SYV + SSA hela skolans ansvar

Ordmoln SamverkanSkolinspektionens granskning från 2013 visar stora brister att huvudmän inte tar ansvar för att skolornas studie- och yrkesvägledning fungerar på ett tillfredsställande sätt. Granskningen visar även att eleverna inte får tillgång till en kvalitativ och kontinuerlig vägledning samt är något som inte betraktas som hela skolans ansvar.

Efter att ha läst granskningen och de allmänna råden från Skolverket kommer här 10 konkreta förslag för hur studie- och yrkesvägledningen kan bli hela skolans ansvar samt integreras som en röd tråd i arbetet kring samverkan mellan skola-arbetsliv i lärares undervisning.

  1. Huvudmannen och rektorn viktigaste kuggen

Huvudmannen behöver tillsammans med rektorn ge tydliga riktlinjer och förutsättningar för att vägledningen ska bli hela skolans ansvar och att den integreras i elevernas utbildning. Huvudmannen är ansvarig för det systematiska kvalitetsarbetet enligt skollagen. Syftet är att identifiera utvecklingsområden som kan bidra till att öka måluppfyllelsen i förhållande till de nationella målen. Det innebär att det behöver finnas ett system med rutiner för planering, resursfördelning, uppföljning och utvärdering av studie och yrkesvägledningen på huvudmanna- och renivå. Rektor måste se till att det finns tydliga mål som följs upp där resultaten används för att förbättra kvaliteten i verksamheten. Detta bör göras tillsammans med lärare och elever för att skapa delaktighet och dialog på skolan om måluppfyllelsen och om orsakerna till eventuella brister. Det handlar om ledning och styrning från huvudmannen och rektorns sida kring att tydliggöra uppdraget, ansvarsfördelning och att det finns rutiner för att planera, utvärdera och utveckla verksamheten. Arbetet behöver dokumenteras och det behöver finnas en verksamhetsplan med formulerade mål utifrån nationella målen och vilka insatser som ska genomföras under läsåret. Arbetsplanen kan fungera som ett verktyg för att stämma av att genomförda insatser verkligen leder till utveckling Huvudmannen och rektor ansvarar även att eleverna har tillgång till en studie- och yrkesvägledare och vägledning i vid bemärkelse Vidare bör rektorn så långt som möjligt använda studie- och yrkesvägledaren för att kompetensutveckla skolans lärare om förändringar på arbetsmarknaden, antagningsregler eller tips för att integrera arbetet kring studie- och yrkesvägledning i undervisningen.

  1. Huvudmanaplaner och skolplaner för SYV och SSA

Huvudmannaplanen bör även innehålla tydliga kriterier för planering, genomförande, uppföljning och utvärdering av huvudmannens, arbetsgivarnas och elevernas arbete. Skola – arbetsliv är något som finns med i styrdokumenten för grundskolan, gymnasieskolan och vuxenutbildningen. Det är något som samtliga skolor ska arbeta med och som skolledare och lärare behöver formalisera för att leva upp till läroplanens texter kring samverkan med omvärlden. En välutvecklad arbetsplan bör inkludera huvudmannens studie- och yrkesvägledning och ses som hela skolan ansvar. Planen bör integreras i det systematiska kvalitetsarbetet med tydliga kriterier för planering, genomförande, uppföljning och utvärdering av huvudmannens, arbetsgivarnas och elevernas arbete. Alla arbetslivskontakter bör även eftersträva att så långt som möjligt återkopplas till arbetsgivaren från huvudmannens sida. Tips: GR Utbildning, Pedagogiskt Centrum har skapat en handledning för huvudmän som vill skapa en kommunal plan för studie- och yrkesvägledning. Kontakta Johanna Redelius eller Emma Theiland på GR Utbildning för mer information. Ytterligare en grym person som kan stötta huvudmän i processen är Gabriella Holm från Skolsamverkan AB.

  1. Kontinuerlig vägledning

Eleverna behöver tillgång till kontinuerlig vägledning under hela deras utbildning för att kunna göra väl underbyggda val, från årskurs ett i grundskolan till årskurs tre på gymnasiet. Vägledningen bör utgå från omvärldsanalys alternativt en kartläggning om elevernas specifika behov. Samtliga insatser med arbetslivsorientering behöver samordnas och vara sammanhängande över tid för att ge eleverna kontinuerlig tillgång av studie-och yrkesvägledning. Kontinuerlig vägledning syftar till att i ett tidigt skede skapa en medvetandeprocess genom olika insatser som löper som en röd tråd genom undervisningen genom hela elevens studiegång. Det innebär att skolan arbetar medvetet och målinriktat med arbetslivsanknytning och elevernas personliga utveckling. För att eleverna ska få tillgång till kontinuerlig vägledning behöver skolor och lärare i större grad samordna sina insatser kring studie- och yrkesvägledning och att man omsätter ord till handling. Vägledaren kan fungera som samordnare mellan den vida och snäva vägledningen på skolan.

  1. Vägledningssamtalen

Vägledningssamtalen är av avgörande karaktär för eleverna. Det behöver finnas tydliga direktiv och riktlinjer kring olika dokument för samtalens progression, innehåll och syfte som bör anpassas utifrån elevernas behov. Informationen som eleverna får bör vara formell och personligt anpassad till varje enskild elevs specifika behov. Det är viktigt att det avsätts tillräckligt med tid för varje enskilt samtal, samt att det finns möjlighet att boka uppföljningssamtal för de elever som är osäkra kring sina val. Vägledningssamtalen bör inte komma för sent i valprocessen och eleverna behöver förbereds inför samtalet. som ska bidra till ett tillräckligt underlag för att kunna göra ett välgrundat och realistiskt val utifrån antagningspoängen till de program som eleven vill söka.

  1. Väglednings-/kompetensportfölj

Utgångspunkten för väglednings-/kompetensportföljen är skolans huvudmannaplan för studie- och yrkesvägledning. Den bär innehålla checklista med olika aktiviteter som löper genom elevernas skolgång. Portföljen innehåller reflektionsuppgifter från olika övningar som syftar till att förbereda eleverna inför kommande studie- och yrkesval. Eleverna får genom olika värderingsövningar utveckla sin självkännedom och kunskaper om olika studieval, arbetslivet och arbetsmarknaden som helhet. Portföljen används av både elever, föräldrar lärare och studie- och yrkesvägledaren till exempel vid elevernas utvecklingssamtal och vägledningssamtal. I väglednings-/kompetensportföljen bör det involveras frågor om elevernas framtid i elevernas utvecklingssamtal samt dokumentation i deras individuella studieplan.

  1. Arbetslivsorientering

Eleverna behöver utveckla sina kunskaper om arbetslivet villkor och arbetsmarknadens förutsättningar. Arbetslivsorienteringen ska ge eleverna kunskap och ett beslutsunderlag för att kunna göra olika välgrundade studie-, yrkes- och karriärval i framtiden. Det måste finnas ett tydligt syfte och en målsättning med olika insatser inom arbetslivsorienteringen. Syftet måste vara att eleverna ska få konkreta erfarenheter av betydelse för deras val av fortsatt utbildning och yrkesinriktning. Strategier kring att arbeta med arbetslivsorientering behöver utgå från en kartläggning, elevernas kunskaper och tidigare intressen samt ge information om hur situationen på arbetsmarknaden ser ut idag och i framtiden. Lärare måste skapa en tydlig koppling mellan ämnesundervisningen i skolan och arbetslivet för att underlätta elevernas valmöjligheter. Arbetslivsorienteringen kan vidare bidra till att sätta in kurs- och ämnesplanerna i ett omvärldssammanhang och koppla olika förmågor i skolans ämnen till olika yrken samt eleverna egna tankar och framtidsdrömmar. Exempel på insatser som kan kopplas till ändamålet är att samordna insatser kring studiebesök, praktik, jobbsökaraktiviteter. Arbetslivsorienteringen är ett viktigt inslag för elever att de ska få erfarenheter från arbetslivet och vilket kan underlätta deras möjligheter att komma in på arbetsmarknaden. Här hittar ni totalt 25 undervisningstekniker för samverkan mellan skola och arbetsliv som lärare kan arbeta med i undervisningen.

  1. Vidga elevernas perspektiv inför studie-och yrkesval

Eleverna behöver få vidga sina perspektiv om olika utbildningar, branscher och yrken för att deras val inte ska begränsas av kön, social eller kulturell bakgrund. Skolans måste aktivt arbeta för att motverka traditionella val utifrån könsmönster. Begränsningar omfattas av att elever inte ska påverkas av påtryckningar från föräldrar åsikter, utbildningsbakgrund, kompisars föreställningar eller andra påverkansfaktorer utan att de gör sina val utifrån sina egna intressen. Eleverna behöver få kunskap om könsstereotypa föreställningar om utbildningar och yrken och ta ställning till frågor som berör mansdominerade och kvinnodominerade yrken, diskriminering på arbetsmarknaden, löner och utbildningskrav etc. Eleverna behöver på olika sätt få öva sig på att ta ställning i olika frågor, ställa olika alternativ mot varandra, väga för- och nackdelar och kritiskt granska information. De behöver få redskap att problematisera normer, värderingar, tankemönster, attityder eller traditioner som kan ha begränsande inverkan på deras handlingar och livsval. En viktig aktör i arbetet är att involvera skolans föräldrar för att motverka att elevernas val inte ska begränsas av kön, social eller kulturell bakgrund.

  1. Valkompetens en nyckelkompetens

Valkompetens handlar om att låta eleverna träna och utveckla de förmågor som de behöver som de behöver inför kommande valsituationer. Exempel på förmågor som kan kopplas till elevernas valkompetens är självkännedom och kritiskt tänkande. Skolor, arbetslag och lärare behöver på ett medvetet sätt förbereda eleverna för framtiden efter grundskolan. Det handlar om att identifiera villa kunskaper, färdigheter och förmågor eleverna behöver tillägna sig för att kunna planera sin egen karriär och hantera kommande studie- och yrkesval genom olika vägledningsövningar. Exempel på vägledningsövningar är värderingsövningar, diskussionsövningar kring egna och varandras drömmar.

  1. Röd tråd i alla ämnen

För att utveckla elevernas kunskaper behöver lärare integrera omvärldens i sin undervisning och fortlöpande ge återkoppling om elevens studieresultat och utvecklingsbehov. De ska bidra till att eleverna blir medvetna om sina individuella styrkor och utvecklingsområden samt var de befinner sig i relation till deras framtidsplaner. I undervisningen i alla ämnen kan lärarna ta upp frågor som berör elevernas fortsatta studier och kommande arbetsliv. Till exempel genom att visa hur kunskaper i enskilda ämnen kan komma till användning i olika yrken eller hur skolämnet förgrenas i mer specialiserade ämnen vid högre studier. Hela skolans ansvar skulle därför inte behöva innebära nya arbetsuppgifter för lärarna, utan snarare bestå i en insats för att systematisera, synliggöra och samordna befintligt arbete. Lärare behöver ta ett större ansvar för att ta vara på erfarenheter och kunskaper eleverna har fått i undervisningen och synliggöra kopplingen till olika utbildningsvägar, arbetslivet och det omgivande samhället.

  1. Lämna kommentar nedan om vad Ni anser är den viktigaste punkten för att:

Huvudmannen tar ansvar för att skolornas studie- och yrkesvägledning fungerar på ett tillfredställande sätt och att eleverna ska få tillgång till en kvalitativ och kontinuerlig vägledning som betraktas som hela skolans ansvar.

Läs gärna om utmaningar inom SSA & SYV, 25 undervisningstekniker från A-Ö inom skola-arbetsliv, samt ta del av en inspelad föreläsning om samverkan skola-arbetsliv.

Utmaningar inom SSA & SYV

Världen förändras, hänger skolan med?

Skolans uppdrag har alltid speglats utav samhällsutvecklingen och arbetsmarknadens krav. Tittar man utifrån ett historiskt perspektiv så var det under jordbrukssamhället vanligt att olika yrken gick i arv inom släkten. Då var det kyrkan som förmedlade en dualistisk kunskapssyn och det gamla husförhöret lever kvar genom samtidens prov. Under industrisamhället var fokus på varuproduktion där arbetsgivarna efterfrågade arbetskraft som kunde lyda order, passa tider, vara plikttrogna och anpassningsbara till att utföra olika standardiserade arbetsuppgifter. Folkskolans roll var inte att fostra människor till samhällsmedborgare, utan att förse arbetslivet med arbetskraft genom att kontrollera och sortera ut människor i samhället efter deras kunnande. I samtidens kunskapssamhälle lever vi i en globaliserad värld och en förändrad arbetsmarknad i Sverige med fokus på tjänster. Fler och fler länder utvecklas från U till I-länder som bidrar en global konkorrensbasrad arbetsmarknad. Teknikens utveckling bidrar till att olika yrken försvinner, på samma gång tillkommer nya yrkestitlar och jobb uppkommer visar olika undersökningar. Världen förändras och frågan är om dagens skola är en spegelbild av samtidens samhälle och förbereder våra ungdomar för framtidens arbeten?

Vi förbereder student för jobb och teknologier som ännu inte existera…för att kunna lösa problem som vi ännu inte vet är vårt problem. Karl Fischer, Rektor Arapahoe High School, Colorado, USA

Samtidens utmaningar i skola och arbetsliv

Ordmoln SamverkanI framtiden så visar forskning från Stiftelsen För Strategisk Forskning att ”vartannat jobb kan komma att automatiseras inom 20 år”. För 50 år sedan utbildande vi människor till ett yrke som innebar en garanti till ett jobb, ett arbete som de ofta varit trogna resten av sina liv. Dagens ungdomar kommer att byta jobb flera gånger och en utbildning är inte längre en garanti för att få ett arbete då arbetsmarknaden hela tiden förändras. Idag har vi en ungdomsarbetslöshet på 23,2 procent (augusti 2016) visar statistik från Ekonomifakta. Vissa branscher och företag har svårt få tag på rätt medarbetare (kompetens) visar rekryteringsenkäten från Svenskt Näringsliv (mars 2016). Samtidigt är det färre elever söker till gymnasieskolans yrkesprogram visar Skolverkets siffror. Det kan innebära stora problem för vissa branscher och arbetsgivare att kunna säkra sin egen kompetensförsörjning,

Vi kan idag vittna om att andelen elever som lämnar grundskolan utan att vara behörig till gymnasiets nationella program ökade under 2015 enligt statistik från Skolverket. Samtidigt så får var fjärde elev inget slutbetyg från gymnasiet och var femte elev fullföljer inte sina gymnasiestudier. Dagens arbetsgivare har ofta som grundkrav att eleverna har en gymnasieexamen får att kunna erbjuda en fast anställning. För den ungdomar som saknar en gymnasieexamen kan det leda till långsiktigt arbetslöshet och utanförskap. Det innebär även stora kostnader för landets kommuner genom utbetalningar av försörjningsstöd och förlorande skatteintäkter. Även antalet avhopp, byten eller omval på gymnasiet har ökat drastiskt vilket i snitt motsvarar ca 100 000 kr per elev och år.

Ökan samverkan med SYV och omvärlden

För att dagens ungdomar ska vara anställningsbara på morgondagens arbetsmarknad krävs det en ökad samverkan mellan skola och arbetslivet. Skolan och arbetslivet måste ta ett gemensamt långsiktigt och strategiskt ansvar för att samtidens elever är väl rustade för framtidens arbetsmarknad. Matchningen mellan tillgång och efterfrågan på kompetens måste prioriteras högst upp på agendan för att kunna underlätta ungdomars etablering på arbetsmarknaden. Det finns en rad olika bristyrken som identifierats av Arbetsförmedlingen. Ungdomar behöver få information om vilka utbildningar som leder till störst chans att på ett arbete. Skolinspektionens kvalitetsgranskning av Studie- och yrkesvägledning i grundskolan från 2013 visar att arbetet är lågt prioriterad och att det finns det finns en rad omfattande brister. I rapporten framhåller man att huvudmannen överlåter ansvaret till rektor som i sin tur delegerar ansvaret till studie- och yrkesvägledaren som genomför enskilda insatser vid slutet av grundskolan. Studie- och yrkesvägledningen ses inte som hela skolan ansvar, eleverna ges inte tillgång till kontinuerlig vägledning och löper som en röd tråd genom hela skolgången (Skolinspektionen 2013, sid 6). Rapporten visar även att ”det finns få exempel på tidigt arbete med syfte att främja elevernas beredskap inför arbetslivet ”(Skolinspektionen, 2013, sid 7).

Jag har tidigare skrivit om undervisningstekniker A-Ö inom skola-arbetsliv och lagt upp en föreläsning om samverkan skola-arbetsliv. Jag kommer att följa upp inlägget med minst 10 förslag för hur en huvudman kan integrera studie-och yrkesvägledningen (SYV) med arbetet kring samverkan skola-arbetsliv (SSA).

Undervisningstekniker A-Ö inom skola-arbetsliv

Undervisningstekniker för samverkan mellan skola och arbetsliv

Ordmoln SamverkanHär finns 25 lärande exempel på hur man kan skapa lärprocesser och samverkansformer tillsammans med omvärlden och närsamhället i undervisningen för att utveckla elevernas kunskaper om olika utbildningsvägar, deras förståelse och erfarenheter från arbets- och samhällslivet. Eleverna ska enligt skollagen få tillgång till kontinuerlig studie- och yrkesvägledning genom hela sin skolgång. Genom att integrera arbetet kring samverkan med omvärlden i alla ämnen ges eleverna större möjligheter att göra väl underbyggda studie. och yrkesval.skolans

[toggle title=”Arbetsplaner”]

Skola – arbetsliv är något som finns med i styrdokumenten för grundskolan, gymnasieskolan och vuxenutbildningen. Det är något som samtliga skolor ska arbeta med och som skolledare och lärare behöver formalisera för att leva upp till läroplanens texter kring samverkan med omvärlden. En välutvecklad arbetsplan bör inkludera huvudmannens studie- och yrkesvägledning och ses som hela skolan ansvar. Planen bör integreras i det systematiska kvalitetsarbetet med tydliga kriterier för planering, genomförande, uppföljning och utvärdering av huvudmannens, arbetsgivarnas och elevernas arbete. Alla arbetslivskontakter bör även eftersträva att så långt som möjligt återkopplas till arbetsgivaren från huvudmannens sida. Nedan hittar ni en sammanställning över kommunövergripande arbetsplaner för SYV och samverkan mellan skola – arbetsliv.

Tips: GR Utbildning, Pedagogiskt Centrum HANDLEDNING FÖR ATT SKAPA EN KOMMUNAL PLAN FÖR STUDIE- OCH YRKESVÄGLEDNING

[/toggle]

[toggle title=”Arbetsmarknadsdagar”]

Att arrangera och anordna arbetsmarknadsdagar eller jobbmässor är ett enkelt sätt för representanter från olika yrkeskategorier och branscher från Högskolor och Universitet. Det innebär att eleverna får möjligheten till personliga möten med representanter från näringslivet och högskolor, och att gå på olika föreläsningar samt workshops som arrangeras under dagen. Eleverna kan ställa personliga frågor till professionella yrkesmän och yrkeskvinnor, skriva CV, personligt brev samt skapa kontakter inför kommande studier och yrkesliv. Det innebär även en möjlighet för arbetslivet och akademin att träffa presumtiva kunder och medarbetare samt en möjlighet att göra reklam för branschen, yrkesinriktningen och företaget.

[/toggle]

[toggle title=”Bransch, yrkes- eller programråd”]

Ett sätt att arbeta med samverkan på lokal-, regional- eller nationell nivå med skolan kan vara att arbeta med olika forum för samverkan tillsammans med arbetslivet. Forumet kan bestå utav representanter från skolan i form av skolledning, lärare och studie- och yrkesvägledare samt yrkessamma personer från näringslivet. Genom att ha ett levande forum får näringslivet möjligheten till inflytande och delaktighet till att påverka, utveckla och kvalitetssäkra skolornas utbildningar och elevernas kunskaper.

[/toggle]

[toggle title=”Diskussionskarusell om könsmönster”]

Det är oerhört viktigt att lärare i sitt arbete väver in diskussioner och arbete som kan bidra till att elevens studie- och yrkesval inte begränsas av kön, funktionsnedsättning och social eller kulturell bakgrund. Det innebär att arbetet med olika samverkansformer inom skola-arbetsliv i skolan ska kännetecknas av genus, mångfald, jämställdhet och normbrytare för att motverka att eleverna gör könstraditionella studie- och yrkesval. Ett sätt att arbeta med att försöka bryta traditionella könsmönster är att arbeta med diskussionskaruseller. Diskussionskarusellen innebär att man skapar olika frågeställningar, påståenden eller argument som blir utgångspunkt för elevernas diskussioner. Sedan skapar man ett inre varv med fyra stolar och ett yttervarv med fyra stolar. Alla personer i det inre varvet får en frågeställning var, personerna på det yttre varvet får sedan besvara frågeställningen, medan de som ställt frågan antecknar svaren. En till två minuter per fråga sedan snurrar deltagarna i det yttre varvet vidare i diskussionskarusellen.

[/toggle]

[toggle title=”Dröm- och framtidsyrken”]

Dröm- och framtidsyrke

Ett enkelt sätt att arbeta med samverkan skola-arbetsliv med de allra yngsta eleverna är att jobba med deras drömyrke eller framtidsyrke. Det innebära man tar avstamp från elevernas framtidsdrömmar och låter de undersöka olika drömyrken som de vill bli i framtiden för att öka deras självkännedom. Tex kan man låta eleverna fundera kring arbetsuppgifter, viktiga kompetenser, viktiga skolämnen, utbildningar etc. Därefter kan eleverna få redovisa sitt arbete genom en presentation, affisch, film eller på annat lämpligt sätt. Eleverna kan även få diskutera vidare om de olika drömyrkena i helklass tillsammans med sin lärare.

[/toggle]

[toggle title=”Externa uppdragsgivare”]

Externa uppdragsgivare

Skolan har möjligheten att arbeta och utforma autentiska uppgifter eller skarpa case tillsammans med arbetslivet. Företagen kan till exempel utforma en frågeställning eller ta fram ett problem som de vill få elevernas förslag, lösningar och eller ge sin syn på. Företagen kan även få stöd och hjälp med olika projekt som de kan ha nytta utav i framtiden. Det skapas en synergi effekt genom att företagen tar ett aktivt samhällsansvar och bidrar till en samhällsnytta och eleverna till en företagsnytta genom att arbeta med externa uppdragsgivare.

[/toggle]

[toggle title=”Fadderföretag”]

En skola, klass eller en grupp elever kan samarbeta med exempelvis ett lokalt företag som kan omfatta allt från ett kort projekt till ett par års samverkan. Samarbetet skall bygga på ett ömsesidigt win-win koncept. Eleverna kan bland annat bidra med nya perspektiv och infallsvinklar på lösningar som specifika frågeställningar, problem eller utmaningar som företaget står inför. Företagen får på samma gång möjligheten att ta ett aktivt samhällsansvar och kan verka som attraktiva arbetsgivare genom att t.ex. erbjuda föreläsningar, studiebesök, praktikplatser mm.

[/toggle]

[toggle title=”Företagspresentationer”]

Ett smidigt och väldigt enkelt sätt att arbeta med samverkan mellan skolan och arbetslivet är att låta eleverna göra olika muntliga företagspresentationer. Företagen kan ta fram en uppgift/uppdrag som de vill att eleverna skall arbeta med och sedan göra en muntlig presentation för exempelvis en extern jury. Juryn får möjligheten att ta del av elevernas presentationer, ställa följdfrågor samt ge lite kommentarer och reflektioner på elevernas skriftliga och muntliga arbete. Företaget får även möjligheten att samla in alla presentationer och underlag samt kan vid ett senare skede kontakta eleverna om de har ytterligare frågor.

[/toggle]

[toggle title=”Fiktiv arbetsintervju”]

Ett sätt för eleverna att öka sin anställningsbarhet är att i exempelvis kursen svenska söka ett valfritt jobb och utforma ett personligt brev, skriva CV och träna på att gå på en iscensatt anställningsintervju i ett samarbete med t.ex. Arbetsförmedlingen eller ett rekryteringsföretag. CV står för curriculum vitae som på latin betyder ”levnadsbeskrivning” och skall beskriva elevens erfarenheter, kunskaper och personliga egenskaper och det personliga brevet behöver anpassas efter ett drömjobb som eleven vill söka.

[/toggle]

[toggle title=”Gymnasiearbetet”]

I gymnasiearbetet kan eleverna fördjupa sig inom ett valfritt ämne inom ramarna för examensmålen där de formulerar en frågeställning samt planerar, genomför och utvärderar ett större arbete. Gymnasiearbetet kan till en större del utformas och genomföras i samverkan med arbetslivet genom att tex jobba med uppdragsskrivningar, får en rådgivare, medbedömare eller göra besök i olika verksamheter för att samla in information till sitt arbete.

[/toggle]

[toggle title=”Gästföreläsare”]

Transfer är en organisation som erbjuder skolor kostnadsfri förmedling av föreläsare från näringslivet. Genom att bjuda in föreläsare till skolan kan eleverna få insikt om, förståelse för och kunskap om olika studie- och yrkesutgångar för eleverna samt att sätta olika teoretiska begrepp i ett praktiskt sammanhang. De får även möjligheten att se en tydlig koppling mellan undervisningen i skolan och arbetslivet.

Gästföreläsare kan bland annat bjudas in till skola som en naturlig del i den ordinarie undervisningen eller under en temadag. Eleverna kan få välja vilka branscher, yrkeskategorier och lokala företag som de skulle vilja veta mer om. Sedan bjuder skolan in representanter från arbetslivet som får komma och berätta och sin bakgrund, sina yrkeserfarenheter, arbetsuppgifter och eleverna har möjlighet att ställa frågor. Här hittar ni lite längre tips om vad man bär tänka på när man bjuder in gästföreläsare till skolan.

[/toggle]

[toggle title=”Handledare”]

Handledaren är den person som är kontaktperson på företaget och arbetsplatsen under praktiken, vid ett projektarbete eller studiebesök. Handledarens roll är att informera och introducera eleverna genom att berätta om företaget och dess verksamhet. Personen ska fungera som ett bollplank genom att bistå med sina kunskaper och erfarenheter. För en lyckad handledning bör man se eleverna som en ny medarbetare. I början är det viktigt att vara tillgänglig som handledare, i takt med att tiden går blir eleverna mer och mer självständig. Tex kan det vara bra att som handledare presentera eleverna för sina arbetskollegor, stämma av förväntningar och uppgifter, informera om regler och rutiner, boka in avstämningsmöten och utvärdera samarbetet och eventuellt skriva ett arbetsintyg och/eller rekommendationsbrev.

[/toggle]

[toggle title=”Jobbskuggning”]

En elev, lärare eller varför inte en rektor kan får möjligheten att över en eller flera dagar skugga en person från arbetslivet. Jobbskuggningen skapar möjligheter att utbyta kunskaper och erfarenheter med varandra samt ge insikter om olika verksamheter och kopplingen mellan teori och praktik. För en elev kan det handla om att skugga en person som arbetar inom dennes drömyrke, för lärare en person som är verksam inom de området som lärare undervisar inom och för en skolledare kan det innebära att träffa en ledare från en annan verksamhet. Detta för att utbyta lite tankar och erfarenheter.

[/toggle]

[toggle title=”Kompetensportfölj”]

Varje enskild elev bör i sin individuella utvecklingsplan ha en dokumentation av sina arbetslivskontakter. Under elevens skolgång blir det till en kompetensportfölj innehållande en meritförteckning och portfolio som ska underlätta framtida studie- och yrkesval. Genom att eleverna får möjlighet att ta del av erfarenheter från olika arbetslivskontakter under sin skolgång fylls portföljen hela tiden på med nya kunskaper och färdigheter, arbetslivserfarenheter. Kompetensportföljen kan ligga till grund för vägledningssamtal inför gymnasievalet, vid jobbsökaraktiviteter eller utformandet av ett CV och personligt brev som ett komplement till en IUP.
[/toggle]

[toggle title=”Mentorer från näringslivet”]

En mentor skall fungera som en förebild och bollplank för eleverna som delar med sig av sina kunskaper och erfarenheter från arbetslivet. Ett mentorskap skall bygga på ett ideellt och ömsesidigt utbyte där eleverna får möjligheten att bidra med företagsnytta. Mentorn får bidra till samhällsnytta genom att coacha framtidens arbetstagare och får då möjlighet att möta unga människor med nya kreativa tankar och idéer om företagets verksamhet.

[/toggle]

[toggle title=”Medbedömare”]

För att kvalitetssäkra utbildningarnas innehåll och elevernas arbeten kan skolan arbeta med att bjuda in externa medbedömare av t.ex. elevernas gymnasiearbeten eller av större projektredovisningar. Medbedömarna kan fungera som ett bollplank och bidra med sina kunskaper, erfarenheter och kontakter. Eleven får på samma gång möjligheten att utveckla sitt personliga nätverk vilket i framtiden kan leda till en rekommendation eller en anställning. Lärarna får även en möjlighet att arbeta med sambedömning tillsammans med en medbedömare och bedömningen kan då bli mer rättssäker och kvalitativ.

[/toggle]

[toggle title=”Nätverk”]

Det kan vara bra för en huvudman eller skola att bygga upp ett eget nätverk med arbetslivskontakter som skolor och lärare kan utnyttja för att arbeta med skola-arbetsliv. Ett argument för att företagen ska ingå i ett nätverk är att dagens ungdomar kan vara morgondagens eller framtidens medarbetare. Det här är ett tillfälle att verka som attraktiv arbetsgivare genom praktik, studiebesök, föreläsningar och nätverksträffar etc. Det innebär även en möjlighet att öka ungdomars möjligheter till att etablera sig på arbetsmarknaden. Arbetslivskontakterna kan bland annat, fungera som bollplank under praktiken, utse en kontaktperson som handledare/mentor, bistå med information, kunskap och kontakter och bidra med konstruktiv feedback till ungdomar samt ta emot studiebesök och genomföra gästföreläsningar.

[/toggle]

[toggle title=”Perspektiv”]

Samverkan mellan skola-arbetsliv handlar om att sätta in kunskapen i ett sammanhang och att synliggöra ett omvärldsperspektiv av de ämneskunskaper som skolan ska förmedla. Kurs- och ämnesplanernas syfte, långsiktiga mål (kunskaper/-förmågor) samt centrala innehåll är framtagna ur ett större sammanhang än inom skolans livsvärld. För att eleven skall kunna se ett sammanhang och bilda sig ett helhetsperspektiv av olika ämneskunskaper i skolan kan man utgå från ett antal övergripande perspektiv.

Perspektiven som presenteras nedan finns väl förankrade i läroplanerna, examensmålen och ämnesplanerna i gymnasieskolan samt kursplanerna för grundskolan. För att eleven skall kunna se sammanhang där delar av olika ämnen bildar en helhet krävs det att lärarna samverkar över ämnesgränserna och med omvärlden. Genom att arbeta med ett antal övergripande perspektiv (teman) i skolan kan skolan på ett enkelt sätt sätta kunskaperna  i ett omvärldsperspektiv. Exempel på ett övergripande perspektiv som finns förankrade i styrdokumenten och som skolan är historiskt perspektiv, miljö och etiskt perspektiv, internationellt och globaliserings perspektiv, genus och mångfalds perspektiv, entreprenörskap perspektiv, framtidsperspektiv, teknikperspektiv, arbetsmarknadsperspektiv etc.
[/toggle]

[toggle title=”Prao, Praktik, APL”]

Svenskt Näringsliv har skapat ett gediget informationsmaterial för skolor, elever och företag som vill arbeta med Prao, Praktik och APL. Prao står för praktisk arbetslivsorientering och sker primärt i grundskolan i syfte att ge eleverna en introduktion till arbetslivet och olika yrken. Praktik eller APL (arbetsplatsförlagt lärande) är mer förekommande i gymnasieskolan och är obligatoriskt på alla yrkesförberedande program som skall omfatta minst 15 veckor i syfte att omsätta sina teoretiska kunskaper i praktiken. Eleverna får även möjligheten att arbeta upp ett kontaktnät som i framtiden kan leda till jobb eller referenser. För en lyckad praktik så bör det finns väl utarbetade rutiner inför, under och efter praktikperioden för både arbetsgivare och handledare. Skolan bör informera om praktikens målsättning, förväntningar, bedömningsuppgifter, praktikbesök, arbetsmiljöregler etc. Arbetsgivaren bör informera om arbetsplatsen, utse lämplig handledare som kan träffas inför praktikperioden.

[/toggle]

[toggle title=”Priser, stipendier och utmärkelser”]

Priser, stipendier och utmärkelser

Ett sätt för att uppmärksamma arbetet och höja statusen kring skola – arbetsliv är att skapa lokala priser till skolor, lärare och elever samt arbetslivskontakter som framgångsrikt arbetat med samverkan mellan skolan och omvärlden (närsamhället). SAK-rådet som består utav avnämare från näringslivet i Göteborgsregionen har bland annat instiftat olika utmärkelser för att uppmärksamma arbetet. Likaså har Skurups kommun instiftat ett pris till lärare och arbetslag som arbetat med en hög kvalitet i sin samverkan med omvärlden. Priser eller stipendium går på ett ganska enkelt sätt att få sponsrade via lokala organisationer, företag eller föreningar som vill stödja de lokala initiativen kring samverkan.

[/toggle]

[toggle title=”Studiebesök”]

Genom att erbjuda eleverna att besöka olika organisationer, föreningar och arbetsplatser får eleverna en möjlighet att gå utanför klassrummets väggar. Vid ett studiebesök erbjuds eleverna en möjlighet att fördjupa sina kunskaper, ställa frågor och sätta in skolans kunskaper i ett större sammanhang. Företagen får på samma gång en möjlighet att visa upp sin bransch och att berätta mer om sin egen verksam-het, på samma gång som eleverna får kunskap om olika yrkesroller.

[/toggle]

[toggle title=”Utbildningskoncept inom skola-arbetsliv”]

KonceptHär hittar ni en sammanställning över olika metoder och modeller som kan bidra till att utveckla arbetet inom skola-arbetsliv Sammanställningen riktar sig primärt till lärare inom grundskolan och är indelad i grundskolan tidigare- och senare år samt efter olika ämnesområden.

Metoderna, modellerna samt verktygen är utarbetade utav olika företag, föreningar och organisationer som dagligen arbetar med stödjande aktiviteter inom skola-arbetsliv. Klicka på länkarna under översikten om du vill veta mer om de olika metoderna och modellerna. Sammanställningen skall ge en överblick av olika alternativ vilka även går att applicera inom andra skolformer, åldersgrupper och ämnen än de som presenteras här.

Koncept för samverkan skola-arbetsliv Språk Naturorienterande Teknik Praktiska Samhällsorienterade
Vargar nosar och jagar x x x
Vårt samhälle x x x x x
Se möjligheterna x x x x
Snilleblixtarna x x
Unga berättare x x x x x
Webbstjärnan x x x x x
Skellefte-Tekniken x x
Draklandet x x x
Teknikspanarna x x
NTA (Naturvetenskap och teknik för alla) x x x x X
FinnUpp x x x
Future City x x x x x
Teknikåttan x x
I praktiken x x x x X
Unga spekulerar X x
Transfer.nu x x x x x
Business 4 a day x x x
FramtidsFrön x x x x x
First Lego League x x
Matena x x
Miniföretagarna  x x x

[/toggle]

[toggle title=”Yrkesintervjuer”]

Intervjuer är ett bra sätt för eleverna att träna på att ta kontakt med olika personer och få veta mer om olika yrkeskategorier. Detta kan övas genom att ställa frågor, sammanställa och redovisa resultatet för t.ex. andra i klassen. Eleverna kan t.ex. skriva ett reportage om intervjun eller varför inte låta eleverna filma intervjuerna och sedan göra en film om varje yrke som de sedan kan läggas ut på Youtube.

[/toggle]

[toggle title=”Yrkesmässor”]

Att bjuda in olika branscher och yrkeskategorier till en yrkesmässa eller arbetsmarknadsdag, där eleverna kan få lyssna på olika föreläsare och ställa frågor, är ett mycket effektivt sätt att arbeta med samverkan. Eleverna får möjlighet till personliga möten och att få handfasta tips på vad som är viktigt för att lyckas inom ett specifikt yrke.

Företagen får på samma gång möjligheten att träffa morgondagens arbetstagare och att marknadsföra sin bransch och sitt yrke för skolans elever. De får också en möjlighet att exponera sin egen verksamhet och ställa upp på t.ex. en yrkesmässa i skolan där man kan bjuda in föräldrar, lokala beslutsfattare och andra skolor i närområdet.

[/toggle]

[toggle title=”Ämnesövergripande projekt”]

Tanken bakom det tvärvetenskapliga arbetet och ämnesövergripande projektet är att de skall förbereda eleverna för det kommande arbetslivet. Arbetslivet består inte utav en tydlig ämnesindelning utan förekommer i ett större sammanhang. Vidare skall eleverna fostras till demokratiska samhällsmedborgare och genom att arbeta i projekt över ämnesgränserna får eleverna träna sig att samarbeta, ta ansvar, lösa problem och konflikter. Det finns flera fördelar att arbeta ämnesövergripande. Eleverna får färre examinationer men också mer tid till sina projekt och de kan se en tydlig koppling mellan olika ämnen samt sätta kunskapen i ett större sammanhang. För lärarna så innebär det mer undervisningstid för elevernas examinationer bland annat. Det underlättar också möjligheten till sambedömning och att besöka varandras lektioner för auskultation och samverkan.

[/toggle]

[toggle title=”Tips för att arbeta med skola-arbetsliv”]

  • Förankra arbetet i styrdokumenten och skolledningen
  • Involvera eleverna och utnyttja deras föräldrakontakter
  • Börja småskaligt och bygg upp långsiktiga och hållbara relationer
  • Kontakta lokala branschorganisationer, föreningar och företag
  • Upprätta en arbetsplan samt en progression för samtliga stadier i skolan
  • Ta fram tydliga regler rutiner och riktlinjer för alla parter
  • Stäm av och förankra förväntningar på skolan, lärare, elever och omvärldsaktörer
  • Sprid goda exempel lokalt och regionalt, bjud in media för att exponera skolans och företagens arbete kring samverkan för att marknadsföra arbetet

[/toggle]

SYV+ samverkan skola-arbetsliv

SYV+ Samverkan skola-arbetsliv

Syfte

Syftet är att ge eleverna tillgång till kontinuerlig studie- och yrkesvägledning genom att integrera arbetet kring samverkan med omvärlden i alla ämnen för att eleverna ska göra väl underbyggda studie- och yrkesval.

Mål

Skapa lärprocesser och samverkansformer tillsammans med omvärlden och närsamhället i undervisningen för att utveckla elevernas kunskaper om olika utbildningsvägar, deras förståelse och erfarenheter från arbets- och samhällslivet

[toggle title=”1. Introduktion (5 minuter)”]

Gå igenom agendan för mötet och vilket lärområde som ska behandlas samt utse dokumentatör och observatör. Dokumentationsmall för pedagogiska samtal och observationsmall.

[/toggle]

[toggle title=”2. Startaktivitet (5 minuter)”]

Titta på filmen Världen förändras (6:31) från Svenskt Näringsliv. Diskutera hur arbetar ni arbetar med samverkan med omvärlden och närsamhället i undervisningen för att eleverna ska göra väl underbyggda studie- och yrkesval.

[/toggle]

[toggle title=”3. Feedback (20 minuter)”]

Deltagarna redogör kortfattat av de viktigaste slutsatserna och lärdomarna från den egna undervisningspraktiken. Kollegorna lyssnar, ställer frågor och ger respons.

Varje deltagare bidrar med sina reflektioner från undervisningen

  1. Elevernas kunskaper och färdigheter: Syftet var att utveckla elevernas…
  2. Lärarnas kunskaper och färdigheter: Jag har utvecklas min förmåga att…
  3. Fördjupat lärande: Den undervisningsteknik jag prövat i min undervisning är…
  4. Förändring av undervisning: De förändringar jag gjort i undervisningen är…
  5. Kontroll av resultat: Resultatet av undervisningen och elevernas lärande blev att…

[/toggle]

[toggle title=”4. Nytt lärande (30 minuter)”]

Det nya lärandet (nyckelstrategin) inom formativ bedömning introduceras genom att titta på den inspelade presentationen, filmklipp eller läsa en text. Lärarna diskuterar framgångsfaktorer i undervisningen för elevernas lärande och utveckling.

Klicka här för att ladda ner presentationen om samverkan skola-arbetsliv.

[/toggle]

[toggle title=”5. Personlig dokumentation (20 minuter)”]

Deltagarna planerar utifrån det övergripande syftet och målet samt de nya lärandet vilka nya idéer kring undervisningstekniker som de tänker pröva eller konsolidera. I den personliga läroplanen. Deltagarna beslutar även om eventuell samplanering, lektionsbesök, elevintervjuer eller område/kvalitetskriterier som skal följas upp. Dokumentationsmall för personlig läroplan.

[/toggle]

[toggle title=”6. Sammanfattning av lärande (10 minuter)”]

Samtliga deltagare gör en kort sammanfattning av de viktigaste lärdomarna och slutsatserna utifrån avsikten och målet med mötet. Mötet avslutas med att observatören ger sin bild av mötet.

[/toggle]

[toggle title=”Fördjupningsmaterial”]

Arbetsförmedlingen

Väglednings- och informationsmaterial om den svenska arbetsmarknaden

GR Utbildning

Martin Lakeus

Region Skåne

Regionförbundet ÖSTSAM

Skolinspektionen

Skolverket

Skolutveckling, Utbildningspaketet skola-arbetsliv

Skolutveckling, Sju timmar om…

Filmer

Svenskt Näringsliv

Sveriges och landsting (SKL)

Skolsamverkan

UR Samtiden

 Utbudet

[/toggle]

[toggle title=”Kriterier för effektiv undervisning ”]

Kriterier för effektiv undervisning inom samverkan skola-arbetsliv.

  • Vi samverkar mellan olika stadieövergångar (skolformer) från förskola, grundskola och gymnasieskola för utveckla elevernas kunskaper om alternativa utbildningsvägar, arbetslivet och arbetsmarknaden.
  • Vi arbetar för att utveckla elevernas valkompetens inför framtida studie- och yrkesval samt ger information om alternativa möjligheter till olika studie- och yrkesvägar under hela deras skolgång.
  • Vi arbetar utifrån ett gemensamt förhållningssätt kring olika samverkansformer mellan skola- och arbetsliv för att  eleverna ska kunna göra väl underbyggda studie- och yrkesval i framtiden.
  • Vi har ett långsiktigt och välutvecklat samarbete med skolans studie- och yrkesvägledning för att ge eleverna kontinuerlig vägledning inför framtida studie- och yrkesval.
  • Vi samverkar och utvecklar kontakter med omvärlden och närsamhället i undervisningen (kultur-, förenings-, och arbetsliv) för att skapa förståelse och erfarenheter från arbets- och samhällslivet.

[/toggle]

Tvärvetenskapliga projekt

Tvärvetenskapliga projekt

Inom det entreprenöriella lärandet är det tvärvetenskapliga arbetet en utav flera centrala arbetssätt för att synliggöra kopplingen till omvärlden.

Tanken bakom det tvärvetenskapliga arbetet och ämnesövergripande projekt är att de skall förbereda eleverna för det kommande arbetslivet, som inte består utav en tydlig ämnesindelning utan förekommer i ett större sammanhang. Vidare skall eleverna fostras till demokratiska samhällsmedborgare, genom att arbeta i projekt över ämnesgränserna får eleverna träna sig att samarbeta, ta ansvar, lösa problem och konflikter. Det finns flera fördelar att arbeta ämnesövergripande, dels får eleverna färre examinationer men också mer tid till sina projekt och kan se en tydlig koppling mellan olika ämnen och sätta kunskapen i ett större sammanhang. För lärarna så innebär det mer elevtid för sina examinationer, det underlättar möjligheten till sambedömning och att besöka varandras lektioner för auskultation och samverkan.

Programinfärgning och progression utifrån examenmålen

Lärarna skall utgå från läroplanen och examenmålen som är överordnade ämnesplanerna när de planerar upp sin undervisning, och samverka för att examensmålen skall genomsyra elevernas studiegång. Genom att utgå från examenmålen arbetar lärarna med en programinfärgning som underlättar för att samarbeta tvärvetenskapligt, men bidrar även till en samsyn kring programmets struktur, innehåll och progression. ”Alla ämnen skall bidra till att nå examenmålen ” och därför är det centralt i hur skolan och lärarna planerar upp sin undervisning med utgångspunkt i examensmålen. Ur läroplanen för gymnasieskolan. För att arbetet och projekten skall fortskrida samt vara återkommande för eleverna krävs det tydliga arbetsrutiner, ramar och en progression i arbetet, det för att lära eleverna att arbeta i större projekt. Ett exempel på hur en modell skulle kunna se ut och som vidareutvecklats hittar du här:

Steg 1: Lärarna planerar de ämnesövergripande, eleverna arbetar enskilt eller i grupp. Läraren arbetar med personlig coachning och går igenom grunderna i betygsmatrisen och eleverna lär sig arbeta med självvärdering och sitt personliga självledarskap.

Steg 2: Lärarna tillsammans med eleverna planerar upp det ämnesövergripande arbetet, eleverna arbetar i grupp. Läraren arbetar med gruppcoachning och eleverna lär sig arbeta med kamratbedömning och medbedömning utifrån betygsmatriser. Eleverna lärs sig vidare att arbeta med i projekt och utveckla sitt gruppledarskap genom att pröva olika roller.

Steg 3: Eleverna själva planerar upp det ämnesövergripande arbetet och arbetar i grupper. Läraren arbetar med klasscoachning där eleverna får arbeta med självvärdering, kamratbedömning och medbedömning utifrån betygsmatriser. Eleverna utvecklar sitt ledarskap på individ, grupp såväl som projektnivå.

Källa: Josefsson Bostani, Salomeh & Robin Josefsson (2009) – Formativ bedömning vid entreprenöriellt lärande – så här gör du, Me University AB

Skolans organisation för ämnesövergripande projekt

I läroplanen kan man vidare utläsa att rektor har i uppdrag att säkerställa att skolan arbetar efter de uppsatta examnesmålen och där igenom ”ansvarar att det kommer till stånd samverkan mellan lärare i olika kurser så att eleverna får ett sammanhang i sina studier.” Ur läroplanen för gymnasieskolan 

Ett bra arbetssätt för att samverka och planera upp terminens ämnesövergripande projekt är att arbeta systematiskt i samarbetet mellan skolans lärare. Samarbetet ställer krav på en tydlig organisationsstruktur och ansvarsfördelning i planering, genomförande och uppföljning av projekten under läsåret. För att systematisera arbetet med ämnesövergripande projekt måste skolan avstätta tid för lärarna, samt att det måste finnas tydliga ruiner för arbetet. Ett exempel på hur ett upplägg skulle kunna vara:

Inför terminsstart

Samtliga undervisande lärare på programmet träffas för att med utgångspunkt i läroplanen och examenmålen planera upp terminens examinationsschema och i samråd utarbeta ett antal ämnesövergripande projekt.

Mitt terminsavstämning

I anslutning till lov arrangerar många skolor klasskonferenser och avsätter tid för ämnessamverkan. Det är ett perfekt tillfälle att stämma av kommande, pågående eller avslutande ämnesövergripande projekt för lärarna.

Efter terminsavslut

Efter att ha avslutat en termin eller läsår är det viktigt att lärarna får tid att följa upp sitt arbete genom uppföljning och utvärdering av de ämnesövergripande projekten. De för att diskutera utfallet och resultatet av de olika ämnesövergripande projekten för att se vad som kan förändras eller förbättras inför nästa läsår.

Externa föreläsningar och föreläsare i skolan

Jag fick tidigare en inbjudan att delta i en nätverksträff från Transfer Väst i Göteborg och presentera hur jag arbetar med externa föreläsare i min undervisning.

Transfer är en grym organisation som erbjuder skolor kostnadsfri förmedling av föreläsare från näringslivet. Under läsåret undervisade jag primärt Ung företagsamhet och hade ett tiotal gästföreläsare på besök. Anledningen till att jag väljer att ta in en rad olika gästföreläsare till undervisningen är att mina elever skall se en tydlig koppling mellan undervisningen i skolan och arbetslivet. Vidare handlar det om att skapa en insikt, förståelse och kunskap om olika studie och yrkesutgångar för eleverna samt sätta olika teoretiska begrepp i ett praktiskt sammanhang.

Traditionellt eller entreprenöriella föreläsningar

Traditionellt sätt så har skolan bjudit in föreläsare, eller tagit del av externa föreläsningar genom att en person genom en monolog står med en Power-Point och informerar om ett ämne. Gärsföreläsarna ställer upp gratis under arbetstid och därför är det viktigt att både föreläsaren och eleverna känner att det skapar ett mervärde för undervisningen. I min egen undervisning försöker jag ha ett alternativt upplägg som består utav tre steg, planering, genomförande och uppföljning utav föreläsningen. Jag skall i korthet försöka förklara upplägget, du hittar en utförligare presentation från nätverksträffen i slutet av texten.

Inför föreläsningen

Information till föreläsaren 

  • Bjud in föreläsaren och ge en kort bakgrundsbeskrivning av skolan och ämnet
  • Kontakta föreläsaren och informera om syfte, mål och förväntningar
  • Återkoppla elevernas frågeställningar
  • Stäm av eventuella önskemål från föreläsaren sida

Information till eleverna

  • Informera eleverna om föreläsningen syfte och mål
  • Ge eleverna den teoretiska bakgrunden
  • Tydliggör koplingen till det centrala innehållet och kunskapskraven
  • Låt eleverna förbereda ett antal frågeställningar
  • Koppla föreläsningen till ett sammanhang/examination

 Under föreläsningen

  • Presentera föreläsare inför klassen
  • Återkoppla elevernas uppgift och tidigare genomförd lektion
  • Låt eleverna ta anteckningar och använda föreläsningen som referens
  • Lämna tid för att besvara elevernas frågeställningar
  • Uppmuntra till att ställa frågor
  • Ca 45 minuters föreläsning rekommenderas, 15 minuter till frågor
  • Avsluta med att tacka föreläsaren och återkoppla till syftet och uppgiften
  • Låt eleverna ge lite kortfattad feedback till föreläsaren
  • Genomför utvärderingen direkt i anslutning till föreläsningen

Efter föreläsningen

  • Skicka in utvärderingen
  • Skicka ett tackmail till föreläsare och en kort återkoppling
  • Återkoppla till föreläsningen nästkommande lektion

Hoppas att läsningen kan bidra till att vidareutveckla arbetet kring hur skolan och lärare arbetar med externa föreläsare.

Min pedagogiska grundsyn   

Min pedagogiska grundsyn

Med en bakgrund som elitidrottare, tränare och sex års yrkeserfarenhet som lärare och skolutvecklare så vill jag förmedla min pedagogiska grundsyn. Den är utgångspunkten för mitt arbete i NORDSTRÖM EDUCATION. En kärleksförklaring till entreprenörskap i skolan.

Entreprenörskap ordmoln

Entreprenöriellt förhållningssätt

Entreprenöriellt lärande är för mig ett pedagogiskt förhållningssätt som motsvarar samtidens och framtidens skola med en förändrad kunskapssyn och lärarroll. Undervisningen skall stimulera den inre motivationen till elevernas lärande genom att utgå från deras livsvärld och att sätta kunskapen i ett omvärldsperspektiv.  Genom att utgå från elevernas egna erfarenheter, kunskaper och intressen skapas ett meningsfullt lärande där eleverna lär för livet och inte för dagen.

Lärandet är cirkulärt, där eleverna får arbeta tillsammans i projektform och tvärvetenskapligt med längre sammanhängande processer i samverkan omvärlden. Samverkan med arbetslivet bidrar till att öka förståelsen för det livslånga lärandet och att skolan är en integrerad del av samhället, samt till att utveckla elevernas entreprenöriella kompetenser.

Ledarskapet i klassrummet skall utgå från ett coachande förhållningssätt och erbjuda alternativa vägar fram till svaret. Läraren skall ställa öppna frågor samt erbjuda acceptans för flera lösningar. Då tillåts eleven att lära av sina misstag, att våga misslyckas och genom sina erfarenheter utveckla sin kompetens. Undervisningen skall kännetecknas av en ömsesidig respekt, höga förväntningar, tydliga mål och förutsättningar som bygger på demokratiska värderingar. Detta genom att erbjuda ett stort elevinflytande och delaktighet.

Tillgången till teknik är en central del av det entreprenöriella lärandet samt ett komplement till det analoga och traditionella lärandet. Med stöd av digitala verktyg i undervisningen kan vi omdefiniera lärandet och låta eleverna gå från konsumenter till producenter av kunskap. Det digitala lärandet ger mig möjligheten att möta eleverna i deras livsvärld och skapa nya arenor för lärande.

Tekniken bidrar även till utökade möjligheter att söka, kritiskt granska och skapa ny information. Digitala verktyg har skapat effektivare sätt att arbeta med bedömning. Men stöd av digitala lärarresurser ger det mig möjlighet arbeta med formativ bedömning för att tydliggöra lärandemålen, synliggöra lärandet och ge effektiv återkoppling. Tekniken kan stödja elevernas inlärningsprocesser. Den skapar nya förutsättningar för att aktivera eleverna som lärresurser för varandra genom att samarbeta, kommunicera och presentera sitt arbeta för varandra och sin omvärld.

Entreprenöriellt lärande handlar om att främja det livslånga lärandet och en hälsosam livsstil. De fysiska, psykiska och sociala delarna av hälsobegreppet skall tillsammans bidra till ett helhetsperspektiv för individen. Det bidrar till ett ökat välbefinnande, en hälsosam livsstil där varje individ skall utvecklas maximalt utifrån sina egna förutsättningar, intressen och behov. Detta för att lyckas i framtiden. En hälsosam livsstil utgår från holistiskt och salutogent perspektiv där hälsa och lärande kopplas samman för att skapa bästa möjliga förutsättningar för att eleverna skall lyckas uppfylla sina framtida mål och drömmar.

Samverkan skola-arbetsliv

Samverkan skola-arbetsliv

Här hittar ni en sammanställning av 15 konkreta tips på HUR man i grund- och gymnasieskolan kan samverka med arbetslivet. VARFÖR det är viktigt att samarbeta med arbetslivet samt ett utdrag från läroplanerna om som avslutning några tips för att lyckas i arbetet med samverkan mellan skola-arbetliv

Läroplanen

Idag kan vi vittna om en relativt hög ungdomsarbetslöshet i åldrarna 18-25 år. Vi har en stor andel elever som inte fullföljer sina gymnasiestudier eller går ut med ett fullständigt gymnasiebetyg. Det kan innebära att eleverna vid ett senare skede kan få svårt att etablera sig på arbetsmarknaden och riskerar att bli långtidsarbetslösa, vilket långsiktigt leder till ett utanförskap.

På samma gång finns det branscher som vill anställa, men har svårt att attrahera ungdomar att söka sig till deras yrkeskår. Det finns företag som vill anställa men som har svårt att hitta ”rätt” kompetens och att eleverna inte är förberedda för yrkeslivet. Idag befinner vi oss i en stor generationsväxling där företagen behöver verka som attraktiva arbetsgivare för att locka till sig nya medarbetare och för att säkra den egna kompetensförsörjningen.

Många utav de elever som hoppar av eller inte fullföljer sina studier saknar till viss del en inre motivation och har svårt att se ett syfte med skolan. Samverkan kan bidra till att skapa en meningsfull skolgång och att sätta elevernas kunskaper i ett större sammanhang. Meningsfullheten kan även bidra till att skapa förutsättningar för lärande och är ett värdeskapande för både elever och företagen. De kunskaper som återfinns i skolans kurs- samt ämnesplaner är tagna ut ett större sammanhang än skolan. Genom att arbeta med samverkan mellan skolan och arbetslivet kan vi erbjuda eleverna en möjlighet att se kopplingen till kurs och ämnesplanernas innehåll och därigenom skapa en större förståelse hos eleverna.

VAD säger styrdokumenten om samverkan skola – arbetsliv?

Skolans mål är att varje elev kan granska olika valmöjligheter till fortsatta studier, ha inblick i närsamhället och dess arbetsliv. Vidare kan man utläsa i riktlinjerna att alla som arbetar i skolan skall verka för att utveckla kontakter med arbetslivet samt andra verksamheter utanför skolan, som kan berika den som en lärande miljö.

Läraren skall bidra med underlag för varje elevs val av fortsatt utbildning och medverka till att utveckla kontakter med mottagande skolor samt med organisationer, företag och andra som kan bidra till att berika skolans verksamhet och förankra den i det omgivande samhället.

Studie- och yrkesvägledaren ska informera och vägleda eleverna inför den fortsatta utbildningen och yrkesinriktningen samt vara till stöd för den övriga personalens studie- och yrkesorienterande insatser.

Sammanfattning av utdrag ur läroplanen för grundskolan

Grundskolan ska nära samverka arbetslivet samt med för att eleverna ska få en utbildning av hög kvalitet och få underlag för val av kurser inom utbild­ningen och för vidare studier eller yrkesverksamhet. Genom att arbetslivet fortlöpande förändras när det gäller behovet av kompetens och rekrytering av arbetskraft inom olika områden har studie- och yrkesvägledning i vid mening stor betydelse.

Sammanfattning av utdrag ut läroplanen för gymnasieskolan.

Skolans mål är att varje elev bland annat medvetet kan ta ställning till fortsatt studie- och yrkesinriktning, har kännedom om arbetslivets villkor, möjligheter till fortsatt utbildning, praktik eller arbete. I riktlinjerna kan man utläsa att skolans personal efter en av rektor gjord arbetsfördelning bland annat skall bidra med underlag för elevernas val av utbildning och yrke, i undervisningen utnyttja kunskaper och erfarenheter från arbets- och samhällsliv. Utveckla kontakter med universitet och högskolor samt med handledare och andra inom arbetslivet som kan bidra till att målen för utbildningen nås och i utbildningen utnyttja kontakter med det omgivande samhället och dess arbetsliv.

Tips för skolor som vill arbeta med samverkan:

  • Utnyttja elevernas kontakter och involvera dem tillsammans med deras föräldrar.
  • Förankra arbetet i skolledningen hos lärarna och i styrdokumenten.
  • Ta kontakt med lokala branschorganisationer och företag.
  • Skapa en lokala verksamhetsplan för samverkan och en progression för skolan eller kommunen.
  • Ta fram tydliga rutiner och riktlinjer samt stäm av vilka förväntningar som finns på skolan, lärare, elever och arbetslivet.
  • Börja med små initiativ och bygg upp långsiktiga relationer med arbetslivet.
  • Marknadsför och sprid goda exempel på samverkan både lokalt och regionalt och bjud in media för att exponera skolans och företagens arbete kring samverkan.
  • Uppmuntra offentliga såväl som privata aktörer att ta ett aktivt samhällsansvar för att utveckla det lokala näringslivet tillsammans med skolan.