål), innehåll, begrepp samt uppgifter som en lektion eller ett arbetsområde omfattar. Läraren skriver upp informationen på tavlan fem minuter innan lektionen, redan när eleverna kommer in i klassrummet kan de på egen hand läsa igenom informationen.
För de elever som missat lektionen kan läraren enkelt ta ett kort med en mobiltelefon, surfplatta eller dator lägga upp på skolans lärplattform eller andra digitala medier.
Måltavlan utgår från kurs- och ämnesplanens innehåll men behöver konkretiseras för att eleverna skall skapa sig en förståelse för vilka lärandemålen är för en lektion, uppgift eller ett arbetsområde. Måltavlan presenteras vid lektionsstarten genom att läraren i samråd med eleverna går igenom innehållet utifrån en lektionsplanering med hålltider. Vid slutet av lektionen kan läraren låta eleverna utvärdera hur väl de nått lärandemålen med ”trafikljusmetoden”, ”exit ticket” eller att besvara en startuppgift där läraren kan använda svaren från för att inleda nästa lektion.
Måltavlan kan fungera som ett komplement till lärarens pedagogiska planeringar och en alignmentplanering som beskriver hur syfte, mål, innehåll, undervisning och bedömning hänger ihop.
Sociala medier erbjuder en möjlighet att skapa gemensamma mötesplatser och arenor mellan lärare och elever. Även eleverna emellan då de får möjligheten att kommunicera, samarbeta och utveckla sin digitala kompetens. Vidare kan eleverna att samla in, bearbeta och strukturera information och får tillgång till ett gränslöst närverk som kan bidra till varandras och sitt eget lärande. Sociala medier skapar förutsättningar för en ökad delaktighet och inflytande över elevernas egna och klasskamraters lärande. Eleverna kan ge kamratrespons, föra diskussioner och synliggöra lärandet genom att dela med sig av texter, bilder och filmer.
Sociala medier kan även bidra till en ökad transparens och insyn i undervisningen genom att erbjuda kollegor, föräldrar och andra externa personer att ta del av elevernas arbeten. Dock är det alltid viktigt att läsa igenom PUL (Personuppgiftslagen) och upphovsrätten för att säkerställa att man följer de lagar och regler som finns för publicering av texter, bilder, ljud och film på Internet. Ett enkelt sätt att för dig som lärare att är att gå in på http://www.creativecommons.se där du kan läsa mer om de olika licenserna som finns för inom Creative Commons.
Bedömning för lärande ”Vi ser gärna att detta blir en plats där du som som arbetar i skolan kan diskutera bedömning, dela med dig av tips, tankar och idéer om bedömning till andra. Skapa, synliggör och lär tillsammans!”
Språk & IKT ”Språk & IKT sidan för länksamlingar i engelska och spanska, blogg, bok och föreläsningar om IT i undervisningen.”
IKT-verktyg ”Tipsa gärna om de IKT-verktyg ni använder/tänker använda. Gärna kompletterat med ett Hur? På vilket sätt? och Varför?”
IKT-pedagoger. ”I gruppen diskuterar vi strategier, attitydförändringar, droppar idéer, skapar möten med fokus på utvecklingen av IKT-pedagogik ”
Skolappar.nu Appar för lärande – recenserade av lärare. Alltid utan kostnad. Alltid kopplat till läroplanen.
GAFE Sverige ” Här diskuteras frågor som rör Google Apps For Education (GAFE), alltifrån tekniska detaljer till integritetsfrågor.”
