Etikett: Undervisning

SYV + SSA hela skolans ansvar

Ordmoln SamverkanSkolinspektionens granskning från 2013 visar stora brister att huvudmän inte tar ansvar för att skolornas studie- och yrkesvägledning fungerar på ett tillfredsställande sätt. Granskningen visar även att eleverna inte får tillgång till en kvalitativ och kontinuerlig vägledning samt är något som inte betraktas som hela skolans ansvar.

Efter att ha läst granskningen och de allmänna råden från Skolverket kommer här 10 konkreta förslag för hur studie- och yrkesvägledningen kan bli hela skolans ansvar samt integreras som en röd tråd i arbetet kring samverkan mellan skola-arbetsliv i lärares undervisning.

  1. Huvudmannen och rektorn viktigaste kuggen

Huvudmannen behöver tillsammans med rektorn ge tydliga riktlinjer och förutsättningar för att vägledningen ska bli hela skolans ansvar och att den integreras i elevernas utbildning. Huvudmannen är ansvarig för det systematiska kvalitetsarbetet enligt skollagen. Syftet är att identifiera utvecklingsområden som kan bidra till att öka måluppfyllelsen i förhållande till de nationella målen. Det innebär att det behöver finnas ett system med rutiner för planering, resursfördelning, uppföljning och utvärdering av studie och yrkesvägledningen på huvudmanna- och renivå. Rektor måste se till att det finns tydliga mål som följs upp där resultaten används för att förbättra kvaliteten i verksamheten. Detta bör göras tillsammans med lärare och elever för att skapa delaktighet och dialog på skolan om måluppfyllelsen och om orsakerna till eventuella brister. Det handlar om ledning och styrning från huvudmannen och rektorns sida kring att tydliggöra uppdraget, ansvarsfördelning och att det finns rutiner för att planera, utvärdera och utveckla verksamheten. Arbetet behöver dokumenteras och det behöver finnas en verksamhetsplan med formulerade mål utifrån nationella målen och vilka insatser som ska genomföras under läsåret. Arbetsplanen kan fungera som ett verktyg för att stämma av att genomförda insatser verkligen leder till utveckling Huvudmannen och rektor ansvarar även att eleverna har tillgång till en studie- och yrkesvägledare och vägledning i vid bemärkelse Vidare bör rektorn så långt som möjligt använda studie- och yrkesvägledaren för att kompetensutveckla skolans lärare om förändringar på arbetsmarknaden, antagningsregler eller tips för att integrera arbetet kring studie- och yrkesvägledning i undervisningen.

  1. Huvudmanaplaner och skolplaner för SYV och SSA

Huvudmannaplanen bör även innehålla tydliga kriterier för planering, genomförande, uppföljning och utvärdering av huvudmannens, arbetsgivarnas och elevernas arbete. Skola – arbetsliv är något som finns med i styrdokumenten för grundskolan, gymnasieskolan och vuxenutbildningen. Det är något som samtliga skolor ska arbeta med och som skolledare och lärare behöver formalisera för att leva upp till läroplanens texter kring samverkan med omvärlden. En välutvecklad arbetsplan bör inkludera huvudmannens studie- och yrkesvägledning och ses som hela skolan ansvar. Planen bör integreras i det systematiska kvalitetsarbetet med tydliga kriterier för planering, genomförande, uppföljning och utvärdering av huvudmannens, arbetsgivarnas och elevernas arbete. Alla arbetslivskontakter bör även eftersträva att så långt som möjligt återkopplas till arbetsgivaren från huvudmannens sida. Tips: GR Utbildning, Pedagogiskt Centrum har skapat en handledning för huvudmän som vill skapa en kommunal plan för studie- och yrkesvägledning. Kontakta Johanna Redelius eller Emma Theiland på GR Utbildning för mer information. Ytterligare en grym person som kan stötta huvudmän i processen är Gabriella Holm från Skolsamverkan AB.

  1. Kontinuerlig vägledning

Eleverna behöver tillgång till kontinuerlig vägledning under hela deras utbildning för att kunna göra väl underbyggda val, från årskurs ett i grundskolan till årskurs tre på gymnasiet. Vägledningen bör utgå från omvärldsanalys alternativt en kartläggning om elevernas specifika behov. Samtliga insatser med arbetslivsorientering behöver samordnas och vara sammanhängande över tid för att ge eleverna kontinuerlig tillgång av studie-och yrkesvägledning. Kontinuerlig vägledning syftar till att i ett tidigt skede skapa en medvetandeprocess genom olika insatser som löper som en röd tråd genom undervisningen genom hela elevens studiegång. Det innebär att skolan arbetar medvetet och målinriktat med arbetslivsanknytning och elevernas personliga utveckling. För att eleverna ska få tillgång till kontinuerlig vägledning behöver skolor och lärare i större grad samordna sina insatser kring studie- och yrkesvägledning och att man omsätter ord till handling. Vägledaren kan fungera som samordnare mellan den vida och snäva vägledningen på skolan.

  1. Vägledningssamtalen

Vägledningssamtalen är av avgörande karaktär för eleverna. Det behöver finnas tydliga direktiv och riktlinjer kring olika dokument för samtalens progression, innehåll och syfte som bör anpassas utifrån elevernas behov. Informationen som eleverna får bör vara formell och personligt anpassad till varje enskild elevs specifika behov. Det är viktigt att det avsätts tillräckligt med tid för varje enskilt samtal, samt att det finns möjlighet att boka uppföljningssamtal för de elever som är osäkra kring sina val. Vägledningssamtalen bör inte komma för sent i valprocessen och eleverna behöver förbereds inför samtalet. som ska bidra till ett tillräckligt underlag för att kunna göra ett välgrundat och realistiskt val utifrån antagningspoängen till de program som eleven vill söka.

  1. Väglednings-/kompetensportfölj

Utgångspunkten för väglednings-/kompetensportföljen är skolans huvudmannaplan för studie- och yrkesvägledning. Den bär innehålla checklista med olika aktiviteter som löper genom elevernas skolgång. Portföljen innehåller reflektionsuppgifter från olika övningar som syftar till att förbereda eleverna inför kommande studie- och yrkesval. Eleverna får genom olika värderingsövningar utveckla sin självkännedom och kunskaper om olika studieval, arbetslivet och arbetsmarknaden som helhet. Portföljen används av både elever, föräldrar lärare och studie- och yrkesvägledaren till exempel vid elevernas utvecklingssamtal och vägledningssamtal. I väglednings-/kompetensportföljen bör det involveras frågor om elevernas framtid i elevernas utvecklingssamtal samt dokumentation i deras individuella studieplan.

  1. Arbetslivsorientering

Eleverna behöver utveckla sina kunskaper om arbetslivet villkor och arbetsmarknadens förutsättningar. Arbetslivsorienteringen ska ge eleverna kunskap och ett beslutsunderlag för att kunna göra olika välgrundade studie-, yrkes- och karriärval i framtiden. Det måste finnas ett tydligt syfte och en målsättning med olika insatser inom arbetslivsorienteringen. Syftet måste vara att eleverna ska få konkreta erfarenheter av betydelse för deras val av fortsatt utbildning och yrkesinriktning. Strategier kring att arbeta med arbetslivsorientering behöver utgå från en kartläggning, elevernas kunskaper och tidigare intressen samt ge information om hur situationen på arbetsmarknaden ser ut idag och i framtiden. Lärare måste skapa en tydlig koppling mellan ämnesundervisningen i skolan och arbetslivet för att underlätta elevernas valmöjligheter. Arbetslivsorienteringen kan vidare bidra till att sätta in kurs- och ämnesplanerna i ett omvärldssammanhang och koppla olika förmågor i skolans ämnen till olika yrken samt eleverna egna tankar och framtidsdrömmar. Exempel på insatser som kan kopplas till ändamålet är att samordna insatser kring studiebesök, praktik, jobbsökaraktiviteter. Arbetslivsorienteringen är ett viktigt inslag för elever att de ska få erfarenheter från arbetslivet och vilket kan underlätta deras möjligheter att komma in på arbetsmarknaden. Här hittar ni totalt 25 undervisningstekniker för samverkan mellan skola och arbetsliv som lärare kan arbeta med i undervisningen.

  1. Vidga elevernas perspektiv inför studie-och yrkesval

Eleverna behöver få vidga sina perspektiv om olika utbildningar, branscher och yrken för att deras val inte ska begränsas av kön, social eller kulturell bakgrund. Skolans måste aktivt arbeta för att motverka traditionella val utifrån könsmönster. Begränsningar omfattas av att elever inte ska påverkas av påtryckningar från föräldrar åsikter, utbildningsbakgrund, kompisars föreställningar eller andra påverkansfaktorer utan att de gör sina val utifrån sina egna intressen. Eleverna behöver få kunskap om könsstereotypa föreställningar om utbildningar och yrken och ta ställning till frågor som berör mansdominerade och kvinnodominerade yrken, diskriminering på arbetsmarknaden, löner och utbildningskrav etc. Eleverna behöver på olika sätt få öva sig på att ta ställning i olika frågor, ställa olika alternativ mot varandra, väga för- och nackdelar och kritiskt granska information. De behöver få redskap att problematisera normer, värderingar, tankemönster, attityder eller traditioner som kan ha begränsande inverkan på deras handlingar och livsval. En viktig aktör i arbetet är att involvera skolans föräldrar för att motverka att elevernas val inte ska begränsas av kön, social eller kulturell bakgrund.

  1. Valkompetens en nyckelkompetens

Valkompetens handlar om att låta eleverna träna och utveckla de förmågor som de behöver som de behöver inför kommande valsituationer. Exempel på förmågor som kan kopplas till elevernas valkompetens är självkännedom och kritiskt tänkande. Skolor, arbetslag och lärare behöver på ett medvetet sätt förbereda eleverna för framtiden efter grundskolan. Det handlar om att identifiera villa kunskaper, färdigheter och förmågor eleverna behöver tillägna sig för att kunna planera sin egen karriär och hantera kommande studie- och yrkesval genom olika vägledningsövningar. Exempel på vägledningsövningar är värderingsövningar, diskussionsövningar kring egna och varandras drömmar.

  1. Röd tråd i alla ämnen

För att utveckla elevernas kunskaper behöver lärare integrera omvärldens i sin undervisning och fortlöpande ge återkoppling om elevens studieresultat och utvecklingsbehov. De ska bidra till att eleverna blir medvetna om sina individuella styrkor och utvecklingsområden samt var de befinner sig i relation till deras framtidsplaner. I undervisningen i alla ämnen kan lärarna ta upp frågor som berör elevernas fortsatta studier och kommande arbetsliv. Till exempel genom att visa hur kunskaper i enskilda ämnen kan komma till användning i olika yrken eller hur skolämnet förgrenas i mer specialiserade ämnen vid högre studier. Hela skolans ansvar skulle därför inte behöva innebära nya arbetsuppgifter för lärarna, utan snarare bestå i en insats för att systematisera, synliggöra och samordna befintligt arbete. Lärare behöver ta ett större ansvar för att ta vara på erfarenheter och kunskaper eleverna har fått i undervisningen och synliggöra kopplingen till olika utbildningsvägar, arbetslivet och det omgivande samhället.

  1. Lämna kommentar nedan om vad Ni anser är den viktigaste punkten för att:

Huvudmannen tar ansvar för att skolornas studie- och yrkesvägledning fungerar på ett tillfredställande sätt och att eleverna ska få tillgång till en kvalitativ och kontinuerlig vägledning som betraktas som hela skolans ansvar.

Läs gärna om utmaningar inom SSA & SYV, 25 undervisningstekniker från A-Ö inom skola-arbetsliv, samt ta del av en inspelad föreläsning om samverkan skola-arbetsliv.

 Filmarkiv Bedömning För Lärande

För er som är intresserade utav att fördjupa Er inom formativ bedömning hittar Ni en sammanställning av filmer och videoklipp. Sammanställningen finns även digitalt i Pearltrees för Er som enkelt vill kunna få en översikt av de olika filmerna och videoklippen. I sammanställningen hittar ni bland annat filmer från Skolverket, GR Utbildning, UR Samtiden, Dylan William, Pedagog Stockholm och Skolvärlden.Sammanställningen kommer uppdateras kontinuerligt med länkar till gamla såväl som nya filmer inom formativ bedömning. Följ oss på Formativ bedömning ordmolnsociala medier eller på bloggen för att ta del av nya uppdateringar med tips på nya filmer och videoklipp inom formativ bedömning. Om det saknas filmer som saknas lägg gärna en länk till filmen i kommentarsfunktionen.

Klicka här för att komma till sammanställningen i Pearltrees

[toggle title=”Skolverket”]

Skolverkets filmer Prov, bedömning och betygssättning

Skolverket, Allmänna råden för planering och genomförande av undervisning

 Skolverket, Kollegialt lärande och formativ bedömning

Skolverkets filmer om att sätta betyg

[/toggle]

[toggle title=”BLF-Lilla Edet”]

[/toggle]

[toggle title=”Christian Lundahl, GR Utbildning”]

[/toggle]

[toggle title=”Skolvärlden”]

[/toggle]

[toggle title=”Dylan William”]

[/toggle]

[toggle title=”Pedagog Värmland”]

[/toggle]

[toggle title=”UR Samtiden”]

[/toggle]

[toggle title=”KVUTIS”]

[/toggle]

[toggle title=”Kommunförbundet Skåne”]

[/toggle]

[toggle title=”Orka plugga”]

[/toggle]

[toggle title=”Torghandel Göteborg”]

[/toggle]

[toggle title=”Övriga filmer om bedömning”]

[/toggle]

Undervisningstekniker A-Ö inom skola-arbetsliv

Undervisningstekniker för samverkan mellan skola och arbetsliv

Ordmoln SamverkanHär finns 25 lärande exempel på hur man kan skapa lärprocesser och samverkansformer tillsammans med omvärlden och närsamhället i undervisningen för att utveckla elevernas kunskaper om olika utbildningsvägar, deras förståelse och erfarenheter från arbets- och samhällslivet. Eleverna ska enligt skollagen få tillgång till kontinuerlig studie- och yrkesvägledning genom hela sin skolgång. Genom att integrera arbetet kring samverkan med omvärlden i alla ämnen ges eleverna större möjligheter att göra väl underbyggda studie. och yrkesval.skolans

[toggle title=”Arbetsplaner”]

Skola – arbetsliv är något som finns med i styrdokumenten för grundskolan, gymnasieskolan och vuxenutbildningen. Det är något som samtliga skolor ska arbeta med och som skolledare och lärare behöver formalisera för att leva upp till läroplanens texter kring samverkan med omvärlden. En välutvecklad arbetsplan bör inkludera huvudmannens studie- och yrkesvägledning och ses som hela skolan ansvar. Planen bör integreras i det systematiska kvalitetsarbetet med tydliga kriterier för planering, genomförande, uppföljning och utvärdering av huvudmannens, arbetsgivarnas och elevernas arbete. Alla arbetslivskontakter bör även eftersträva att så långt som möjligt återkopplas till arbetsgivaren från huvudmannens sida. Nedan hittar ni en sammanställning över kommunövergripande arbetsplaner för SYV och samverkan mellan skola – arbetsliv.

Tips: GR Utbildning, Pedagogiskt Centrum HANDLEDNING FÖR ATT SKAPA EN KOMMUNAL PLAN FÖR STUDIE- OCH YRKESVÄGLEDNING

[/toggle]

[toggle title=”Arbetsmarknadsdagar”]

Att arrangera och anordna arbetsmarknadsdagar eller jobbmässor är ett enkelt sätt för representanter från olika yrkeskategorier och branscher från Högskolor och Universitet. Det innebär att eleverna får möjligheten till personliga möten med representanter från näringslivet och högskolor, och att gå på olika föreläsningar samt workshops som arrangeras under dagen. Eleverna kan ställa personliga frågor till professionella yrkesmän och yrkeskvinnor, skriva CV, personligt brev samt skapa kontakter inför kommande studier och yrkesliv. Det innebär även en möjlighet för arbetslivet och akademin att träffa presumtiva kunder och medarbetare samt en möjlighet att göra reklam för branschen, yrkesinriktningen och företaget.

[/toggle]

[toggle title=”Bransch, yrkes- eller programråd”]

Ett sätt att arbeta med samverkan på lokal-, regional- eller nationell nivå med skolan kan vara att arbeta med olika forum för samverkan tillsammans med arbetslivet. Forumet kan bestå utav representanter från skolan i form av skolledning, lärare och studie- och yrkesvägledare samt yrkessamma personer från näringslivet. Genom att ha ett levande forum får näringslivet möjligheten till inflytande och delaktighet till att påverka, utveckla och kvalitetssäkra skolornas utbildningar och elevernas kunskaper.

[/toggle]

[toggle title=”Diskussionskarusell om könsmönster”]

Det är oerhört viktigt att lärare i sitt arbete väver in diskussioner och arbete som kan bidra till att elevens studie- och yrkesval inte begränsas av kön, funktionsnedsättning och social eller kulturell bakgrund. Det innebär att arbetet med olika samverkansformer inom skola-arbetsliv i skolan ska kännetecknas av genus, mångfald, jämställdhet och normbrytare för att motverka att eleverna gör könstraditionella studie- och yrkesval. Ett sätt att arbeta med att försöka bryta traditionella könsmönster är att arbeta med diskussionskaruseller. Diskussionskarusellen innebär att man skapar olika frågeställningar, påståenden eller argument som blir utgångspunkt för elevernas diskussioner. Sedan skapar man ett inre varv med fyra stolar och ett yttervarv med fyra stolar. Alla personer i det inre varvet får en frågeställning var, personerna på det yttre varvet får sedan besvara frågeställningen, medan de som ställt frågan antecknar svaren. En till två minuter per fråga sedan snurrar deltagarna i det yttre varvet vidare i diskussionskarusellen.

[/toggle]

[toggle title=”Dröm- och framtidsyrken”]

Dröm- och framtidsyrke

Ett enkelt sätt att arbeta med samverkan skola-arbetsliv med de allra yngsta eleverna är att jobba med deras drömyrke eller framtidsyrke. Det innebära man tar avstamp från elevernas framtidsdrömmar och låter de undersöka olika drömyrken som de vill bli i framtiden för att öka deras självkännedom. Tex kan man låta eleverna fundera kring arbetsuppgifter, viktiga kompetenser, viktiga skolämnen, utbildningar etc. Därefter kan eleverna få redovisa sitt arbete genom en presentation, affisch, film eller på annat lämpligt sätt. Eleverna kan även få diskutera vidare om de olika drömyrkena i helklass tillsammans med sin lärare.

[/toggle]

[toggle title=”Externa uppdragsgivare”]

Externa uppdragsgivare

Skolan har möjligheten att arbeta och utforma autentiska uppgifter eller skarpa case tillsammans med arbetslivet. Företagen kan till exempel utforma en frågeställning eller ta fram ett problem som de vill få elevernas förslag, lösningar och eller ge sin syn på. Företagen kan även få stöd och hjälp med olika projekt som de kan ha nytta utav i framtiden. Det skapas en synergi effekt genom att företagen tar ett aktivt samhällsansvar och bidrar till en samhällsnytta och eleverna till en företagsnytta genom att arbeta med externa uppdragsgivare.

[/toggle]

[toggle title=”Fadderföretag”]

En skola, klass eller en grupp elever kan samarbeta med exempelvis ett lokalt företag som kan omfatta allt från ett kort projekt till ett par års samverkan. Samarbetet skall bygga på ett ömsesidigt win-win koncept. Eleverna kan bland annat bidra med nya perspektiv och infallsvinklar på lösningar som specifika frågeställningar, problem eller utmaningar som företaget står inför. Företagen får på samma gång möjligheten att ta ett aktivt samhällsansvar och kan verka som attraktiva arbetsgivare genom att t.ex. erbjuda föreläsningar, studiebesök, praktikplatser mm.

[/toggle]

[toggle title=”Företagspresentationer”]

Ett smidigt och väldigt enkelt sätt att arbeta med samverkan mellan skolan och arbetslivet är att låta eleverna göra olika muntliga företagspresentationer. Företagen kan ta fram en uppgift/uppdrag som de vill att eleverna skall arbeta med och sedan göra en muntlig presentation för exempelvis en extern jury. Juryn får möjligheten att ta del av elevernas presentationer, ställa följdfrågor samt ge lite kommentarer och reflektioner på elevernas skriftliga och muntliga arbete. Företaget får även möjligheten att samla in alla presentationer och underlag samt kan vid ett senare skede kontakta eleverna om de har ytterligare frågor.

[/toggle]

[toggle title=”Fiktiv arbetsintervju”]

Ett sätt för eleverna att öka sin anställningsbarhet är att i exempelvis kursen svenska söka ett valfritt jobb och utforma ett personligt brev, skriva CV och träna på att gå på en iscensatt anställningsintervju i ett samarbete med t.ex. Arbetsförmedlingen eller ett rekryteringsföretag. CV står för curriculum vitae som på latin betyder ”levnadsbeskrivning” och skall beskriva elevens erfarenheter, kunskaper och personliga egenskaper och det personliga brevet behöver anpassas efter ett drömjobb som eleven vill söka.

[/toggle]

[toggle title=”Gymnasiearbetet”]

I gymnasiearbetet kan eleverna fördjupa sig inom ett valfritt ämne inom ramarna för examensmålen där de formulerar en frågeställning samt planerar, genomför och utvärderar ett större arbete. Gymnasiearbetet kan till en större del utformas och genomföras i samverkan med arbetslivet genom att tex jobba med uppdragsskrivningar, får en rådgivare, medbedömare eller göra besök i olika verksamheter för att samla in information till sitt arbete.

[/toggle]

[toggle title=”Gästföreläsare”]

Transfer är en organisation som erbjuder skolor kostnadsfri förmedling av föreläsare från näringslivet. Genom att bjuda in föreläsare till skolan kan eleverna få insikt om, förståelse för och kunskap om olika studie- och yrkesutgångar för eleverna samt att sätta olika teoretiska begrepp i ett praktiskt sammanhang. De får även möjligheten att se en tydlig koppling mellan undervisningen i skolan och arbetslivet.

Gästföreläsare kan bland annat bjudas in till skola som en naturlig del i den ordinarie undervisningen eller under en temadag. Eleverna kan få välja vilka branscher, yrkeskategorier och lokala företag som de skulle vilja veta mer om. Sedan bjuder skolan in representanter från arbetslivet som får komma och berätta och sin bakgrund, sina yrkeserfarenheter, arbetsuppgifter och eleverna har möjlighet att ställa frågor. Här hittar ni lite längre tips om vad man bär tänka på när man bjuder in gästföreläsare till skolan.

[/toggle]

[toggle title=”Handledare”]

Handledaren är den person som är kontaktperson på företaget och arbetsplatsen under praktiken, vid ett projektarbete eller studiebesök. Handledarens roll är att informera och introducera eleverna genom att berätta om företaget och dess verksamhet. Personen ska fungera som ett bollplank genom att bistå med sina kunskaper och erfarenheter. För en lyckad handledning bör man se eleverna som en ny medarbetare. I början är det viktigt att vara tillgänglig som handledare, i takt med att tiden går blir eleverna mer och mer självständig. Tex kan det vara bra att som handledare presentera eleverna för sina arbetskollegor, stämma av förväntningar och uppgifter, informera om regler och rutiner, boka in avstämningsmöten och utvärdera samarbetet och eventuellt skriva ett arbetsintyg och/eller rekommendationsbrev.

[/toggle]

[toggle title=”Jobbskuggning”]

En elev, lärare eller varför inte en rektor kan får möjligheten att över en eller flera dagar skugga en person från arbetslivet. Jobbskuggningen skapar möjligheter att utbyta kunskaper och erfarenheter med varandra samt ge insikter om olika verksamheter och kopplingen mellan teori och praktik. För en elev kan det handla om att skugga en person som arbetar inom dennes drömyrke, för lärare en person som är verksam inom de området som lärare undervisar inom och för en skolledare kan det innebära att träffa en ledare från en annan verksamhet. Detta för att utbyta lite tankar och erfarenheter.

[/toggle]

[toggle title=”Kompetensportfölj”]

Varje enskild elev bör i sin individuella utvecklingsplan ha en dokumentation av sina arbetslivskontakter. Under elevens skolgång blir det till en kompetensportfölj innehållande en meritförteckning och portfolio som ska underlätta framtida studie- och yrkesval. Genom att eleverna får möjlighet att ta del av erfarenheter från olika arbetslivskontakter under sin skolgång fylls portföljen hela tiden på med nya kunskaper och färdigheter, arbetslivserfarenheter. Kompetensportföljen kan ligga till grund för vägledningssamtal inför gymnasievalet, vid jobbsökaraktiviteter eller utformandet av ett CV och personligt brev som ett komplement till en IUP.
[/toggle]

[toggle title=”Mentorer från näringslivet”]

En mentor skall fungera som en förebild och bollplank för eleverna som delar med sig av sina kunskaper och erfarenheter från arbetslivet. Ett mentorskap skall bygga på ett ideellt och ömsesidigt utbyte där eleverna får möjligheten att bidra med företagsnytta. Mentorn får bidra till samhällsnytta genom att coacha framtidens arbetstagare och får då möjlighet att möta unga människor med nya kreativa tankar och idéer om företagets verksamhet.

[/toggle]

[toggle title=”Medbedömare”]

För att kvalitetssäkra utbildningarnas innehåll och elevernas arbeten kan skolan arbeta med att bjuda in externa medbedömare av t.ex. elevernas gymnasiearbeten eller av större projektredovisningar. Medbedömarna kan fungera som ett bollplank och bidra med sina kunskaper, erfarenheter och kontakter. Eleven får på samma gång möjligheten att utveckla sitt personliga nätverk vilket i framtiden kan leda till en rekommendation eller en anställning. Lärarna får även en möjlighet att arbeta med sambedömning tillsammans med en medbedömare och bedömningen kan då bli mer rättssäker och kvalitativ.

[/toggle]

[toggle title=”Nätverk”]

Det kan vara bra för en huvudman eller skola att bygga upp ett eget nätverk med arbetslivskontakter som skolor och lärare kan utnyttja för att arbeta med skola-arbetsliv. Ett argument för att företagen ska ingå i ett nätverk är att dagens ungdomar kan vara morgondagens eller framtidens medarbetare. Det här är ett tillfälle att verka som attraktiv arbetsgivare genom praktik, studiebesök, föreläsningar och nätverksträffar etc. Det innebär även en möjlighet att öka ungdomars möjligheter till att etablera sig på arbetsmarknaden. Arbetslivskontakterna kan bland annat, fungera som bollplank under praktiken, utse en kontaktperson som handledare/mentor, bistå med information, kunskap och kontakter och bidra med konstruktiv feedback till ungdomar samt ta emot studiebesök och genomföra gästföreläsningar.

[/toggle]

[toggle title=”Perspektiv”]

Samverkan mellan skola-arbetsliv handlar om att sätta in kunskapen i ett sammanhang och att synliggöra ett omvärldsperspektiv av de ämneskunskaper som skolan ska förmedla. Kurs- och ämnesplanernas syfte, långsiktiga mål (kunskaper/-förmågor) samt centrala innehåll är framtagna ur ett större sammanhang än inom skolans livsvärld. För att eleven skall kunna se ett sammanhang och bilda sig ett helhetsperspektiv av olika ämneskunskaper i skolan kan man utgå från ett antal övergripande perspektiv.

Perspektiven som presenteras nedan finns väl förankrade i läroplanerna, examensmålen och ämnesplanerna i gymnasieskolan samt kursplanerna för grundskolan. För att eleven skall kunna se sammanhang där delar av olika ämnen bildar en helhet krävs det att lärarna samverkar över ämnesgränserna och med omvärlden. Genom att arbeta med ett antal övergripande perspektiv (teman) i skolan kan skolan på ett enkelt sätt sätta kunskaperna  i ett omvärldsperspektiv. Exempel på ett övergripande perspektiv som finns förankrade i styrdokumenten och som skolan är historiskt perspektiv, miljö och etiskt perspektiv, internationellt och globaliserings perspektiv, genus och mångfalds perspektiv, entreprenörskap perspektiv, framtidsperspektiv, teknikperspektiv, arbetsmarknadsperspektiv etc.
[/toggle]

[toggle title=”Prao, Praktik, APL”]

Svenskt Näringsliv har skapat ett gediget informationsmaterial för skolor, elever och företag som vill arbeta med Prao, Praktik och APL. Prao står för praktisk arbetslivsorientering och sker primärt i grundskolan i syfte att ge eleverna en introduktion till arbetslivet och olika yrken. Praktik eller APL (arbetsplatsförlagt lärande) är mer förekommande i gymnasieskolan och är obligatoriskt på alla yrkesförberedande program som skall omfatta minst 15 veckor i syfte att omsätta sina teoretiska kunskaper i praktiken. Eleverna får även möjligheten att arbeta upp ett kontaktnät som i framtiden kan leda till jobb eller referenser. För en lyckad praktik så bör det finns väl utarbetade rutiner inför, under och efter praktikperioden för både arbetsgivare och handledare. Skolan bör informera om praktikens målsättning, förväntningar, bedömningsuppgifter, praktikbesök, arbetsmiljöregler etc. Arbetsgivaren bör informera om arbetsplatsen, utse lämplig handledare som kan träffas inför praktikperioden.

[/toggle]

[toggle title=”Priser, stipendier och utmärkelser”]

Priser, stipendier och utmärkelser

Ett sätt för att uppmärksamma arbetet och höja statusen kring skola – arbetsliv är att skapa lokala priser till skolor, lärare och elever samt arbetslivskontakter som framgångsrikt arbetat med samverkan mellan skolan och omvärlden (närsamhället). SAK-rådet som består utav avnämare från näringslivet i Göteborgsregionen har bland annat instiftat olika utmärkelser för att uppmärksamma arbetet. Likaså har Skurups kommun instiftat ett pris till lärare och arbetslag som arbetat med en hög kvalitet i sin samverkan med omvärlden. Priser eller stipendium går på ett ganska enkelt sätt att få sponsrade via lokala organisationer, företag eller föreningar som vill stödja de lokala initiativen kring samverkan.

[/toggle]

[toggle title=”Studiebesök”]

Genom att erbjuda eleverna att besöka olika organisationer, föreningar och arbetsplatser får eleverna en möjlighet att gå utanför klassrummets väggar. Vid ett studiebesök erbjuds eleverna en möjlighet att fördjupa sina kunskaper, ställa frågor och sätta in skolans kunskaper i ett större sammanhang. Företagen får på samma gång en möjlighet att visa upp sin bransch och att berätta mer om sin egen verksam-het, på samma gång som eleverna får kunskap om olika yrkesroller.

[/toggle]

[toggle title=”Utbildningskoncept inom skola-arbetsliv”]

KonceptHär hittar ni en sammanställning över olika metoder och modeller som kan bidra till att utveckla arbetet inom skola-arbetsliv Sammanställningen riktar sig primärt till lärare inom grundskolan och är indelad i grundskolan tidigare- och senare år samt efter olika ämnesområden.

Metoderna, modellerna samt verktygen är utarbetade utav olika företag, föreningar och organisationer som dagligen arbetar med stödjande aktiviteter inom skola-arbetsliv. Klicka på länkarna under översikten om du vill veta mer om de olika metoderna och modellerna. Sammanställningen skall ge en överblick av olika alternativ vilka även går att applicera inom andra skolformer, åldersgrupper och ämnen än de som presenteras här.

Koncept för samverkan skola-arbetsliv Språk Naturorienterande Teknik Praktiska Samhällsorienterade
Vargar nosar och jagar x x x
Vårt samhälle x x x x x
Se möjligheterna x x x x
Snilleblixtarna x x
Unga berättare x x x x x
Webbstjärnan x x x x x
Skellefte-Tekniken x x
Draklandet x x x
Teknikspanarna x x
NTA (Naturvetenskap och teknik för alla) x x x x X
FinnUpp x x x
Future City x x x x x
Teknikåttan x x
I praktiken x x x x X
Unga spekulerar X x
Transfer.nu x x x x x
Business 4 a day x x x
FramtidsFrön x x x x x
First Lego League x x
Matena x x
Miniföretagarna  x x x

[/toggle]

[toggle title=”Yrkesintervjuer”]

Intervjuer är ett bra sätt för eleverna att träna på att ta kontakt med olika personer och få veta mer om olika yrkeskategorier. Detta kan övas genom att ställa frågor, sammanställa och redovisa resultatet för t.ex. andra i klassen. Eleverna kan t.ex. skriva ett reportage om intervjun eller varför inte låta eleverna filma intervjuerna och sedan göra en film om varje yrke som de sedan kan läggas ut på Youtube.

[/toggle]

[toggle title=”Yrkesmässor”]

Att bjuda in olika branscher och yrkeskategorier till en yrkesmässa eller arbetsmarknadsdag, där eleverna kan få lyssna på olika föreläsare och ställa frågor, är ett mycket effektivt sätt att arbeta med samverkan. Eleverna får möjlighet till personliga möten och att få handfasta tips på vad som är viktigt för att lyckas inom ett specifikt yrke.

Företagen får på samma gång möjligheten att träffa morgondagens arbetstagare och att marknadsföra sin bransch och sitt yrke för skolans elever. De får också en möjlighet att exponera sin egen verksamhet och ställa upp på t.ex. en yrkesmässa i skolan där man kan bjuda in föräldrar, lokala beslutsfattare och andra skolor i närområdet.

[/toggle]

[toggle title=”Ämnesövergripande projekt”]

Tanken bakom det tvärvetenskapliga arbetet och ämnesövergripande projektet är att de skall förbereda eleverna för det kommande arbetslivet. Arbetslivet består inte utav en tydlig ämnesindelning utan förekommer i ett större sammanhang. Vidare skall eleverna fostras till demokratiska samhällsmedborgare och genom att arbeta i projekt över ämnesgränserna får eleverna träna sig att samarbeta, ta ansvar, lösa problem och konflikter. Det finns flera fördelar att arbeta ämnesövergripande. Eleverna får färre examinationer men också mer tid till sina projekt och de kan se en tydlig koppling mellan olika ämnen samt sätta kunskapen i ett större sammanhang. För lärarna så innebär det mer undervisningstid för elevernas examinationer bland annat. Det underlättar också möjligheten till sambedömning och att besöka varandras lektioner för auskultation och samverkan.

[/toggle]

[toggle title=”Tips för att arbeta med skola-arbetsliv”]

  • Förankra arbetet i styrdokumenten och skolledningen
  • Involvera eleverna och utnyttja deras föräldrakontakter
  • Börja småskaligt och bygg upp långsiktiga och hållbara relationer
  • Kontakta lokala branschorganisationer, föreningar och företag
  • Upprätta en arbetsplan samt en progression för samtliga stadier i skolan
  • Ta fram tydliga regler rutiner och riktlinjer för alla parter
  • Stäm av och förankra förväntningar på skolan, lärare, elever och omvärldsaktörer
  • Sprid goda exempel lokalt och regionalt, bjud in media för att exponera skolans och företagens arbete kring samverkan för att marknadsföra arbetet

[/toggle]

Lektionsobservationer

Lektionsobservationer

Skolinspektionen (2012) har utvecklat ett observationsschema som används vid inspektioner och kvalitetsgranskningar av undervisningen. Observationsschemat bygger på aktuell forskning om framgångsrik undervisning. Skolinspektionen (2012) har även gjort en forskningssammanställning om framgång i undervisningen. Vill man fördjupa sin ytterligare kring olika framgångsfaktorer i undervisningen rekommenderas Utmärkt Undervisning (2013) av Jan Håkansson och Håkan Sundberg samt Synligt Lärande (2009) av John Hattie eller SKL (2011) som gjort en sammanfattning av Hatties forskning.

Syftet med en lektionsobservation är att samla in bedömningsinformation om kvalitén i undervisningen. Lektionsobservationerna bör ske på ett stukutrerat sätt utifrån på förhand definierade bedömningskriterier som bygger på evidensbaserade kriterier om framgångsrik undervisning. Skolinspektionen bygger upp sina observationer på tre olika delar vilket överensstämmer med Helen Timperleys (2013) rekommendationer för genomförandet.

Rekommendationer vid lektionsobservationer

Oavsett om det är en skolinspektör, utvecklingsledare, skolledare, lärare eller kollega som skall observera och observeras finns det ett antal rekommendationer vid observationstillfället. Det övergripande syftet med lektionsobservationer är att höja kvalitén på undervisningen för att förbättra elevernas lärande och skolans måluppfyllelse. Målet enligt Timperley är att göra lärare till experter på att se samband mellan undervisningstekniker och elevresultat. Lärare behöver reflektera över sin egen undervisning, om vad som fungerar bra och vad som behöver förändras eller förbättras för att maximera elevernas lärande och utveckling.

Traditionella lektionsobservationer

Traditionella lektionsobservationer har byggt på att den som observatören har på förhand definierat ett antal framgångskriterier för effektiv undervisning. Kriterierna har många gånger varit implicita och bygger på observatörens personligt valda teorier om effektiv undervisning. Ofta är det endast läraren som uteslutande observerats i klassrummet. Fokus har inte varit att observera vilken effekt som lärarens undervisning har på elevernas lärande och deras kunskapsutveckling. När läraren som observerats får en återkoppling från observatören så fördjupas inte förståelsen av metodernas effektivitet, eller vilka begränsningar som finns i den nuvarande undervisningstekniker. Problem uppstår när observatörerna utifrån sina personligt valda teorier ger praktiska rekommendationer till förändringar av undervisningsteknikerna. Dock utan att skapa en förståelse varför dessa undervisningtekniker är mer effektiva i relation till de nuvarande teknikerna.

Moderna lektionsobservationer á la Timperley

Helen Timperley (2013) menar att moderna observationer bygger på gemensamma analyser av undervisningstekniker. Analysen grundar sig på lärares lärandemål för undervisningen och en delad förståelse om vad effektiv undervisning innebär. Timperley har valt att kalla moderna observationer för ”metodanalys samtal” och består av tre delar; samtal inför observationen, lektionsobservationer och en metodsamtalsanalys efter observationen. Processen bygger på den undersökande och kunskapsbildande cykeln där lärare får möjlighet att fördjupa sina kunskaper och färdigheter och låter eleverna uppleva ett nytt lärande för att sedan kontrollera resultatet som följs upp och analyseras tillsammans med observatören. Observationsmodellen syftar till att utmana lärares personligt valda teorier om olika undervisningstekniker, bygga upp kunskap inom konceptuella ramverk samt utveckla lärares metakognitiva lärande och förmåga till självreglerande. Timperley (2013) menar även att en viktig del är att fastställa lärandemålen. Det kan bidra till att utveckla lärares metakognitiva och självreglerande (lärande) förmåga.

Samtal inför observationen

Inför en lektionsobservation bör det genomföras ett samtal mellan observatören och läraren som skall observeras. I samtalet inför observationen så samlar observatören in bakgrundsinformation om årskurs, antal elever, lektionstid och planering. Samtalet syftar vidare till att fastställa lärandemålen och kvalitetskriterierna för effektiv undervisning. Lärandemålen styrs och utgår från styrdokumenten och elevernas behov utifrån ett på förhand identifierat kunskapsområde i undervisningen. Kriterierna tas fram i samråd för att kunna bedöma undervisningsteknikernas effektivitet. Frågor om VAD som skall läras ut och HUR det skall läras in diskuteras utifrån kriterier för effektiv undervisning och sambanden mellan undervisning, bedömning och lärande.

Genom att fastställa lärandemålen kriterier för effektiv undervisning argumenterar Timerley (2013) för att läraren och observatören får en riktning för att kunna bedöma sina professionella framsteg. Det bidrar även till lärarens och observatörens förståelse av vilka kriterier som skall utvärderas och ett underlag för att bedöma undervisningsteknikernas effektivitet. Vidare kan det bidra till att minska stressen för den/de som skall observeras genom att träffas enskilt eller i grupp för att samtala om observationens syfte, mål och förväntningar. Om den person som ska observeras vill att observatören skall fokusera på något enskilt bedömningsområde eller särskilda kriterier så bör detta ske i dialog med observatören inför observationstillfället. Här finns ett exempel på en mall på för- och efterhandledning av en lektionsobservation som bygger på forskning om kollegahandledning i skolan och är skriven av Handal, Hofgaard, Lauvås (1997).

Observationsmallar

Det finns en rad olika observationsmallar som kan ligga till grund för ett ramverk för att utifrån skolans behov och förutsättningar skapa lokala observationsmodeller. Det som är viktigt att poängtera är att mallarna inte skall ses som en checklista eller ett facit för hur undervisning bör bedrivas utan som ramar för inom vilka framgångsfaktorer/kriterier som bör vara utgångspunkt i lärarens lektionsplaneringar av undervisningen. Ett stöd för att komma igång med lektionsobservationer kan vara att använda sig utav Skolinspektionens observationsmall och endast fokusera på ett av de olika områdena som finns in mallen. Här finns en förkortad version på 2 A4 sidor av Skolinspektionens mall. Alternativt kan lärare efter samråd med observatören fokusera på ett fåtal eller endast en indikator vid lektionsobservationen. Skolinspektionens mall är indelat i fyra olika områden;

  1. Trygg, stödjande och uppmuntrande lärandemiljö
  2. Individanpassning, variation och utmaningar
  3. Tydlighet i mål, innehåll och struktur
  4. Uppföljning, återkoppling och reflektion över lärandet

Exempel på enskilda områden och indikatorer/faktorer/kriterier

  • Normer och värden
  • Höga och positiva förväntningar
  • Ordning och arbetsro
  • Delaktighet och inflytande
  • Varierad undervisning
  • Samverkan skola – arbetsliv
  • Lektionsuppstart, – genomförande och/eller avslut
  • Formativ bedömning

Under observationen

Under lektionsobservationen är observatörens uppgift att föra anteckningar utifrån de på förhand fastställda lärandemålen och kriterierna i observationsmallen. I observationerna ska fokus inte riktas mot läraren, eleverna eller undervisningen i sig, utan på hur undervisningen påverkar eleverna. Observatören kan välja att observera eleverna genom att lyssna på deras diskussioner, undersöka på deras arbete i klassrummet och har även möjlighet att ställa frågor till eleverna efter lektionsbesöket. Observatören bör förhålla sig relativt osynlig under lektionen och endast observera eleverna. Anteckningarna ska endast omfatta de områden som ska observeras och för att försäkra sig om att tolkningarna är objektiva och inte subjektiva i termer som rätt och fel.

Efter observationen (metodanalys)

Efter en observation fyller observatören i observationsmallen utifrån undervisningens lärandemål och kvalitetskriterierna för effektiv undervisning. Här finns det även möjlighet att föra anteckningar i fritext i kommentarsfältet. Samtalet efter lektionsobservationen utgår från de på förhand fastställda lärandemålen, kriterierna och observationsanteckningarna från lektionen där de gemensamt fyller i observationsmallen. Samtalet blir på en fördjupad diskussion för att utvärdera lärandemålen, kvalitetskriterierna och för att bedöma undervisningsteknikernas effektivitet. Efter samtalet fastställs nya lärandemål och kvalitetskriterier som ligger till grund för lärares fortsatta professionella lärande och utveckling.

Hoppas att ni fått lite vägledning för att själva kunna göra lyckade lektionsobservationer.

Undervisningstips Del 9 Återkoppling i rätt tid och rätt format

I det här inlägget har jag försökt att sammanfatta forskningen om vad som kännetecknar effektiv återkoppling utifrån rätt tid och rätt format för att den ska maximera elevernas kunskapsutveckling. Nästa blogginlägg kommer att handla om digitala verktyg som lärare kan använda i undervisningen för att ge både skriftlig och muntlig återkoppling till eleverna.

Återkoppling i rätt tid

Återkoppling sker ofta från läraren i helklass vilket medför att eleverna inte uppfattar att återkopplingen riktas mot just dem. Eleverna befinner sig ofta vid olika platser i sin inlärningsprocess vilket gör att återkopplingen behöver komma i rätt tid och vara utformad i rätt format. Snabb formativ bedömning bör enligt Dylan Wiliam ske ”minut för minut, dag för dag och vecka efter vecka”. Dessa har uppvisat mycket positiva effekter när de integreras I undervisningen och olika klassrumsaktiviteter. Det leder till en mycket högre inlärningstakt hos eleverna.

Det är betydligt vanligare att lärare ger mer frekvent återkoppling än vad som tas emot av eleverna. Testa själv vid ett lektionsbesök om undervisningen kännetecknas av ett monologiskt eller dialogiskt klassrum. Återkoppling som utmanar och ifrågasätter elevers övertygelser och uppfattningar leder till större förändringar än återkoppling som innehåller bevis och bekräftar eleverna.

Oavsett återkopplingsfrekvens, format och avsändare måste återkopplingen leda till att eleverna får bearbeta informationen, eller få möjlighet att visa på samma förmågor vid ett senare tillfälle. Hattie (2011) menar att fördelningen av återkoppling som ges på de tre återkopplingsnivåerna fördelas enligt 59 % på uppgiftsnivå, 25 % på processnivå 2 %  på metanivå och 14 % på individnivå. I undervisningens så måste det skapas ett klassrumsklimat där misstag välkomnas och misslyckanden tillåts. Återkopplingen är som mest effektiv när den ger eleverna en möjlighet att lära om för att lära nytt. Möjligheten att lära av sina misstag bidrar även till att stärka elevernas mjuka förmågor.

Återkopplingens format

Det är stor skillnad på hur lärare och eleverna uppfattar återkoppling som positiv, negativ eller konstruktiv. Återkoppling kan ses som kommentarer, kritik eller korrigeringar beroende på dess format och timing. Muntlig återkoppling är mindre effektiv för elevernas lärande. Muntlig återkoppling uppfattas oftare som personlig av eleverna. Skriftlig återkoppling med stöd av digitala verktyg uppfattas ofta som neutral av eleverna menar Balan och Jönsson (2013). Det viktigaste är dock att återkopplingen svarar på de tre frågorna återkopplingsfrågorna ”vart ska eleven” (Feed up), ”var befinner sig eleven” (feedback) och ”hur skall eleven nå målet?” (Feedforward)

Bedömning för inlärning eller bedömning av inlärning

Bedömningsinformation och den återkoppling som lärare ger och som tas emot av eleverna kan användas för att tydliggöra och synliggöra luckor i undervisningen. Återkopplingen utifrån de tre återkopplingsfrågorna bidrar till att lärare kan ge bedömning för inlärning och göra bedömning av inlärningen. Det innebär att lärare har möjlighet att utifrån informationen kunna göra justeringar och förändringar i sin undervisning.

 

 

Undervisningstips Del 7 Återkopplingens tre frågor

Återkoppling i undervisningen

Nyckelstrategi tre handlar om att ge eleverna framåtsyftande återkoppling (respons) som för lärandet framåt. Framåtsyftande återkoppling har bland de största effekterna (oavsett skolform) på elevernas studieresultat enligt Hattie (2011). För att återkopplingen ska ge en positiv effekt så finns det ett antal kriterier som lärare bör utgå från om återkopplingens innehåll, format och tid. Lärare lägger ner mycket tid för att ge eleverna en utförlig återkoppling. Frågan är vem och vill vilken nytta om eleverna inte förstår återkopplingen eller får tid att bearbeta den? I fyra blogginlägg framåt reder vi ut grundarna för effektiv återkoppling utifrån tre frågeställningar, återkopplingens effekt på olika nivåer, och när och hur effektiv återkoppling bör utformas för att vara effektiv. Avslutningsvis kommer ett blogginlägg om hur återkopplingen från elever till lärare kan använda för att utveckla lärares professionella lärande av undervisningen. Det kommer även komma upp konkreta exempel på olika digitala verktyg och undervisningsmetoder som kan användas för att ge effektiv återkoppling genom lärarbedömningar, sambedömningar, kamratbedömningar och självbedömningar.

Tre återkopplingsfrågor

Effektiv återkoppling bygger på att eleven/lärares ska besvara dessa tre frågorna är; Vart är jag/eleven på väg? Var befinner jag/eleven mig/sig nu? Och Hur går jag/eleven vidare? Syftet är att minska glappet mellan det önskade läget och elevernas nuläge genom att tillhandahålla formativ bedömning. Dvs framåtsyftande återkoppling om olika lärstrategier som för lärandet framåt. ”Bedömningens viktigaste funktion handlar om att generera återkoppling som genererar ett agerande utifrån vart de är på väg, hur de ska komma dit, och vad som kan bli nästa steg.” (Hattie, 2011, sid 171).

Här sammanfattas de tre frågeställningarna om effektiv återkoppling.

Vart är jag på väg? (Feed Up)

Den första frågeställningen berör lärares förmåga att ge återkoppling om lärandemålen och bedömningskriterier för eleverna i undervisningen. ”Eleverna behöver veta vad som är viktigt och vad det är de förväntas lära sig. Lärandemål och bedömningskriterier är inget som eleverna skall behöva gissa sig till.” (Jönsson, 2013, sid 56). Forskning (Lundahl 2013) visar på att elever som är medvetna om lärandemål och bedömningskriterier blir skickligare på att lösa uppgifter, gör färre misstag och utvecklar sin självreglerande kompetens snabbare. Återkopplingen ska hjälpa eleverna att identifiera en riktning om önskat läge och ska besvara frågeställningen vart är jag på väg (målet)? Eleverna behöver veta hur långt de kommit i relation till de långsiktiga målen och det önskade läget.

Var befinner jag mig? (Feed Back)

Andra frågeställningen handlar om att ge eleverna återkoppling om var de befinner sig i sin lärandeprocess i relation till start- och slutpunkten (Hattie 2011). Läraren behöver ge eleverna återkoppling om framsteg och framgångskriterier i deras lärprocess i förhållande till lärandemål och bedömningskriterier. Flera forskare förespråkar att lärare använder sig utav snabba och effektiva bedömningar för att samla in information och synliggöra var eleven befinner sig i sin lärandeprocess.  Återkopplingen ska ge information om vilka anpassningar (alternativa strategier) som behövs för att göra inlärningen och undervisningen mer effektiv och ändamålsenlig samt ligga till grund för den sista frågeställningen.

Hur går jag vidare? (Feed forward)

Den tredje frågan bygger på att ge eleverna en återkoppling om en riktning kring hur de kan minska avståndet mellan deras nuvarande förmåga (nuläge) och den förmåga som undervisningen syftar till att utveckla (önskat läge). Återkopplingen ska innehålla framåtsyftande information om vad som är nästa steg i lärandeprocessen. För att återkopplingen ska kvalificeras som formativ måste läraren ge eleverna en möjlighet till bearbeta sin återkoppling och kombineras med en undervisning som motsvarar bedömningen, Balan och Jönsson (2013). Dylan Wiliam (2013) menar att om eleverna inte ges möjlighet att bearbeta responsen kan den inte betecknas som återkoppling (formativ), utan endast som information (summativ) till eleverna.

Undervisningstips Del 6 Måltavlor

Måltavlor i undervisningen

MåltavlorFör att tydliggöra lärandemålen kan man använda en måltavla där man beskriver syfte, mål (lärandemål), innehåll, begrepp samt uppgifter som en lektion eller ett arbetsområde omfattar. Läraren skriver upp informationen på tavlan fem minuter innan lektionen, redan när eleverna kommer in i klassrummet kan de på egen hand läsa igenom informationen.

För de elever som missat lektionen kan läraren enkelt ta ett kort med en mobiltelefon, surfplatta eller dator lägga upp på skolans lärplattform eller andra digitala medier.

Måltavlan utgår från kurs- och ämnesplanens innehåll men behöver konkretiseras för att eleverna skall skapa sig en förståelse för vilka lärandemålen är för en lektion, uppgift eller ett arbetsområde. Måltavlan presenteras vid lektionsstarten genom att läraren i samråd med eleverna går igenom innehållet utifrån en lektionsplanering med hålltider. Vid slutet av lektionen kan läraren låta eleverna utvärdera hur väl de nått lärandemålen med ”trafikljusmetoden”, ”exit ticket” eller att besvara en startuppgift där läraren kan använda svaren från för att inleda nästa lektion.

Måltavlan kan fungera som ett komplement till lärarens pedagogiska planeringar och en alignmentplanering som beskriver hur syfte, mål, innehåll, undervisning och bedömning hänger ihop.

Digital verktygslåda Del 5 Sociala medier

Sociala medier i undervisningen

Sociala medier erbjuder en möjlighet att skapa gemensamma mötesplatser och arenor mellan lärare och elever. Även eleverna emellan då de får möjligheten att kommunicera, samarbeta och utveckla sin digitala kompetens. Vidare kan eleverna att samla in, bearbeta och strukturera information och får tillgång till ett gränslöst närverk som kan bidra till varandras och sitt eget lärande. Sociala medier skapar förutsättningar för en ökad delaktighet och inflytande över elevernas egna och klasskamraters lärande. Eleverna kan ge kamratrespons, föra diskussioner och synliggöra lärandet genom att dela med sig av texter, bilder och filmer.

Sociala medier kan även bidra till en ökad transparens och insyn i undervisningen genom att erbjuda kollegor, föräldrar och andra externa personer att ta del av elevernas arbeten. Dock är det alltid viktigt att läsa igenom PUL (Personuppgiftslagen) och upphovsrätten för att säkerställa att man följer de lagar och regler som finns för publicering av texter, bilder, ljud och film på Internet. Ett enkelt sätt att för dig som lärare att är att gå in på http://www.creativecommons.se där du kan läsa mer om de olika licenserna som finns för inom Creative Commons.

Sociala medier och IKT för lärare

Flippa klassrummet ”En grupp för alla oss som vill ”flippa klassrummet” (fllipped classroom) för att få möjlighet att få tips och utbyta idéer.”

Lärande för lärare – Kompetensutveckling & kollegialt lärande ” Syftet med denna grupp är att ta fram, delge och sprida goda exempel på kompetensutvecklingsupplägg, studiecirkelpaket, konferensmaterial och lärmoduler för kollegialt lärande.”

Bedömning för lärande ”Vi ser gärna att detta blir en plats där du som som arbetar i skolan kan diskutera bedömning, dela med dig av tips, tankar och idéer om bedömning till andra. Skapa, synliggör och lär tillsammans!”

Språk & IKT ”Språk & IKT sidan för länksamlingar i engelska och spanska, blogg, bok och föreläsningar om IT i undervisningen.”

IKT-verktyg ”Tipsa gärna om de IKT-verktyg ni använder/tänker använda. Gärna kompletterat med ett Hur? På vilket sätt? och Varför?”

IKT-pedagoger. ”I gruppen diskuterar vi strategier, attitydförändringar, droppar idéer, skapar möten med fokus på utvecklingen av IKT-pedagogik ”

Skolappar.nu Appar för lärande – recenserade av lärare. Alltid utan kostnad. Alltid kopplat till läroplanen.

GAFE Sverige ” Här diskuteras frågor som rör Google Apps For Education (GAFE), alltifrån tekniska detaljer till integritetsfrågor.”

En komplett lista med alla Facebookgrupper hittar ni här.

Digital verktygslåda Del 4 Creative Commons

Creative Commons

cc-logoCreative Commons förkortas CC och bygger på en rad olika licenser där upphovsmannen kan välja vilka friheter eller begräsningar verket (bild, film, video, musik, ljudklipp) ska omfattas av. Licenserna ersätter inte upphovsrätten utan gör det möjligt för upphovsmannen att välja licensegenskaper och friheter verket ska omfattas utav.

Fyra licensvillkor för Creative Commons

byErkännande (Attribution, BY) Du måste ange upphovsperson, verkets titel och den licens som gäller för det. Detta villkor finns med i alla licenser.

ncIcke-kommersiell (Non-Commercial, NC) Verket får bara användas för icke-kommersiella syften. Det får därför inte användas eller säljas i kommersiella sammanhang.

ndInga bearbetningar (No Derivatives, ND) Verket får inte bearbetas på något sätt. Det får bara kopieras och spridas

 saDela lika (Share Alike, SA) Om man bearbetar verket får allt nytt material, som skapas genom bearbetning, bara spridas under samma villkor som det ursprungliga verket

Här kan ni läsa mer om de fyra licensvillkoren.

Sex olika licenser för Creative commons

De fyra villkoren kan kombineras till sex olika licenser. Licensen kan innehålla ett eller flera villkor vilket reglerar graden av frihet att använda verket. Oavsett vilken Creative Commons-licens som verket är knutet till, ska du alltid ange källan. Upphovspersonens namn eller alias och verkets titel måste alltid finnas angivet.

CC BYCC BY= ERKÄNNANDE Licensen innebär att upphovspersonen tillåter andra att använda, sprida, ändra och bygga vidare på verket, även för kommersiellt syfte. Det under förutsättningar att man anger upphovspersonen.

CC BY-SACC BY-SA= ERKÄNNADE; DELA LIKA   Upphovspersonen måste erkännas. Licensen är ganska lik den förra, men den innebär att de som väljer att skapa nya verk måste sätta samma licens på sina bearbetningar av som det var på det ursprungliga verket.

CC BY-NDCC BY-ND= ERKÄNNANDE, INGA BEARBETNINGAR Upphovspersonen måste erkännas. Licensen innebär att andra får sprida verket vidare, både i kommersiella och icke-kommersiella sammanhang. De begräsningar som finns att andra inte bearbeta verket och att det ska spridas under samma licens.

CC BY-NCCC BY-NC= ERKÄNNADE, ICKE KOMMERSIELLT Upphovspersonen måste erkännas. Licensen innebär att andra får använda, sprida, och bearbeta och bygga vidare på verket, men inte i kommersiella syften och sammanhang.

CC BY-NC-SACC BY-NC-SA= ERKÄNNANDE, ICKE KOMMERSIELLT; DELA LIKA Upphovspersonen måste erkännas. Licensen innebär att andra får använda, sprida, och bearbeta och bygga vidare på verket, men inte i kommersiella sammanhang. De verk som bygger på det ursprungliga verket måste licensieras under samma villkor.

CC BY-NC-NDCC BY-NC-ND= ERKÄNNADE, ICKE KOMMERSIELL, INGA BEARBETNINGAR Upphovspersonen måste erkännas. Licensen innebär att andra får använda och sprida vidare verket, men inte i kommersiella sammanhang. Verket får inte heller bearbetas.

CC Search

CC Search är en samlingsplats för olika söktjänster som innebär en möjlighet att söka efter material på Internet som får delas, användas eller bearbetas. Söktjänsterna innebär en möjlighet att söka efter material som omfattas av olika Creative Commons-licenser. Vid sökningen finns det möjlighet att välja mellan olika typer av licenser och om materialet ska användas, spridas, bearbetas och i ett kommersiellt syfte. Några tips på söktjänster som kan användas för att söka efter CC- licenser för bilder är: Google bilder, Filckr, Open Clip Art, Pixabay, Europeana. För filmer rekommenderas Youtube, Wikimedia commons och för musik så är tipset att använda SoundCloud eller Jamendo.

Sammanställningen bygger på en Skolverkets text av Anette Holmqvist och Sara Mörtsel och är licensierad under CC BY SA.

Förstå och förklara kunskapskraven

Lärarnas bedömningar är en del av undervisningen och ett stöd för lärandet. Att tydliggöra hur kunskapskraven används i bedömning och betygssättningen är även det en del av undervisningen.

Här hittar ni en förklaring av värdeoerden i kunskapskraven i Wordformat som går att ladda ner.

[toggle title=”Skollagen”]
I skollagen står att skolan ska informera eleverna om grunderna för betygssättningen. Det kan betyda att skolan ser till att förklara för eleverna vilka kunskaper de ska ges möjlighet att utveckla, hur de ska få visa sina kunskaper och hur bedömningen går till.  Det är också viktigt att skolan informerar eleverna om de grundläggande principerna för betygssättning. Källa: Skolverket (2015-06-15)
[/toggle]

[toggle title=”Levandegöra kunskapskraven i undervisningen”]

Lärarna kan sedan tydliggöra för eleverna vad som bedöms på flera olika sätt. Kunskapskraven kan tydliggöras och levandegöras genom själva undervisningen: genom vad man undervisar om och hur, i vilka frågor som ställs, vilken feedback som ges, eller genom att kommentera och diskutera elevsvar, t.ex. ”Varför var det ett nyanserat resonemang?” Källa: Skolverket (2015-06-15)

[/toggle]

[toggle title=”Störverktyg för att förklara undervinsingen”]
Även bedömningsaspekter, matriser, beskrivningar eller elevexempel kan användas som verktyg i undervisningen för att tydliggöra och stödja förståelsen för vad som bedöms och vad som krävs för olika betyg. Källa: Skolverket (2015-06-15)
[/toggle]

Förklaring av värdeorden i kunskapskraven

Nivåerna för betygsstegen E, C och A i kunskapskraven är formulerade med hjälp av en progressionstabell. Progressionstabellen är utgångspunkt för kunskapskraven i samtliga kurser för att samma kunskapsuttryck i så stor utsträckning som möjligt ska användas när samma sak avses oavsett vilken kurs det rör sig om. På så sätt kan hela gymnasieskolan utveckla en samsyn av progressionen mellan betygsstegen E, C och A. Ibland avviker formuleringarna från progressionstabellen, och i vissa kurser används även andra begrepp än de som förekommer i tabellen. På nästa sida presenteras progressionstabellen. Därefter följer en kort beskrivning av hur de olika uttrycken används i kunskapskraven. Källa: Skolverket, Gymnasieskola 2011, sid 55-58

[toggle title=”Beskriver, redogör, förklarar, diskuterar, resonerar, motiverar”]

Kunskapskrav E Kunskapskrav C Kunskapskrav A
Översiktligt Utförligt Utförligt och nyanserat
En översiktlig redogörelse tar upp de väsentliga delarna, men är lite mer ungefärlig och inte så exakt. En utförlig redogörelse är mer exakt, fyllig och innehållsrik. Det finns också en kvantitativ dimension mellan översiktlig (mer kortfattad) och utförlig (längre). Att redogörelsen dessutom är nyanserad innebär att eleven redovisar flera olika perspektiv. En nyanserad redogörelse kan också avse ett rikt språkligt uttryckssätt och en stilistiskt skicklig framställning, men i kunskapskraven används begreppet nyanserat främst i betydelsen flera olika perspektiv.

[/toggle]

[toggle title=”Värderar, utvärderar”]

Kunskapskrav E Kunskapskrav C Kunskapskrav A
Enkla omdömen Nyanserade omdömen Nyanserade omdömen och ger förslag på hur arbetet kan förbättras
För enkla omdömen räcker det inte med att eleven redovisar sitt tyckande, till exempel ”det blev bra” utan också här krävs återkoppling till arbetets förutsättningar. Däremot kopplar eleven inte till flera olika förutsättningar och ser inte saken ur olika perspektiv. För att motsvara kravet på det högsta betygssteget ska eleven dessutom ge förslag på hur arbetet kan förbättras och därigenom ytterligare resonera om sitt arbete och resultat.  En nyanserad omdöme i detta avseende ger eleven omdömen ur flera olika perspektiv och kopplar till olika förutsättningar, till exempel den avsedda planeringen, resursanvändningen och det slutliga resultatet.

[/toggle]

[toggle title=”Slutsatser, argument, motiv, resonemang, reflektioner, bedömningar, jämförelser, kopplingar, förklaringar, ge förslag,”]

Kunskapskrav E Kunskapskrav C Kunskapskrav A
Enkla Välgrundade Välgrundade och nyanserade
En elev som drar enkla slutsatser har inte samma goda förankring i källor och eventuella teorier, men elevens slutsatser är ändå till viss del underbyggda av källor och eventuella teorier. Att till exempel en slutsats är välgrundad innebär att eleven bygger den på relevanta fakta och sakförhållanden samt har förankrat den väl i tillförlitliga källor och eventuella teorier. Det innebär också att logiken i slutsatserna eller resonemangen är välgrundade.  När slutsatserna dessutom är nyanserade kan eleven belysa saken ur flera olika perspektiv.

[/toggle]

[toggle title=”Situationer”]

Kunskapskrav E Kunskapskrav C Kunskapskrav A
Bekanta Bekanta/Nya Nya
En annan aspekt på kvaliteten i elevens kunskaper är i vilken situation eleven befinner sig och hur bekant situationen är. Bekanta situationer, till exempel i situationer som hon eller han är förtrogen med. Med situation avses inte bara rumslig situation utan också vilken typ av problem eleven ska lösa och vilka redskap och metoder eller procedurer eleven ska använda. Bekanta/nya är det kursens karaktär och nivå som avgör. I vissa kurser är det för avancerat att redan för kräva att eleven ska kunna handla i nya situationer.

[/toggle]

[toggle title=”Komplexitet i situationer, uppgifter, problem, frågor osv.”]

Kunskapskrav E Kunskapskrav C Kunskapskrav A
Enkla   Komplexa/ Avancerade
En enkel situation kan vara både bekant och ny, men det som förenar enkla situationer är att de kräver basala åtgärder eller att de inte kräver svåra vägval. För betyget C skrivs ingenting samt för betyget A används komplexa eller avancerade.

[/toggle]

[toggle title=”Utförande”]

Kunskapskrav E Kunskapskrav C Kunskapskrav A
Med visst handlag, Med gott handlag Med mycket gott handlag
I fråga om handlaget krävs att eleven utför arbetet med visst handlag för betyget E, med gott handlag för betyget C samt med mycket gott handlag för betyget A. Det gäller alltså det sätt på vilket eleven hanterar till exempel verktyg och material.
Kunskapskrav E Kunskapskrav C Kunskapskrav A
Med viss säkerhet Med viss säkerhet Med säkerhet
Säkerheten i utförande betonar en lite vidare aspekt av utförandet. Det handlar inte bara om handlag utan även om med vilken säkerhet eleven väljer till exempel material eller procedurer. Progressionstabellen uttrycker säkerheten i utförandet på samma sätt för betygen E och C. I vissa enskilda uttryck är det alltså tillräckligt att ange progression i två steg eftersom det i kunskapskravet i sin helhet ändå går att se en tydlig progression i alla tre stegen.
Kunskapskrav E Kunskapskrav C Kunskapskrav A
I samråd med handledare Efter samråd med handledare. Efter samråd med handledare
Handlednings begreppet markerar en ökad grad av självständighet. För betyget E krävs att eleven utför arbetet i samråd med handledare. Det innebär att eleven arbetar med kontinuerliga avstämningar med handledare, men behöver inte ha en handledare vid sin sida i alla moment. För betyget C och A krävs att eleven utför arbetet efter samråd med handledare. Det innebär att eleven tar egna initiativ och vet när hon eller han behöver stämma av med handledare innan arbetet utförs.
Kunskapskrav E Kunskapskrav C Kunskapskrav A
När eleven samråder med handledare bedömer hon eller han med viss säkerhet den egna förmågan och situationens krav När eleven samråder med handledare bedömer hon eller han med viss säkerhet den egna förmågan och situationens krav När eleven samråder med handledare bedömer hon eller han med säkerhet den egna förmågan och situationens krav
För att få en progression i alla tre betygsstegen finns ytterligare en variabel när det gäller handledningen. På E- och C-nivån finns meningen: ”När eleven samråder med handledare bedömer hon eller han med viss säkerhet den egna förmågan och situationens krav.”. På A-nivån meningen: ”När eleven samråder med handledare bedömer hon eller han med säkerhet den egna förmågan och situationens krav.”. Genom denna ytterligare variabel bedöms också elevens agerande när hon eller han samråder med handledare. Det handlar om att eleven i samrådssituationen reflekterar över den egna förmågan i förhållande till arbetsuppgiftens komplexitet och på vilket sätt hon eller han kan lösa uppgiften på bästa sätt. Det handlar också om att eleven i övrigt bedömer situationens krav, till exempel hur lagar och andra bestämmelser påverkar hur uppgiften ska lösas. För betyget E och C krävs att eleven bedömer med viss säkerhet och för betyget A med säkerhet. I begreppet handledare ingår både en lärare eller handledare på skolan och en handledare på en arbetsplats.

[/toggle]

[toggle title=”Resultat, kvalitet”]

Kunskapskrav E Kunskapskrav C Kunskapskrav A
Tillfredsställande Tillfredsställande Gott/God
För resultatet och kvaliteten används också samma uttryck för både betyget E och betyget C, nämligen tillfredsställande, medan det för betyget A höjs till gott/god. Med tillfredsställande resultat eller kvalitet avses att resultatet precis uppfyller fastställda kvalitetskrav eller normer, eller att kvaliteten precis uppfyller krav på funktion eller i vissa fall krav på utseende

[/toggle]

[toggle title=”Kvantitet”]

Kunskapskrav E Kunskapskrav C Kunskapskrav A
Någon/ Begränsade/Fåtal Några/Fåtal/Flera Några/Fåtal/Flera
Kunskapskraven kan även innehålla kvantitativa skillnader mellan betygsstegen. Ovan nämndes den kvantitativa dimensionen av översiktligt och utförligt. Andra kvantitativa uttryck i progressionstabellen är någon/några/flera, begränsade/omfattande samt fåtal/flera. Generellt gäller att det är kvalitativa skillnader av elevens kunnande som ska bedömas. I den kvantitativa aspekten finns också en kvalitativ aspekt, att eleven till exempel använder flera metoder visar på en högre kunskapsnivå än om hon eller han bara använder någon enstaka metod.

[/toggle]

[toggle title=”Dokumentation”]

Kunskapskrav E Kunskapskrav C Kunskapskrav A
Enkel Noggrann Noggrann och utförlig
En dokumentation är enkel för att motsvara betyget E, noggrann för betyget C och noggrann och utförlig för betyget A. Enkla dokumentationer kännetecknas av att de ofta fångar endast delar av till exempel en arbetsprocess eller är så övergripande att de kan vara svåra att ta del av i efterhand. Noggranna dokumentationer fångar såväl delar som helheter och är därför i större utsträckning möjliga för andra att i efterhand ta del av och förstå. De två högsta betygsstegen skiljer sig kvantitativt från varandra, genom att utförlig är tillagt som krav för betyget A.

[/toggle]

[toggle title=”Fackspråk”]

Kunskapskrav E Kunskapskrav C Kunskapskrav A
Enkelt/Enkel Noggrann Komplex/Avancerad
När det gäller fackspråk och riskbedömning återkommer begreppen enkel, nyanserad och välgrundad. För analys och tolkning återkommer enkel och komplex/avancerad.

[/toggle]

[toggle title=”Projektplan, synopsis, kampanj, planering, manus”]

Kunskapskrav E Kunskapskrav C Kunskapskrav A
Enkel Enkel/Genomarbetad Genomarbetad
När eleven tar fram en projektplan, en planering, en kampanj eller liknande krävs att den för betyget E är enkel, för betyget C enkel i vissa kurser eller genomarbetad i andra och för betyget A genomarbetad. I en enkel projektplan tar eleven visserligen upp de väsentliga delarna, som projektets förutsättningar, genomförande och utvärdering, men håller sig antingen lite för mycket på ytan eller förlorar sig för mycket i enstaka detaljer. En genomarbetad projektplan däremot tar upp de väsentliga delarna och är väl balanserad både i helhet och i detaljer. Den förutser även till viss del de svårigheter som kan uppstå och garderar sig mot dem. Här kan nivån för betyget C variera, liksom för bekanta eller nya situationer, och det är kursens karaktär och nivå som avgör. I vissa kurser är det för avancerat att redan för betyget C kräva att eleven gör till exempel en genomarbetad projektplan, medan det i andra kurser är en rimlig nivå.

[/toggle]