Formativ bedömning+ kollegialt lärande

Rekommendationer vid införandet av formativt förhållningssätt och kollegialt lärande

Formativ bedömning ordmolnI det här inlägget sammanfattar jag HUR huvudmän och skolor valt att implementera arbetet med formativ bedömning och kollegialt lärande. Sammanfattningen bygger på redovisningar och erfarenheter från BFL-seminariet under Skolforum 2015 och andra kommuner. Forskning från bland annat Dylan Wilian och Helen Timperley visar att införandet av formativ bedömning och kollegialt lärande ger den absolut största och positiva effekterna och är det mest kostnadseffektiva sättet för att på höja elevernas studieresultat.

Under senaste året har jag läst mycket litteratur, tittat på filmer och följt olika pedagogiska forum om formativ bedömning. Det har utmynnat i ett stort antal blogginlägg, sammanställningar, föreläsningar, en utbildningsplattform, och skolutvecklingsuppdrag mot olika huvudmän. Här hittar ni en sammanställning av lite rekommendationer

Kartläggning och behovsanalys

Implementeringen bör utgå från skollagens krav på ett systematiskt kvalitetsarbete. Skolverket släppte under förra året stödmaterialet, Kvalitetsarbete i praktiken som bör vara en utgångspunkt för lärares skol- och kompetensutvecklingsinsatser. Sigtuna kommun valde att satsa på BFL+IKT och gjorde en utredning och kartläggning av behoven för högre måluppfyllelse, resultatet blev Sigtunaboxen. Svedala kommun är ett framgångsexempel som lyckats med en kommunövergripande satsning på kollegialt lärande och formativ bedömning. Svedalas kartläggning utgår både från ett lärar- och elevperspektiv, vilket är ett mycket intressant upplägg som fler bör titta närmare på. Det är viktigt att utveckla medarbetarskapet så att samtliga deltagare ges möjlighet till delaktighet och inflytande under beslutsprocessen. Syfte, målsättningar och förväntade effekter behöver förankras på samtliga nivåer i styrkedjan från förvaltnings- till elevnivå.

Ta in extern expertkunskap

I skollagen står det att utbildningen ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. För att leva upp till skollagens intentioner och att lyckas med implementeringen är det viktigt ta in extern expertkunskap. Det finns ett antal internationella forskare inom området t.ex. Dylan Wiliam, John Hattie, Paul Black Helen Timperley, Siobhan Leahy som har skrivit böcker inom området. På Youtube finns en uppsjö av filmer och på olika internetadresser finns en massa forskningssammanfattningar att ta del utav. Vill man satsa på att anlita duktiga forskare och föreläsare i Sverige rekommenderas Jan Hylén, Christian Lundahl, Anders Jönsson, Anna Karlefjärd, Per Måhl m.fl. Fyra erkänt duktiga skolutvecklare som jobbat mycket med att implementera formativ bedömning i större skala är bland annat Anders Holmgren på Lin Education, Ingela Lundh och Sandra Svensson på GR Utbildning eller Lena Göthe på Plus Pil Skolutveckling.

Central samordning med fokus på pedagogisk utveckling

För att lyckas med implementering bör det finnas en central skol-/utvecklingsledare som ansvarar för att samordna arbetet för skolledare, samtalsledare och lärare i kommunen. Den centrala samordningen bör organiseras i en styrgrupp som består utav representanter från alla delar av styrkedjan, och som träffas på kontinuerlig basis. Fokus i arbetet ska bygga på att stärka det pedagogiska ledarskapet och stödja utvecklingen av lärares professionella lärande och utveckling utifrån ett elevperspektiv. Alla skol-och kompetensutvecklingsinsatser bör syfta till att höja kvalitén i undervisningen för att förbättra elevernas lärande och skolans måluppfyllelse.

Implementering av formativ bedömning

Formativ bedömning bygger på de tre frågeställningarna Vart ska vi? Var är vi? Hur tar vi oss vidare? Tre aktörer, läraren, klasskamraterna och eleven som kan sammanfattas i en modell (fem nyckelstrategier) som framtagen av Dylan Wiliam. Modellen kan användas för arbetet med lärares professionella lärande och utveckling och arbetet med implementeringen av kollegialt lärande. Där blir de tre huvudaktörerna skolledaren, arbetslagen och lärarna istället.

Fem nyckelstrategier, tre aktörer och tre frågeställningar

Det är viktigt dock att poängtera att det inte handlar om vilka lärare som känner till flest undervisningsmetoder-, modeller- eller tekniker. Det går inte att bedriva ”undervisning på recept” menar John Hattie. Det handlar om att lärare behöver känna till olika lärstrategier och kunna växla mellan dessa strategier för att anpassa sin undervisning. Det finns fem nyckelsstrategier som bygger på varandra. Till varje strategi så finns det en grundtanke och ett antal undervisningstekniker. Teknikerna fungerar under vissa förutsättningar. De tekniker som lärare väljer är beroende på vilken effekt man vill uppnå. Man väljer en viss teknik för att man vill uppnå en viss effekt.

Uppstarten av implementeringsprocessen

En gemensam uppstart för implementeringen av formativ bedömning rekommenderas och att tydliggöra vilka förväntningar som finns de olika aktörerna i skolans styrkedja. Det rekommenderas även att bjuda in ”extern expertis” som genom en föreläsning kan bidra med en teoretisk referensram, tips på undervisningstekniker och inspiration. Timperley menar dock att externa föreläsare kan ge information eller inspiration, men att det sällan leder till några större förändringar i lärarens undervisning. Det är därför viktig att det finns en modell som kan stödja för implementeringen av formativ bedömning genom kollegialt lärande.

Stöd för implementering

Det finns en rad olika modeller för implementeringen av formativ bedömning. De mest erkända och kanske mest använda är Embedding formative assessment packs som är utvecklad av Leahy & Wiliam, 2010. Modellen har översatts till svenska av bland annat Huddinge kommun och Borås stad. Lin Education erbjuder även samma processtöd och Natur och Kultur kom ut med en liknande produkt som lanserades under januari månad.

Modell för forskningsbaserat arbetssätt 

Vetenskaplig grund innebär enligt Skolverket att implementering bör utgå från en modell som bygger på forskning, beprövad erfarenhet och evidens inom området. Modellen som använts flitigt är Wiliam och Leahys TLC-modell (Teacher Learning community) för implementeringen av formativ bedömning och kollegialt lärande. Borås stad var en utav de första i landet att göra en storskalig satsning inom området. Det finns flera kommuner som valt att arbeta efter samma modell. En utvärdering från Borås stad som är gjort av Anders Jönsson, Christian Lundahl, och Anders Holmberg finns sammanfattad här.

Ledord för implementeringen

Långsiktighet, hållbarhet, och uthållighet är ledord i utvecklings- och förändringsprocesser inom området. Skolverket beskriver att förändringar inom utbildningsväsendet tar sju år, Skolpolitiker, förvaltning, skolledare och lärare måste ha tålamod och hålla i, hålla ut och hålla kvar innan de ser effekter. Att utveckla ett förhållningssätt, förändra en skolkultur och bryta traditionella undervisningsmönster tar tid. En utmaning är hur man i förändringsprocesser hanterar motstånd, prioriteringar och lärares spridda kunskaper, erfarenheter samt vilja att delta i förändringsprocesser. Tidsbrist, arbetsbelastning, och brist på organisation eller ledarskap kan vara några av flera utmaningar som kan bidra till att hämma utvecklings- och förändringsprocesser. Mycket talar om vikten av att skapa permanenta och återkommande lärträffar för att arbetet ska kunna ge effekt.

Utvärdering och uppföljning

Implementeringen av formativ bedömning bör ske på kontinuerlig basis genom att styrgruppen träffas och följer upp utvärderingar från implementeringen. Det bör även finnas en möjlighet att samordna uppföljningen och utvärderingen på centralt nivå genom enkätundersökning, lärstämma, klassrumsobservationer etc. En modell som är intressant att titta på är Svedala kommuns som valt att låta både lärare och elever göra en enkät. Svaren följs upp genom att jämföra lärarnas och elevernas svar. Implementeringen kan även följas upp på arbetslagsnivå genom att granska dokumentationsmallar och på lärarnivå vid medarbetarsamtalet.

Hoppas att ni haft lite nytta utav denna sammanfattning. I nästa inlägg tänkte jag sammanfatta några case som skolledare, arbetslag och lärare bör diskutera innan man gör en gemensam satsning på formativ bedömning.

Litteraturtips inom kollegialt lärande

Vi har gjort en sammanställning av en litteraturförteckning, artiklar och forskningsöversikter inom skolutveckling i allmänhet med kollegialt lärande i synnerhet.

Nedan presenteras även en litteraturförteckning, artiklar och en rad forskningsöversikter som vi kan rekommendera för dig som vill fördjupa inom skolutveckling men framförallt kollegialt lärande. Har ni tips på ytterligare litteratur som saknas och som ni rekomenderar. Kontata oss eller skriv en kommentar i kommentarsfunktionen.

Hattie, John (2012) Synligt lärande för lärare, Natur och kultur

Håkansson, Jan & Sundberg, Daniel (2012). Utmärkt undervisning: framgångsfaktorer i svensk och internationell belysning, Natur & Kultur.

Kommunförbundet Skåne (2013) Tio forskningsbaserade principer för lärares professionsutveckling,Kommunförbundet Skåne

Lärarförbundet och Lärarnas Riksförbund ”(2006), Samtalskonst i praktiken

Lauvås, P., Lycke, K.H. & Handal, G. (1997). Kollegahandledning i skolan

Sherp, Hans Åke (2014), Lärandebaserad skolutveckling, Studentlitteratur

Sherp, Hans Åke (2004), Att leda lärande samtal

Robinson, Viviane (2015). Elevnära skolledarskap

Skolinspektionen (2012), Lektionsobservationer

Skolinspektionen (2010), Framgång i undervisningen En sammanställning av forskningsresultat som stöd för granskning på vetenskaplig grund i skolan, Skolinspektionen

Skolverket (2013) Forskning för klassrummet – vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet i praktiken,Skolverket

Sveriges kommuner och landsting (2011), Synligt lärande, SKL

Skolverket (2011), Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet,

Timperley, Helen (2013), Det professionella lärandets inneboende kraft, Studentlitteratur

Wiliam Dylan & Leahy Siobhan (2009), Från lärare till skolor – om att införa formativ bedömning i större skala, Göteborg stad (2014 översättning)

Professionsutveckling utifrån teori och inifrån praktik

Det finns ingen bättre praktik än en väl beprövad teori. I det här blogginlägget summeras den första delen av två inlägg som berör forskning om kollegialt lärande och lärares professionella lärande och utveckling.

Inlägget är en del av en bloggserie om VARFÖR utvecklings- och förändringsprocesser bör bedrivas genom ett kollegialt lärande, VAD säger forskningen och HUR man kan organisera det kollegiala lärandet och lärares professionsutveckling. Här hittar ni en sammanfattning av forskningen inom området med länkar till de forskningsöversikter som ligger till grund för blogginlägget

Forskningsbaserat förhållningsätt och arbetssätt

Från 2010 så står det inskrivet i skollagen 1 kap. 5 § att ”utbildningen ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet”. Det innebär att elevernas utbildning, undervisning och skolans arbete ska bygga på ett forskningsbaserat förhållningsätt och arbetssätt. Det riktar sig till samtliga nivåer och områden i skolans styrsystem från politiker, förvaltningschefer, skolledare till lärare och övriga medarbetare. För att reda ut begreppen har Skolverket, Skolinspektionen och Specialpedagogiska skolmyndigheten släppt en gemensam forskningsöversikt Forskning för klassrummet – vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet i praktiken. I publikationen ger de en gemensam fördjupad beskrivning av begreppen. Skolverket har även gett ut att antal filmer om vad vetenskaplig grund[DN1] , beprövad erfarenhet ochevidens på utbildningsområdet kan innebära i skolvardagen. Skolverket sammanfattar begreppen på sinhemsida enligt följande:

Vetenskaplig grund innebär att kritiskt granska, pröva och sätta enskilda faktakunskaper i ett sammanhang. Beprövad erfarenhet innebär att lärare stödjer sig på erfarenheter som prövats under en längre tid, som är granskad och dokumenterad. Evidensbaserad praktik inom utbildningsområdet och skolan betyder det att de metoder som lärare använder ska grunda sig på bästa tillförlitliga kunskap.”Skolverket (2013) 

Professionsutvecklingens två kompletterande perspektiv

I Forskning i klassrummet (2013) beskrivs att lärares professionsutveckling bygger på två konkurrerande perspektiv där lärares profession skall stärkas genom ett uppifrån och utifrån perspektiv där lärare betraktas som ”forskningskonsumenter”. Ett underifrån och inifrån perspektiv där lärare betraktas som forskningsproducenter genom att arbeta med beprövad erfarenhet. I lärares professionsutveckling behövs båda perspektiven och ses som komplementärer till varandra, båda är lika viktiga utifrån ett forskningsbaserat förhållningsätt och arbetssätt. Vetenskaplig grund kan bidra till att visa på faktorer som påverkar elevernas studieresultat och kan vara vägledande för arbetet och den beprövade erfarenheten kan fungera som reflektionsprocess för att utveckla utbildningen och undervisningen. Det finns inga färdiga recept eller universalmetoder utan arbetet med att utveckla en utbildning och undervisning bygger på komplexa miljöer och behöver anpassas till skolan lokala förutsättningar och utvecklas av professionen själva.

Professionsutveckling och kollegialt lärande

I Forskning i klassrummet (2013) framhåls även ett starkt stöd att bedriva systematiska skol- och kompetensutvecklingsinsatser över tid som bygger på kollegialt erfarenhetsutbyte, lärande besök tillsammans med extern expertis. Kollegialt lärande omfattar olika former av professionsutveckling. Det sker genom ett långsiktigt systematiskt strukturerat och återkommande utvecklingsarbete och bygger på att flera lärare i samråd med en samtalsledare diskuterar, reflekterar och kritiskt granskar sitt eget och varandras arbete tillsamman med en handledare. Inom området finns en rad olika metoder, modeller och verktyg som tex learning-/leassonstudies, lärande besök forskningscirklar mm. En stark förespråkare för kollegialt lärande som metod för professionsutveckling är Helen Timperley som menar att lärares professionella lärande och utveckling och skolor utvecklingsinsatser behöver utgå från att leda till förbättringar i elevernas lärande och skolans måluppfyllelse. Timperley har utvecklat en modell i form av en cykel för lärares professionella lärande och utveckling. Den undersökande och kunskapsmildande cykeln är indelad i fem olika steg:

  1. Elevernas behov
  2. Lärans behov
  3. Fördjupat lärande
  4. Förändring av undervisning
  5. Kontroll av resultat

Modellen för lärares professionella lärande och utveckling förklaras mer i detalj i kommande blogginlägg. Rektorn och det pedagogiska ledarskapet har en avgörande roll för att organisera, leda och utveckla arbetet som behöver utformat till en lärande organisation och präglas av ett tillitsfullt och utmanande arbets-och samtalsklimat. Timperley menar att det finns en stor inneboende kraft att utveckla lärares professionella lärande och faktorer i undervisningen som kan förändras för att förbättra eleverna lärande och utveckling och skolans måluppfyllelse. Timperley argumenterar för att endast förändringar som sker i klassrummet och i undervisningen leder till förändringar av elevernas lärande och utveckling och förbättrade elevresultat och måluppfyllelse. Förändringar för att förbättra måluppfyllelsen som sker i ett land, län kommunal eller fristående skolan måste leda till förändringar i klassrummet, annars sker ingen förbättring.

Rekommendationer för TLC

Rekommendationer för att organisera ett kollegialt lärande

Siobhan Leahy & Dylan Wiliam (2009) även utvecklat ett antal rekommendationer för skolor som vill arbeta med lärgrupper för gemensamt lärande (Teacher Learnings Communities) och implementera en modell för professionellt utvecklingsarbete (vid införandet av formativ bedömning). Mötesfrekvensenrekommenderas till en gång månadsvis då två veckointervall var för kort för att genomföra förändringar och sex veckor för långt då förändringsprocessen riskerades att urholkas. Minsta tilltänkta mötestidrekommenderas till minst 75 minuter deltagarantalet i lärgrupperna till minst åtta personer och max tolv personer för att alla deltagare skall få möjlighet att redovisa sitt arbete från den egna undervisningen. Vad gäller lärgruppens sammansättning så rekommenderas heterogena grupper bestående av minst en kollega med samma ålders- eller ämnesspecialisering för varje medlem.

Leahy och Wiliam (2009) har även utarbetat rekommendationer för en ”standardstrutkur” för mötena som bygger på sex återkommande aktiviteter (stående agenda) för varje möte för att deltagarna i lärgrupperna vet vilka punkter som skall avhandlas och vilka olika roller deltagarna har under mötet. Mötesstruktur

  1. Introduktion (5 minuter)
  2. Startaktivitet (5 minuter)
  3. Feedback (25 minuter)
  4. Nytt lärande (20 minuter)
  5. Personlig aktionsplanering (15 minuter)
  6. Sammanfattning av lärande (5 minuter)

I nästa blogginlägg kommer vi att beskriva VAD forskningen säger kännetecknar en yrkesskicklig och professionell lärare, som i sin tur bedriver en framgångsrik undervisning och olika klassrumsnära rön kopplat till framgångsfaktorer i undervisning för att arbeta med kollegialt lärande och lärares professionsutveckling i klassrummet.Vill ni initiera arbetet med lokala skol-och kompetensutvecklingsinsatser inom kollegialt lärande rekommenderar vi att ni tar del av vårt SKOL-koncept. För mer information och våra utbildningsinsatser är ni välkomna att kontakta oss.