Undervisningstips Del 4 Elevexempel

Elevexempel 

Elevexempel kan användas för att tydliggöra lärandemålen och olika kvalitéer i kunskapskraven för eleverna. Genom att använda sig utav olika exempel kan eleverna utveckla sin näsa för kvalité. De får utveckla sin egen förmåga att kunna tolka, tillämpa, synliggöra och utvärdera sitt eget lärande för att utveckla och bedöma sina egna och kamraters kvalitéer i olika uppgifter.

Arbeten från elever kan användas för att tolka värdeorden i kunskapskraven och identifiera vilka kvalitéer som ligger bakom förmågorna samt vad som skiljer dem åt i de olika betygsstegen. Till exempel vad som skiljer ett översiktlig, utförlig och nyanserad beskrivning, resonemang, motivering etc.

Elevexempel

Ett sätt att göra det är att dela ut tre olika arbeten motsvarande kunskapskraven för E, C och A och låta eleverna i grupper bedöma vilka utav arbetena som motsvarar respektive betygssteg (E, C och A) och sedan låta dem presentera för hur de resonerat i sin bedömning. Vill man utveckla bedömningen ytterligare kan eleverna få diskutera vilka styrkor och utvecklingsområden som de olika arbetena har, samt utforma en framåtsyftande återkoppling till respektive arbete. Avslutningsvis kan eleverna i samråd med läraren skapa en checklista för hur de bör utforma sin uppgift för att nå lärandemålen. Läraren kan även tillsammans med eleverna utforma en uppgiftsspecifik bedömningsmatris utifrån elevernas bedömning. Bedömnings-matrisen kan sedan användas för att låta eleverna arbeta med kamratbedömning och självbedömning för att ge en framåtsyftande återkoppling på sina arbeten.

Ett annat sätt är att utgå från elevernas egna uppgifter och i grupper låta dem analysera varandras arbeten. De kan sedan jämföra med sitt eget arbete och diskutera vilka kunskapskrav deras eget arbete motsvarar samt motivera varför. Kamraterna i gruppen kan sedan bedöma varandras arbeten och ge en framåtsyftade återkoppling på arbetets styrkor och utvecklingsområden.

Lärarna kan även visa upp färdiga slutprodukter av olika uppgifter. Från slöjden är det vanligt att lärare visar upp en färdig produkt som eleverna sedan kan analysera och utgå från när de skall skapa sina egna slutprodukter. Ett annat sätt är att låta eleverna i grupperna utarbeta en perfekt lösning.

Ett annat exempel med hur man som lärare kan arbeta med elevexempel kan ni läsa om Kims matteprovsom är skrivet av en förstelärare i Svedala.

Följ oss via sociala medier för att ta del av fler undervisningstips.

Undervisningstips Del 3 Elevledda utvecklingssamtal

Elevledda utvecklingssamtal

Syftet är att medvetandegöra och utveckla eleverna förståelse för var de befinner sig i förhållande till målen och hur de tar sig vidare. Eleverna behöver träna på att utveckla sina egna förmågor att ta ett ökat ansvar för sitt eget lärande, och för att vara medvetna om sina styrkor, lärande- och utvecklingsmål. Ett sätt att öka elevernas inflytande, delaktighet och möjligheter att bli ägare av sin egen lärprocess är att arbeta med elevledda utvecklingssamtal.

Inför utvecklingssamtalet

 Inför samtalet kan eleverna tillsammans med sina klasskamrater förbereda sig genom att i samråd med sina lärare göra egna bedömningar om var de befinner sig i förhållande till målen. Ett enkelt sätt är att använda sig av tre olika färger:

  • Röd= når ej målen
  • Gul= når målen delvis
  • Grön= når målen

Eleverna kan även inför utvecklingssamtalet göra en självskattning om hur väl de anser att de uppfyller läroplanens övergripande mål genom att exempelvis skatta sin samarbetsförmåga, ansvarstagande, trivsel, inflytande och delaktighet etc. Inför samtalet får eleverna träna i par att hålla i utvecklingssamtalet med stöd av en checklista (mötespunkter under utvecklingssamtalet) och utveckla sin förmåga att ge och ta konstruktiva återkopplingar genom kamratrespons med ”two stars and a wish”.

Utvecklingssamtalen kan bokas med hjälp av Doodle, vilket innebär att läraren kan skicka ut en länk till samtliga föräldrar tillsammans med lite kort information om vad de behöver förbereda inför utvecklingssamtalet. T.ex.

  • Titta på Pedagog Värmlandsfilm om Betyg eller en flippad informationsfilm
  • Gå igenom en checklista, elevens självskattning och bedömningar.
  • Formulera eventuella frågeställningar som skickas in via ett Google-formulär

Under utvecklingssamtalet

Under utvecklingssamtalet så utgår eleven från ett antal mötespunkter (checklista). Samtalet börjar med att eleven går igenom föregående IUP samt redogör för vilka förmågor som eleven utvecklat sedan förra utvecklingssamtalet. Eleverna kan även få visa upp sina olika arbeten och beskriva vilka kvalitéer de visat på i de olika uppgifterna för att synliggöra sin kunskapsutveckling.

Källa: Reviderad mall i Excel-foramt utifrån Skolverkets material om IUP. 

Eleverna får sedan beskriva sina styrkor samt sätta upp nya lärande- och utvecklingsmål som eleven vill utveckla till nästa utvecklingssamtal. Eleven får även motivera varför och hur samt beskriva vad skolan och föräldrarna kan stödja eleven. Samtalet avslutas med att samtalet dokumenteras genom att läraren i samråd med eleven upprättar en IUP. Fördelen med denna metod är att man kan ha flera utvecklingssamtal igång samtidigt som lärarna eller mentorn finns tillgängliga för att besvara eventuella frågor.

Elevledda utvecklingssamtal

Vill man läsa mer om hur man kan arbeta med elevledda utvecklingssamtal rekommenderas Skolportensfantastiska material om elevledda utvecklingssamtal och Skolverkets material om utvecklingssamtalet och den individuella utvecklingsplanen. Här hittar ni även en länk till Pedagog Stockholm som gjort en film om elevledda utvecklingssamtal och ett reportage från Bromma gymnasium. Här hittar ni även ett gediget och genomarbetat material från Ulrica Elisson. 

Planera för att organisera och strukturera undervisningen

Planera för att organisera och strukturera undervisningen

Lärare behöver på ett kontinuerligt och systematiskt sätt få möjlighet att, både enskilt och tillsammans men andra planera, följa upp och utvärdera sin undervisning. I planeringen av undervisningen bör lärare arbeta med samplanering över ämnesgränserna. Flera delar av läroplanens och de ämnesspecifika förmågorna kan relateras till varandra och integreras till en större helhet genom att lärare samverkar. Samplaneringen kan bidra till att skapa en jämnare arbetsbelastning och förståelse för att ”verkligheten” inte har en tydlig ämnesindelning. Planeringen bör även utgå från resultat av tidigare utvärderingar och lärares erfarenheter av vad som fungerat bra respektive mindre bra i undervisningen. Planeringen bör syfta till att besvara de tre formativa frågeställningarna:

  1. Vad ska eleverna lära sig?
  2. Vad kan eleverna redan?
  3. Hur kan eleverna komma vidare?

Här presenters en sammanfattning av olika delar som kan fungera som utgångspunkt  för planering av undervisningen:

Planera för att tydliggöra vad eleverna ska lära sig. (Vart ska vi?)

I planeringen av ett arbetsområde behöver lärare utgå från kurs-och ämnesplanernas syftetstext och de långsiktiga målen, Målen beskriver de ämnesspecifika förmågorna som eleverna ska utveckla. När en riktning för lärandemålen fastställts med vad eleverna behöver kunna och göra så ska läraren välja ut vilket kunskapsområde (centralt innehåll) som ska behandlas i undervisningen. Läraren behöver även identifiera vilka kunskapskrav (bedömningskriterier), bedömningsformer (formativa och summativa) som ska användas och vilka bedömningstillfällen som är lämpligast. Det för att kunna planera hur innehållet (arbetssätt och arbetsformer) i undervisningen ska ge eleverna en möjlighet att utvecklas så långt som möjligt i relation till målet.

För att tydliggöra lärandemål och bedömningskriterier i planering av undervisningen kan lärare använda sig utav alignmentplanering, elevexempel, betygs- och bedömningsmatriser.

Planera för att synliggöra vad eleverna redan kan. (Var befinner vi oss?)

Läraren behöver i planeringen och val av arbetssätt-/former ta hänsyn till vad eleverna redan vet och kan göra inom ett kunskapsområde. Genom att utgå från elevernas intressen, erfarenheter och föreställningar ges de möjlighet till och inflytande över undervisningen. Det kan bidra till att skapa idéer av innehåll, arbetssätt och arbetsformer för det aktuella arbetsområdet. Vidare bör planeringen utgå från att eleverna ska ges möjlighet att utvecklas så långt som möjligt, och i riktning mot de övergripande målen i läroplanen. I planeringen av undervisningen behöver läraren kunna synliggöra var eleverna befinner. Det för att kunna göra förändringar i sin planering av undervisningen utifrån deras behov och förutsättningar. Utgångspunkt för planeringen av undervisningen bör ge läraren information om vad eleverna lärt eller förstått i förhållande till läroplanens andra del och de ämnesspecifika förmågorna.

För att kunna synliggöra lärandet i undervisningen kan lärare i planeringen använda sig utav av No hands up, exit tickets, mini whiteboards eller ställa förståelsefördjupande frågor.

Planera för återkoppling om hur eleverna kan komma vidare. (Hur tar vi oss vidare?)

I planeringen av undervisningen behöver läraren planera hur bedömningen kan användas för att följa upp (formativt och summativt) och stödja elevernas kunskapsutveckling. Utifrån vart eleverna ska och var de befinner sig behöver lärare planera tillfällen för kontinuerlig återkoppling som för lärandet framåt. Återkopplingen ska ge eleverna en riktning om hur de kan minska avståndet mellan deras nuvarande förmåga (nuläge) och den förmåga som undervisningen syftar till att utveckla (önskat läge). Avgörande är att läraren avsätter tid i sin planering för att eleverna ska få möjlighet att bearbeta den återkoppling de fått genom lärar-/kamrat- eller självbedömningar.

För att planera och ge en återkoppling om hur eleverna kan komma vidare kan lärare använda sig utav GPS-metoden, muntlig och/eller skriftlig återkoppling, Two stars and a wish.

Vill man veta mer rekommenderas Skolverkets film om planering av undervisningen, Skolverkets förslag till studiedag om undervisningen eller John Hatties bok Synligt lärande.

Checklista för planering av undervisning:

  • Lärarnas arbete sker över ämnesgränserna genom samplanering med andra lärare.
  • Lärares erfarenheter, utvärderingar från tidigare resultat samt läroplanen är utgångspunkt.
  • Läraren kan tydliggöra ämnets syfte, mål, centralt innehåll och kunskapskrav och vad eleverna ska kunna och göra.
  • Läraren kan tydliggöra bedömningskriterier, bedömningsformer och bedömningstillfällen
  • Läraren utgår från elevernas intressen, erfarenheter och föreställningar och vad de redan
    vet och kan göra.
  • Lärarens ger eleverna möjligheter att synliggöra om vart de befinner sig i sin lärprocess.
  • Läraren följer upp elevernas kunskapsutveckling både formativt och summativt.
  • Lärarens ger eleverna möjlighet att bearbeta den återkoppling som för lärandet framåt.

Här hittar ni en mall som kan användas till kollegahandledning inför ett lektionsbesök eller för att planera upp undervisningen.

 

Nästa tips kommer att fokusera på genomförandet av undervisningen.

Undervisningsteknikers syfte och effekt

Undervisningstekniker som referenspunkt

Undervisningstekniker kräver en teoretisk förankring och förståelse i kombination med ett kollegialt lärande för att kunna uppnå stora effekter för elevernas lärande och skolans måluppfyllelse. Därför rekommenderas att de olika teknikerna prövas tillsammans inom ett kollegium med en teoretisk referensram som utgångspunkt för att de skall maximera elevernas lärande och utveckling.

Det är viktigt att understryka att undervisning är en komplex miljö. Det finns inga färdiga svar, recept, lösningar eller universalmetoder. Skolor, klasser, elever och lärare har olika behov och förutsättningar, det finn inga universallösningar eller undervisningstekniker som passar i alla klassrum.

Lärare kan inte bedriva ”undervisning på recept”, det finns inga mirakelmetoder i skolan. John Hattie (2012) menar att det är ett samspel mellan olika strategier, metoder och faktorer som påverkar elevernas lärande. Alla undervisningstekniker måste anpassas utifrån elevernas behov och vad de befinner sig i sin lärprocess. Dylan Wiliam och Helen Timpeley bekräftar Hatties tankar, det handlar inte om vilka lärare som känner till flest undervisningstekniker (metoder, modeller, tekniker digitala verktyg etc). Det viktiga är känna till olika lärstrategier och att kunna växla mellan dem. Wiliam menar att det finns fem strategier, inom varje strategi finns det olika tekniker. Lärare behöver känna till olika lärstrategier och tekniker för att kunna göra anpassningar i undervisningen utifrån elevernas behov. Lärare måste välja undervisningstekniker beroende på vilken effekt man vill uppnå.

Vetenskap och beprövad erfarenhet om olika undervisningstekniker kan endast fungera som referenspunkter med vars hjälp lärare kan reflektera över sin undervisning. Vad man gör och varför man gör det man gör när det som händer händer. De frågeställningar som måste vara centrala oavsett vilka undervisningstekniker som lärare prövar är:

  1. Vad finns det för koppling till läro-, ämnes- och kursplaner?
  2. Vad är syftet med att använda denna undervisningsteknik?
  3. Vilken effekt vill jag uppnå genom att använda denna undervisningsteknik?
  4. Hur kan det bidra till utveckla elevernas lärande?
  5. Vilka anpassningar (förändringar) måste göras i undervisningen?

Undervisningstips Del 2 Tidslinjer

Tidslinjer 

Tidslinjer är en visuell undervisningsteknik. Den kan också användas för att göra lärprocessen synlig för eleverna och läraren.

Analoga tidslinjer

Tidslinjer kan användas som analog metod för att belysa viktiga händelser, dokumentera innehållet i film, genomgångar eller för att strukturera upp en tidsplan för ett arbete. Tidslinjer är ett relativt enkelt sätt för att få en överblick över ett kunskapsområde. Eleverna kan också relativt lätt följa tidlinjen för att kunna förbereda sig inför t.ex. muntliga redovisningar. Tidslinjen kan också fungera som ramverk för eleverna att välja fördjupningsområde inom det kunskapsområde som undervisningen avser.

Tidslinje 2

Flera olika anvädningsområden i undervisningen

Det är viktigt att komma ihåg att eleverna behöver få möjlighet att träna och utveckla sin förståelse av tidsbegreppet. I undervisningen måste läraren skapa en förståelse för och om tidslinjernas funktion som hjälpmedel. Tidslinjer kan till exempel användas i historieundervisningen för att illustrera och sortera viktiga historiska händelser, tidsperioder eller epoker. Tidslinjer kan vidare användas för att illustrera utvecklingen av tex olika ideologier i samhällskunskap. Motsvarigheten inom matematik är tallinjen. I andra teoretiska ämnen kan metoden användas för att t.ex. hålla tal eller att skriva ett manus till en film. Eleverna kan med hjälp av metoden tidslinjer utveckla läroplanens grundläggande förmågor.

Tidslinje

Digitala tidslinjer

Tidslinjerna kan även skapas med stöd av olika digitala verktyg. Fördelen med digitala tidslinjer är att olika teman kan kombineras med text, bild eller film. Dessa kan sedan delas digitalt med andra eller bäddas in på hemsidor, alternativt laddas ner eller skrivas ut. Med stöd av digitala verktyg kan eleverna göra interaktiva kronologiska presentationer med datum, rubriker, textrutor, filmer och länka till sidor på Internet. Tidslinjerna kan erbjuda ett alternativ till traditionella Power-Point-presentationer för att kunna planera, strukturera eller presentera ett kunskapsområde. Några exempel på digitala verktyg för att göra tidslinjer är TimelineTimegliderCapzelsDipityTiki-TokiWhenInTime ellerTimestoast.

Undervisningstips Del 1Tankekartor

Tankekartor i undervisningen

Tankekartor är en utav de äldre undervisningsteknikerna som lärare och elever har använt sedan länge i skolan. Tankekartor är en undervisningsteknik som kan användas som en analog metod eller med hjälp av digitala verktyg för att synliggöra elevernas ”tysta kunskap” och aktivera dem som lärresurser för varandra.

Tankekarta 1

Flera användningsområden

Tankekartor kan vidare användas utav eleverna för att göra anteckningar och sammanfatta tex flippande föreläsningar, genomgångar, högläsning, filmer, texter, nyheter. Deras tankekartor kan sedan användas som ett underlag för att fördjupa lärandet i klassrummet. Mind maps kan vidare användas för att enskilt, i par eller i större grupper planera ett projekt, brainstorming och ideutveckling eller för att göra manus för presentationer t.ex.

Tankekarta 2

Fördelen med att använda tankekartor är att eleverna kan samla fakta, begrepp, teorier, metoder, formler, nyckelord mm på en enda sida. Det innebär att de får en större möjlighet att ta ansvar för sin egen och utveckla sina klasskamraters lärande. Med stöd av tankekartorna kan de lösa uppgifter, repetera och diskutera samband genom att använda sina egna och varandras anteckningar. Eleverna får träna sin minnesförmåga, språkliga- och kommunikativa förmåga genom att beskriva, förklara, resonera och presentera sina tankar. Vill man introducera eleverna i arbetet med tankekartor kan de t.ex. göra en tankekarta där de ska presentera sig själva.

Utveckla elevernas tankekartor

För att utveckla elevernas förmåga att använda sig utav tankekartor så är några tips på vägen som äröversatt från engelska till svenska som eleverna kan använda som mall.

Digitala tankekartor

Genom skapa tankekartor med stöd av digitala verktyg kan man kombinera bilder, symboler, filmer och text. Digitala tankekartor blir mer visuellt tilltalande genom att använda olika färger, bakgrundsbilder, ramar och animationer.  Tankekartorna kan i de flesta program delas, bäddas in, laddas ner som jpeg eller i PDF-format. Några digitala verktyg som rekommenderas för att göra digitala tankekartor är  BubblePoppletCmapFeemindMindmeisterMindmupCoogleeller Prezi.

Introducera nya arbetsområden

Mind maps kan tex användas vid introduktionen av ett nytt arbetsområde för att synliggöra elevernas tidigare kunskaper, erfarenheter och intressen. De för att kartlägga elevernas förförståelse om vad de redan kan och vad de vill lära sig mer om. Här hittar ni ett förslag på ett upplägg för att introducera ett nytt arbetsområde och för att utveckla elevernas begreppsförståelse och språkutveckling med hjälp av tankekartor

  1. Varje elev skapar sin egen tankekarta om det aktuella kunskapsområdet.
  2. Eleverna bildar grupper om 4-6 personer och gör en gemensam metakarta.
  3. Grupperna roterar sedan runt och samtalar och fyller på varandras kartor.
  4. Läraren hänger sedan upp metakartorna. Detta blir en gemensam utgångspunkt för det fortsatta lärandet och undervisningen inom arbetsområdet.

Fördjupat lärande

  1. Eleverna får i grupper formulera frågeställningar om vad de skulle vilja veta mer om.
  2. Grupperna byter frågor med varandra och får söka information och besvara frågorna.
  3. Svaren på frågeställningarna redovisas senare muntligt i tvärgrupper.
  4. Läraren får efter samråd med eleverna skapa en gemensam bedömningsmatris för vad en individuell fördjupningsuppgift bör innehålla och hur de ska vara utformad.

Förj oss på sociala medier för att ta del av fler tips på undervinsingstekniker som ni kan testa i Er undervisning.