Kategori: Entreprenörskap

Sammanställning av blogginlägg 2016

Här hittar ni en lista med en förteckning över de totalt 50 blogginlägg som publicerats och som är fördelat på olika kategorier. En del av NORDSTRÖM EDUCATIONS verksamhetsidé är att sammanställa, samordna och dela med sig av lärande exempel inom skola- och skolutveckling. Här hittar ni en sammanställning på bland annat undervisningstekniker, litteratur, filmer, forskningsöversikter, digitala verktyg etc.

Blogginläggen bygger på vetenskaplig grund (inläst litteratur), beprövande erfarenhet (lärande exempel) samt egna tankar och reflektioner kring utbildning och undervisning. Det är endast ett axplock av de stödmaterial som finns på www.neud.se och fler lärande exempel kommer att presenteras till hösten.

Vi önskar Er en trevlig sommar och ladda batterierna inför uppstarten av ett nytt läsår.

Kollegialt lärande

Formativ bedömning

Entreprenöriellt lärande

Skola-arbetsliv

Digital verktygslåda

SYV + SSA hela skolans ansvar

Ordmoln SamverkanSkolinspektionens granskning från 2013 visar stora brister att huvudmän inte tar ansvar för att skolornas studie- och yrkesvägledning fungerar på ett tillfredsställande sätt. Granskningen visar även att eleverna inte får tillgång till en kvalitativ och kontinuerlig vägledning samt är något som inte betraktas som hela skolans ansvar.

Efter att ha läst granskningen och de allmänna råden från Skolverket kommer här 10 konkreta förslag för hur studie- och yrkesvägledningen kan bli hela skolans ansvar samt integreras som en röd tråd i arbetet kring samverkan mellan skola-arbetsliv i lärares undervisning.

  1. Huvudmannen och rektorn viktigaste kuggen

Huvudmannen behöver tillsammans med rektorn ge tydliga riktlinjer och förutsättningar för att vägledningen ska bli hela skolans ansvar och att den integreras i elevernas utbildning. Huvudmannen är ansvarig för det systematiska kvalitetsarbetet enligt skollagen. Syftet är att identifiera utvecklingsområden som kan bidra till att öka måluppfyllelsen i förhållande till de nationella målen. Det innebär att det behöver finnas ett system med rutiner för planering, resursfördelning, uppföljning och utvärdering av studie och yrkesvägledningen på huvudmanna- och renivå. Rektor måste se till att det finns tydliga mål som följs upp där resultaten används för att förbättra kvaliteten i verksamheten. Detta bör göras tillsammans med lärare och elever för att skapa delaktighet och dialog på skolan om måluppfyllelsen och om orsakerna till eventuella brister. Det handlar om ledning och styrning från huvudmannen och rektorns sida kring att tydliggöra uppdraget, ansvarsfördelning och att det finns rutiner för att planera, utvärdera och utveckla verksamheten. Arbetet behöver dokumenteras och det behöver finnas en verksamhetsplan med formulerade mål utifrån nationella målen och vilka insatser som ska genomföras under läsåret. Arbetsplanen kan fungera som ett verktyg för att stämma av att genomförda insatser verkligen leder till utveckling Huvudmannen och rektor ansvarar även att eleverna har tillgång till en studie- och yrkesvägledare och vägledning i vid bemärkelse Vidare bör rektorn så långt som möjligt använda studie- och yrkesvägledaren för att kompetensutveckla skolans lärare om förändringar på arbetsmarknaden, antagningsregler eller tips för att integrera arbetet kring studie- och yrkesvägledning i undervisningen.

  1. Huvudmanaplaner och skolplaner för SYV och SSA

Huvudmannaplanen bör även innehålla tydliga kriterier för planering, genomförande, uppföljning och utvärdering av huvudmannens, arbetsgivarnas och elevernas arbete. Skola – arbetsliv är något som finns med i styrdokumenten för grundskolan, gymnasieskolan och vuxenutbildningen. Det är något som samtliga skolor ska arbeta med och som skolledare och lärare behöver formalisera för att leva upp till läroplanens texter kring samverkan med omvärlden. En välutvecklad arbetsplan bör inkludera huvudmannens studie- och yrkesvägledning och ses som hela skolan ansvar. Planen bör integreras i det systematiska kvalitetsarbetet med tydliga kriterier för planering, genomförande, uppföljning och utvärdering av huvudmannens, arbetsgivarnas och elevernas arbete. Alla arbetslivskontakter bör även eftersträva att så långt som möjligt återkopplas till arbetsgivaren från huvudmannens sida. Tips: GR Utbildning, Pedagogiskt Centrum har skapat en handledning för huvudmän som vill skapa en kommunal plan för studie- och yrkesvägledning. Kontakta Johanna Redelius eller Emma Theiland på GR Utbildning för mer information. Ytterligare en grym person som kan stötta huvudmän i processen är Gabriella Holm från Skolsamverkan AB.

  1. Kontinuerlig vägledning

Eleverna behöver tillgång till kontinuerlig vägledning under hela deras utbildning för att kunna göra väl underbyggda val, från årskurs ett i grundskolan till årskurs tre på gymnasiet. Vägledningen bör utgå från omvärldsanalys alternativt en kartläggning om elevernas specifika behov. Samtliga insatser med arbetslivsorientering behöver samordnas och vara sammanhängande över tid för att ge eleverna kontinuerlig tillgång av studie-och yrkesvägledning. Kontinuerlig vägledning syftar till att i ett tidigt skede skapa en medvetandeprocess genom olika insatser som löper som en röd tråd genom undervisningen genom hela elevens studiegång. Det innebär att skolan arbetar medvetet och målinriktat med arbetslivsanknytning och elevernas personliga utveckling. För att eleverna ska få tillgång till kontinuerlig vägledning behöver skolor och lärare i större grad samordna sina insatser kring studie- och yrkesvägledning och att man omsätter ord till handling. Vägledaren kan fungera som samordnare mellan den vida och snäva vägledningen på skolan.

  1. Vägledningssamtalen

Vägledningssamtalen är av avgörande karaktär för eleverna. Det behöver finnas tydliga direktiv och riktlinjer kring olika dokument för samtalens progression, innehåll och syfte som bör anpassas utifrån elevernas behov. Informationen som eleverna får bör vara formell och personligt anpassad till varje enskild elevs specifika behov. Det är viktigt att det avsätts tillräckligt med tid för varje enskilt samtal, samt att det finns möjlighet att boka uppföljningssamtal för de elever som är osäkra kring sina val. Vägledningssamtalen bör inte komma för sent i valprocessen och eleverna behöver förbereds inför samtalet. som ska bidra till ett tillräckligt underlag för att kunna göra ett välgrundat och realistiskt val utifrån antagningspoängen till de program som eleven vill söka.

  1. Väglednings-/kompetensportfölj

Utgångspunkten för väglednings-/kompetensportföljen är skolans huvudmannaplan för studie- och yrkesvägledning. Den bär innehålla checklista med olika aktiviteter som löper genom elevernas skolgång. Portföljen innehåller reflektionsuppgifter från olika övningar som syftar till att förbereda eleverna inför kommande studie- och yrkesval. Eleverna får genom olika värderingsövningar utveckla sin självkännedom och kunskaper om olika studieval, arbetslivet och arbetsmarknaden som helhet. Portföljen används av både elever, föräldrar lärare och studie- och yrkesvägledaren till exempel vid elevernas utvecklingssamtal och vägledningssamtal. I väglednings-/kompetensportföljen bör det involveras frågor om elevernas framtid i elevernas utvecklingssamtal samt dokumentation i deras individuella studieplan.

  1. Arbetslivsorientering

Eleverna behöver utveckla sina kunskaper om arbetslivet villkor och arbetsmarknadens förutsättningar. Arbetslivsorienteringen ska ge eleverna kunskap och ett beslutsunderlag för att kunna göra olika välgrundade studie-, yrkes- och karriärval i framtiden. Det måste finnas ett tydligt syfte och en målsättning med olika insatser inom arbetslivsorienteringen. Syftet måste vara att eleverna ska få konkreta erfarenheter av betydelse för deras val av fortsatt utbildning och yrkesinriktning. Strategier kring att arbeta med arbetslivsorientering behöver utgå från en kartläggning, elevernas kunskaper och tidigare intressen samt ge information om hur situationen på arbetsmarknaden ser ut idag och i framtiden. Lärare måste skapa en tydlig koppling mellan ämnesundervisningen i skolan och arbetslivet för att underlätta elevernas valmöjligheter. Arbetslivsorienteringen kan vidare bidra till att sätta in kurs- och ämnesplanerna i ett omvärldssammanhang och koppla olika förmågor i skolans ämnen till olika yrken samt eleverna egna tankar och framtidsdrömmar. Exempel på insatser som kan kopplas till ändamålet är att samordna insatser kring studiebesök, praktik, jobbsökaraktiviteter. Arbetslivsorienteringen är ett viktigt inslag för elever att de ska få erfarenheter från arbetslivet och vilket kan underlätta deras möjligheter att komma in på arbetsmarknaden. Här hittar ni totalt 25 undervisningstekniker för samverkan mellan skola och arbetsliv som lärare kan arbeta med i undervisningen.

  1. Vidga elevernas perspektiv inför studie-och yrkesval

Eleverna behöver få vidga sina perspektiv om olika utbildningar, branscher och yrken för att deras val inte ska begränsas av kön, social eller kulturell bakgrund. Skolans måste aktivt arbeta för att motverka traditionella val utifrån könsmönster. Begränsningar omfattas av att elever inte ska påverkas av påtryckningar från föräldrar åsikter, utbildningsbakgrund, kompisars föreställningar eller andra påverkansfaktorer utan att de gör sina val utifrån sina egna intressen. Eleverna behöver få kunskap om könsstereotypa föreställningar om utbildningar och yrken och ta ställning till frågor som berör mansdominerade och kvinnodominerade yrken, diskriminering på arbetsmarknaden, löner och utbildningskrav etc. Eleverna behöver på olika sätt få öva sig på att ta ställning i olika frågor, ställa olika alternativ mot varandra, väga för- och nackdelar och kritiskt granska information. De behöver få redskap att problematisera normer, värderingar, tankemönster, attityder eller traditioner som kan ha begränsande inverkan på deras handlingar och livsval. En viktig aktör i arbetet är att involvera skolans föräldrar för att motverka att elevernas val inte ska begränsas av kön, social eller kulturell bakgrund.

  1. Valkompetens en nyckelkompetens

Valkompetens handlar om att låta eleverna träna och utveckla de förmågor som de behöver som de behöver inför kommande valsituationer. Exempel på förmågor som kan kopplas till elevernas valkompetens är självkännedom och kritiskt tänkande. Skolor, arbetslag och lärare behöver på ett medvetet sätt förbereda eleverna för framtiden efter grundskolan. Det handlar om att identifiera villa kunskaper, färdigheter och förmågor eleverna behöver tillägna sig för att kunna planera sin egen karriär och hantera kommande studie- och yrkesval genom olika vägledningsövningar. Exempel på vägledningsövningar är värderingsövningar, diskussionsövningar kring egna och varandras drömmar.

  1. Röd tråd i alla ämnen

För att utveckla elevernas kunskaper behöver lärare integrera omvärldens i sin undervisning och fortlöpande ge återkoppling om elevens studieresultat och utvecklingsbehov. De ska bidra till att eleverna blir medvetna om sina individuella styrkor och utvecklingsområden samt var de befinner sig i relation till deras framtidsplaner. I undervisningen i alla ämnen kan lärarna ta upp frågor som berör elevernas fortsatta studier och kommande arbetsliv. Till exempel genom att visa hur kunskaper i enskilda ämnen kan komma till användning i olika yrken eller hur skolämnet förgrenas i mer specialiserade ämnen vid högre studier. Hela skolans ansvar skulle därför inte behöva innebära nya arbetsuppgifter för lärarna, utan snarare bestå i en insats för att systematisera, synliggöra och samordna befintligt arbete. Lärare behöver ta ett större ansvar för att ta vara på erfarenheter och kunskaper eleverna har fått i undervisningen och synliggöra kopplingen till olika utbildningsvägar, arbetslivet och det omgivande samhället.

  1. Lämna kommentar nedan om vad Ni anser är den viktigaste punkten för att:

Huvudmannen tar ansvar för att skolornas studie- och yrkesvägledning fungerar på ett tillfredställande sätt och att eleverna ska få tillgång till en kvalitativ och kontinuerlig vägledning som betraktas som hela skolans ansvar.

Läs gärna om utmaningar inom SSA & SYV, 25 undervisningstekniker från A-Ö inom skola-arbetsliv, samt ta del av en inspelad föreläsning om samverkan skola-arbetsliv.

Kommunövergripande skolutvecklingsprojekt ELIAS

Kommunövergripande skolutvecklingsprojekt ELIAS

I dagarna avslutades ett tvåårigt kommunövergripande skolutvecklingsprojekt i Avesta kommun som fått projektnamnet ELIAS. Förkortningen står för Entreprenöriellt Lärande I Avesta Skolor. Projektet är en del i Avesta 2020 och en satsning på det entreprenöriella lärandet i kommunens förskolor och grundskolor. Hela skolutvecklingsprojektet finns dokumenterat här. Vi sammanfattar här våra insatser och erfarenheter från projektet,

Vi har under läsåret 14/15 och 15/16 tillsammans med en projektgrupp i Avesta kommun gjort ansökningar om utvecklingsmedel (statsbidrag) som beviljats. Projektet har omfattat utbildningsinsatser för skolledare, förskolechefer, lärare, pedagoger och lärare i förskola och grundskola i Avesta.

Kartläggning genom självskattning

Vid uppstarten av projektet genomfördes en digital nollpunktsmätning (självskattning för medarbetare) samtliga förskolor och grundskolor. Resultatet på förvaltningsnivå hittar ni här tillsammans med svar i fritext här. Svaren skickades ut till respektive förskolechef och rektor för analys av resultaten och en nulägesbeskrivning gjordes tillsammans med sina medarbetare. Där har alla medarbetare fått komma med förslag på vilka lokala skol- och kompetensutvecklingsinsatser (behov) och stödåtgärder som efterfrågades. Vid nästa kartläggning så kommer fokus ligga på att både lärare och elever får genomföra självskattningen. Syftet är för att sedan kunna jämföra utfallet och se likheter och skillnader mellan svaren från lärare och elever.

Utbildningsinsatser

Utvecklingsprojektet har omfattat skol- och kompetensutvecklingsinsatser. Vi har genomfört föreläsningar om Entreprenöriellt lärande för skolledare, entreprenöriellt förhållningssätt för lärare i grundskolan, och pedagoger inom förskolan tillsammans med bland annat Ragnar Åsbrink, Skolverket, Petra Krantz Lindgren och Christer Westlund från Me University Utveckling AB. Vi har arbetat med samordning och koordinering av utbildningsinsatser inom formativ bedömning och kollegialt lärande där bland annat Christian Lundahl, Hans-Åke Scherp och Anders Holmgren varit involverade. Vi har även gjort sammanställningar av metoder, digitala verktyg, filmarkiv inom formativ bedömning och skola- arbetsliv.

Vi har även fyllt en rådgivande och handledande funktion för förvaltning, skolledare, arbets- och ämneslag samt förstelärare inför, under och efter de olika utbildningsinsatserna. Vi har haft ansvaret för planering, genomförande, utvärdering och uppföljning av projektets måluppfyllelse och effekter. Vi har arbetat utifrån vårt SKOL-koncept och utvecklat ett processtöd och digital utbildningsplattform för våra skol- och kompetensutvecklingsinsatser.

Referenser från skolutvecklingsprojektet ELIAS

[toggle title=”Karin Vestman, resultatenhetschef, Förskola-grundskola Avesta kommun”]

”Daniel Nordström som driver NORDSTRÖM EDUCATION har stöttat Avesta och Bildningsförvaltning i ett kommunövergripande och långsiktigt skol- och kompetensutvecklingsprojekt under ett par års tid. Han har som extern projekt- och processledare genomfört kompetenskartläggningar, konferenser, föreläsningar och handledningsmöten, samt utarbetat ett processtöd för skolledare, arbetslag och pedagoger i Avesta kommun. 

Daniel har visat ett starkt engagemang för frågor som rör skolutveckling och har genom sina gedigna kunskaper bidragit med att höja kvaliteten på flera områden. Dessa inslag kan vi säga har indirekt påverkat våra elevers möjlighet att lyckas i skolan. Daniel är flexibel och driftig men också ödmjuk inför beställarnas önskemål. Han har lätt för att skapa relationer och kan samarbeta på alla nivåer.

Daniel har även ett brett kontaktnät som vi haft stor nytta av vid våra fortbildningstillfällen. Han är väl insatt i skolans styrdokument och är påläst på ämnen och områden som rör skolforskning, skolutveckling och systematiskt kvalitetsarbete. Vi kan varmt rekommendera Daniel Nordström till framtida huvudmän för att initiera, driva och leda kommunövergripande skol- och kompetensutvecklingsuppdrag.”

[/toggle]

[toggle title=”Johan Lindström, rektor Bergsnässkolan Avesta Kommun”]

Daniel har under en treårsperiod arbetet tillsammans med projektledningen för projektet ”Entreprenöriellt lärande i Avestas skolor”.  Under denna period har Daniel bistått med stor sakkunskap rörande entreprenöriellt lärande och skolutveckling, ett genuint engagemang och en påtaglig initiativförmåga. Daniel har inom ramen för projektet och projektledningens önskemål, på egen hand, hittat lösningar och upplägg för olika typer av insatser och samarbetat på ett föredömligt sätt.

Detta har varit till stor hjälp för att nå den framgång som nåtts. Daniel har varit självgående, lösningsfokuserad och flexibel. Utifrån Daniels insatser för oss i Avesta Kommun skulle jag varmt rekommendera honom till  andra skolutvecklingstjänster eller dylika uppdrag.

[/toggle]

Erfarenheter från ELIAS

Vi tar med oss en rad olika erfarenheter från utvecklingsprojektet att använda inför framtida skol- och kompetensutvecklingsinsatser. Vi har sammanfattat mycket av innehållet i våra utbildningsinsatser i bloggen samt över tid utvecklat ett SKOL-koncept. Erfarenheterna bygger på inläst skollitteratur, omvärldsbevakning och erfarenheter från projektet.

Tydliga mål och synliggöra förväntningar

Det är oerhört viktigt att det finns högt uppsatta och tydliga mål samt förväntningar som är kommunicerade till samtliga nivåer och alla medarbetare inom förvaltningen. Skol- och kompetensutvecklingsinsatser måste utgå från ett elevperspektiv och bygga på ett systematiskt kvalitetsarbete. Det måste utgå från ett formativt förhållningssätt och tre frågeställningar för att fastställa ett nuläge (Var är vi?) samt ett önskat (Vart ska vi?) och en strategi (Hur tar vi oss dit?) för att synliggöra framgång samt följa upp och utvärdera effekterna av skol- och kompetensutvecklingsinsatser. Delaktighet och inflytande måste ses som en självklarhet och utgångspunkt för att ta fram en gemensam pedagogisk vision (önskat läge) och verksamhetsidé (strategival) för att nå de uppsatta målelen.

Forskningsbaserat förhållningsätt och arbetssätt

Lärares professionsutveckling måste bygga på skollagens krav om två kompletterande perspektiv där lärare ska ses som forskningskonsumenter (vetenskaplig grund) och forskningsproducenter (beprövad erfarenhet).  Skolas arbete, lärares undervisning och elevernas utbildning ska bygga på ett forskningsbaserat förhållningsätt och arbetssätt. Skolans förändrings- och utvecklingsprocesser måste bygga på ett utifrån och uppifrån (top-down) och underifrån och inifrån perspektiv (bottom up). Delaktighet och inflytande måste ses som en utgångspunkt för att skapa en lärandekultur istället för en görandekultur.

Kollegialt lärande, nyckeln till framgång

Kollegialt lärande är nyckel till framgång för att bedriva framgångsrika skol- och kompetensutvecklingsinsatser som ska ge positiva effekter på elevernas studieresultat och skolans måluppfyllelse. Kollektiva och kollegiala utbildningsinsatser på huvudmannanivå bör prioriteras framför enskilda skol- och individuella kompetensutvecklingsinsatser. Rektors delaktighet, förmåga att hålla i, hålla kvar och hålla ut samt det pedagogiska ledarskapet är avgörande för att lyckas med olika skolutvecklingsinsatser. Rektor måste som pedagogisk ledare skapa organisatoriska förutsättningar för att lärare träffas i formella möten. Lärare behöver få tid och möjlighet att diskutera forskningsrön, samtala, utbyta erfarenheter, dra slutsatser och dokumentera sitt arbete från sin egen och varandras undervisning.

Fokus på förändringar i klassrummet

Utgångspunkten för alla utbildningsinsatser måste fokusera på faktorer som har stor effekt på elevernas studieresultat, och som leder till förändringar undervisning. Vi kan slå fast att endast förändringar som sker i klassrummet och i lärares undervisning leder till förändringar av elevernas lärande och utveckling. Det är den absolut största och viktigaste påverkansfaktorn som kan leda till förbättrade elevresultat, en ökad kvalité av undervisningen samt högre måluppfyllelse i skolan.

För att lärare ska göra förändringar i sin undervisning måste det finns ett gemensamt ramverk med en mötesstruktur, samtalsmodell och dokumentationsmallar från förvaltning-, skolledning-, arbetslags- och lärarnivå. Skol- och kompetensutvecklingsinsatser måste integreras i lärarens egna undervisningspraktik Validerade undervisningstekniker, metoder, modeller och digitala verktyg måste konsolideras eller prövas genom mindre förändringar i undervisningen. Extern expertis måste bjudas in för att utmana lärares rådande antaganden och föreställningar och visa på nya möjligheter på undervisningstekniker som kan leda till förbättrade studieresultat. Lärare behöver få fler tillfällen över tid och möjlighet att utveckla sin undervisningspraktik utifrån elevernas behov och förutsättningar i det egna klassrummet. Lärare måste få möjlighet att utveckla sin förmåga att bli experter på att se samband mellan undervisningsmetoder och elevresultat som ett mått för att utvärdera sitt eget och varandras lärande. Långsiktighet, hållbarhet och uthållighet är nyckelord för att bedriva skol- och kompetensutvecklingsinsatser.

Tvärvetenskapliga projekt

Tvärvetenskapliga projekt

Inom det entreprenöriella lärandet är det tvärvetenskapliga arbetet en utav flera centrala arbetssätt för att synliggöra kopplingen till omvärlden.

Tanken bakom det tvärvetenskapliga arbetet och ämnesövergripande projekt är att de skall förbereda eleverna för det kommande arbetslivet, som inte består utav en tydlig ämnesindelning utan förekommer i ett större sammanhang. Vidare skall eleverna fostras till demokratiska samhällsmedborgare, genom att arbeta i projekt över ämnesgränserna får eleverna träna sig att samarbeta, ta ansvar, lösa problem och konflikter. Det finns flera fördelar att arbeta ämnesövergripande, dels får eleverna färre examinationer men också mer tid till sina projekt och kan se en tydlig koppling mellan olika ämnen och sätta kunskapen i ett större sammanhang. För lärarna så innebär det mer elevtid för sina examinationer, det underlättar möjligheten till sambedömning och att besöka varandras lektioner för auskultation och samverkan.

Programinfärgning och progression utifrån examenmålen

Lärarna skall utgå från läroplanen och examenmålen som är överordnade ämnesplanerna när de planerar upp sin undervisning, och samverka för att examensmålen skall genomsyra elevernas studiegång. Genom att utgå från examenmålen arbetar lärarna med en programinfärgning som underlättar för att samarbeta tvärvetenskapligt, men bidrar även till en samsyn kring programmets struktur, innehåll och progression. ”Alla ämnen skall bidra till att nå examenmålen ” och därför är det centralt i hur skolan och lärarna planerar upp sin undervisning med utgångspunkt i examensmålen. Ur läroplanen för gymnasieskolan. För att arbetet och projekten skall fortskrida samt vara återkommande för eleverna krävs det tydliga arbetsrutiner, ramar och en progression i arbetet, det för att lära eleverna att arbeta i större projekt. Ett exempel på hur en modell skulle kunna se ut och som vidareutvecklats hittar du här:

Steg 1: Lärarna planerar de ämnesövergripande, eleverna arbetar enskilt eller i grupp. Läraren arbetar med personlig coachning och går igenom grunderna i betygsmatrisen och eleverna lär sig arbeta med självvärdering och sitt personliga självledarskap.

Steg 2: Lärarna tillsammans med eleverna planerar upp det ämnesövergripande arbetet, eleverna arbetar i grupp. Läraren arbetar med gruppcoachning och eleverna lär sig arbeta med kamratbedömning och medbedömning utifrån betygsmatriser. Eleverna lärs sig vidare att arbeta med i projekt och utveckla sitt gruppledarskap genom att pröva olika roller.

Steg 3: Eleverna själva planerar upp det ämnesövergripande arbetet och arbetar i grupper. Läraren arbetar med klasscoachning där eleverna får arbeta med självvärdering, kamratbedömning och medbedömning utifrån betygsmatriser. Eleverna utvecklar sitt ledarskap på individ, grupp såväl som projektnivå.

Källa: Josefsson Bostani, Salomeh & Robin Josefsson (2009) – Formativ bedömning vid entreprenöriellt lärande – så här gör du, Me University AB

Skolans organisation för ämnesövergripande projekt

I läroplanen kan man vidare utläsa att rektor har i uppdrag att säkerställa att skolan arbetar efter de uppsatta examnesmålen och där igenom ”ansvarar att det kommer till stånd samverkan mellan lärare i olika kurser så att eleverna får ett sammanhang i sina studier.” Ur läroplanen för gymnasieskolan 

Ett bra arbetssätt för att samverka och planera upp terminens ämnesövergripande projekt är att arbeta systematiskt i samarbetet mellan skolans lärare. Samarbetet ställer krav på en tydlig organisationsstruktur och ansvarsfördelning i planering, genomförande och uppföljning av projekten under läsåret. För att systematisera arbetet med ämnesövergripande projekt måste skolan avstätta tid för lärarna, samt att det måste finnas tydliga ruiner för arbetet. Ett exempel på hur ett upplägg skulle kunna vara:

Inför terminsstart

Samtliga undervisande lärare på programmet träffas för att med utgångspunkt i läroplanen och examenmålen planera upp terminens examinationsschema och i samråd utarbeta ett antal ämnesövergripande projekt.

Mitt terminsavstämning

I anslutning till lov arrangerar många skolor klasskonferenser och avsätter tid för ämnessamverkan. Det är ett perfekt tillfälle att stämma av kommande, pågående eller avslutande ämnesövergripande projekt för lärarna.

Efter terminsavslut

Efter att ha avslutat en termin eller läsår är det viktigt att lärarna får tid att följa upp sitt arbete genom uppföljning och utvärdering av de ämnesövergripande projekten. De för att diskutera utfallet och resultatet av de olika ämnesövergripande projekten för att se vad som kan förändras eller förbättras inför nästa läsår.

Externa föreläsningar och föreläsare i skolan

Jag fick tidigare en inbjudan att delta i en nätverksträff från Transfer Väst i Göteborg och presentera hur jag arbetar med externa föreläsare i min undervisning.

Transfer är en grym organisation som erbjuder skolor kostnadsfri förmedling av föreläsare från näringslivet. Under läsåret undervisade jag primärt Ung företagsamhet och hade ett tiotal gästföreläsare på besök. Anledningen till att jag väljer att ta in en rad olika gästföreläsare till undervisningen är att mina elever skall se en tydlig koppling mellan undervisningen i skolan och arbetslivet. Vidare handlar det om att skapa en insikt, förståelse och kunskap om olika studie och yrkesutgångar för eleverna samt sätta olika teoretiska begrepp i ett praktiskt sammanhang.

Traditionellt eller entreprenöriella föreläsningar

Traditionellt sätt så har skolan bjudit in föreläsare, eller tagit del av externa föreläsningar genom att en person genom en monolog står med en Power-Point och informerar om ett ämne. Gärsföreläsarna ställer upp gratis under arbetstid och därför är det viktigt att både föreläsaren och eleverna känner att det skapar ett mervärde för undervisningen. I min egen undervisning försöker jag ha ett alternativt upplägg som består utav tre steg, planering, genomförande och uppföljning utav föreläsningen. Jag skall i korthet försöka förklara upplägget, du hittar en utförligare presentation från nätverksträffen i slutet av texten.

Inför föreläsningen

Information till föreläsaren 

  • Bjud in föreläsaren och ge en kort bakgrundsbeskrivning av skolan och ämnet
  • Kontakta föreläsaren och informera om syfte, mål och förväntningar
  • Återkoppla elevernas frågeställningar
  • Stäm av eventuella önskemål från föreläsaren sida

Information till eleverna

  • Informera eleverna om föreläsningen syfte och mål
  • Ge eleverna den teoretiska bakgrunden
  • Tydliggör koplingen till det centrala innehållet och kunskapskraven
  • Låt eleverna förbereda ett antal frågeställningar
  • Koppla föreläsningen till ett sammanhang/examination

 Under föreläsningen

  • Presentera föreläsare inför klassen
  • Återkoppla elevernas uppgift och tidigare genomförd lektion
  • Låt eleverna ta anteckningar och använda föreläsningen som referens
  • Lämna tid för att besvara elevernas frågeställningar
  • Uppmuntra till att ställa frågor
  • Ca 45 minuters föreläsning rekommenderas, 15 minuter till frågor
  • Avsluta med att tacka föreläsaren och återkoppla till syftet och uppgiften
  • Låt eleverna ge lite kortfattad feedback till föreläsaren
  • Genomför utvärderingen direkt i anslutning till föreläsningen

Efter föreläsningen

  • Skicka in utvärderingen
  • Skicka ett tackmail till föreläsare och en kort återkoppling
  • Återkoppla till föreläsningen nästkommande lektion

Hoppas att läsningen kan bidra till att vidareutveckla arbetet kring hur skolan och lärare arbetar med externa föreläsare.

Min pedagogiska grundsyn   

Min pedagogiska grundsyn

Med en bakgrund som elitidrottare, tränare och sex års yrkeserfarenhet som lärare och skolutvecklare så vill jag förmedla min pedagogiska grundsyn. Den är utgångspunkten för mitt arbete i NORDSTRÖM EDUCATION. En kärleksförklaring till entreprenörskap i skolan.

Entreprenörskap ordmoln

Entreprenöriellt förhållningssätt

Entreprenöriellt lärande är för mig ett pedagogiskt förhållningssätt som motsvarar samtidens och framtidens skola med en förändrad kunskapssyn och lärarroll. Undervisningen skall stimulera den inre motivationen till elevernas lärande genom att utgå från deras livsvärld och att sätta kunskapen i ett omvärldsperspektiv.  Genom att utgå från elevernas egna erfarenheter, kunskaper och intressen skapas ett meningsfullt lärande där eleverna lär för livet och inte för dagen.

Lärandet är cirkulärt, där eleverna får arbeta tillsammans i projektform och tvärvetenskapligt med längre sammanhängande processer i samverkan omvärlden. Samverkan med arbetslivet bidrar till att öka förståelsen för det livslånga lärandet och att skolan är en integrerad del av samhället, samt till att utveckla elevernas entreprenöriella kompetenser.

Ledarskapet i klassrummet skall utgå från ett coachande förhållningssätt och erbjuda alternativa vägar fram till svaret. Läraren skall ställa öppna frågor samt erbjuda acceptans för flera lösningar. Då tillåts eleven att lära av sina misstag, att våga misslyckas och genom sina erfarenheter utveckla sin kompetens. Undervisningen skall kännetecknas av en ömsesidig respekt, höga förväntningar, tydliga mål och förutsättningar som bygger på demokratiska värderingar. Detta genom att erbjuda ett stort elevinflytande och delaktighet.

Tillgången till teknik är en central del av det entreprenöriella lärandet samt ett komplement till det analoga och traditionella lärandet. Med stöd av digitala verktyg i undervisningen kan vi omdefiniera lärandet och låta eleverna gå från konsumenter till producenter av kunskap. Det digitala lärandet ger mig möjligheten att möta eleverna i deras livsvärld och skapa nya arenor för lärande.

Tekniken bidrar även till utökade möjligheter att söka, kritiskt granska och skapa ny information. Digitala verktyg har skapat effektivare sätt att arbeta med bedömning. Men stöd av digitala lärarresurser ger det mig möjlighet arbeta med formativ bedömning för att tydliggöra lärandemålen, synliggöra lärandet och ge effektiv återkoppling. Tekniken kan stödja elevernas inlärningsprocesser. Den skapar nya förutsättningar för att aktivera eleverna som lärresurser för varandra genom att samarbeta, kommunicera och presentera sitt arbeta för varandra och sin omvärld.

Entreprenöriellt lärande handlar om att främja det livslånga lärandet och en hälsosam livsstil. De fysiska, psykiska och sociala delarna av hälsobegreppet skall tillsammans bidra till ett helhetsperspektiv för individen. Det bidrar till ett ökat välbefinnande, en hälsosam livsstil där varje individ skall utvecklas maximalt utifrån sina egna förutsättningar, intressen och behov. Detta för att lyckas i framtiden. En hälsosam livsstil utgår från holistiskt och salutogent perspektiv där hälsa och lärande kopplas samman för att skapa bästa möjliga förutsättningar för att eleverna skall lyckas uppfylla sina framtida mål och drömmar.

En värld i förändring. Hänger vid med?

Världen förändras samhället utvecklas, När vi arbetar i skolan borde vi också ta hänsyn till dessa aspekter. Samhället är föränderligt, vilketgör att skolan måste utvecklas och möta de krav och den kultur som en föränderlig omvärld ställer på kunskap och lärande.

https://www.youtube.com/watch?v=GrqjDr3jRRA

Det finns många delar som påverkar samhället i framtiden, vi lever i en globaliserad värld där förändringar oavsett ekonomiska, politikiska, kulturella, teknologiska eller sociala påverkar oss mer eller mindre. Den fria rörligheten och utvecklingen av informations- och kommunikationsteknologi (IKT) har gjort att Sverige inte längre kan konkurrera med massproduktion, standardisering och stordriftsfördelar av varuproduktion med låglöneländer från framförallt Asien. En av de viktigaste förutsättningarna för svensk tillväxt i det globala samhället är beroende av att skapa möjligheter för lokala, regionala, samt nationella svenska initiativ, att satsa på korta serier, specialtillverkning och produktion med krav på extremt hög kvalitet, exakt precision och anpassa sig till den växande tjänstesektorn.  Men även ta vara på våra naturresurser och de stora marknadsledande företag som finns i landet.

Vi står inför en utmaning att hantera både globala och lokala förutsättningar på individ, grupp, organisation och samhällsnivå inom både skola och arbetsliv. Tillgången på IKT bidrar till ökade möjligheter för rörlighet och interaktion med omvärlden där handel, information och kommunikation sker numera world wide på webben. Om vi inte anpassar oss är chansen att vi bli förbisprungna av andra utvecklingsländer i världen, för att vara konkurrenskraftiga räcker det inte med att medarbetare och chefer kan ta till sig och hantera ny kunskap och teknik för att lösa de dagliga arbetsuppgifterna. Det avgörande är att kunna utnyttja teknikens fulla potential för att öka produktiviteten och skapa förutsättningar för lönsamhet konkurrenskraft. Digital kompetens behöver inte endast utvecklas av civilingenjörer eller datanördar, utan vi behöver skapa medvetenhet om att IKT idag är en central del utav informationssamhället och anpassa oss efter de krav som ställs. Vi behöver öka kunskapen och användningen av IKT både i skolan och på arbetsmarknaden om vi vill fortsätta vara konkurrenskraftiga i framtiden och skapa medvetenhet att sociala samspelet på 2000-talet sker mer och mer i den digitala världen.

Globaliseringen innebär även att vi måste utveckla kunskap och kompetens om sociala och kulturella skillnader för att ta och tillvara de glokala förutsättningar som globaliseringen bidrar med. Ett exempel är den ökade mångfalden som gör att vi behöver utveckla en etiks och kulturell medvetenhet för att främja integration, undanröja sociala klyftor och utanförskap i dagens arbetsmarknad som är exkluderande och inte inkluderande. Det krävs kunskap om andra kulturer och traditioner för att ta tillvara på mångfaldens möjligheter samt värna och utveckla kunskap om den öppenhet, jämställdhet och demokratiska vädringar som råder i landet.

Den förändrade bilden i arbetslivet och öppenheten på arbetsmarknaden har gjort att vi idag inte endast konkurrerar med människor av samma nationalitet eller européer, utan med arbetskraft från framförallt Asien och Sydamerika. Stora svenska företag blir antingen uppköpta av utländska investerare eller flyttar sin produktion till låglöneländer. Där det finns ett stort utbud av högt utbildad arbetskraft som utför lika kvalificerade arbetsuppgifter, med samma kunskaper och kompetenser fast till betydligt lägre kostnader.

Kanske är det så att förändringarna i samhället gjort att massproduktion av varor från industrialiseringens tid är förbi. Vi befinner oss i ett kunskapssamhälle där produktionen av varor håller att försvinna och svenskt arbetskraft blir alltmer fokuserad på service och tjänsteproduktion. Tjänsteproduktionen ställer krav på andra mjuka kompetenser som problemlösning, initiativtagande, risktagande eller social kompetens där förmåga att interagera och kommunicera med andra människor blir allt viktigare utan att för den skull göra sakkunskap mindre viktig.

När våra föräldrar växte upp så utbildades de till ett yrke som de skulle vara trogna resten av sina liv och ibland kunde även olika yrkestitlar överlåtas från en generation till nästa. De lärde sig yrket från grunden och med hjälp av reproduktion, återgivning av kunskap samt standardiserade arbetsmetoder så utvecklades de kompetenser som krävdes för att klara av ett yrke. Dagens ungdomar formas och utbildas till yrken som inte existerar i dagens samhälle, de kommer att byta yrken under sin yrkeskarriär och ansvaret för att vara attraktiv på arbetsmarknaden flyttas alltmer över på den enskilda individen. Den nya generationen medarbetare rangordnar den egna utvecklingen, delaktighet och medbestämmande högre än lönen. Betydelsen att få planera och genomföra sitt arbete på ett självständigt sätt under arbetstiden samt kombinera ett fungerande familjeliv, en rik fritid och goda karriärmöjligheter har blivit allt viktigare. Samt att komplettera och kombinera utvecklingen av sakkunskap med utvecklingen av mjuka kompetenser. En effektiv träning av mjuka kompetenser kräver en särskild pedagogik och metodik. Arenorna för lärandet ser annorlunda ut än vid inlärning av sakkunskap och något som vi kanske bör ta i beaktande i utformningen av det svenska utbildningssystemet.

Väljer man idag att studera platsannonsers innehåll och utformning så efterfrågar arbetsmarknaden inte bara fakta och sakkunskap, utan även olika kompetenser som erfarenheter, förmågor, egenskaper, och färdigheter (Edman och Schilling 2011). Företagen efterfrågar medarbetare med tillräckligt hög tekniskt kompetens, men också med kompetens att agera självständigt, innovativt och entreprenöriellt. I vissa branscher så råder det arbetsbrist på grund av demografin, företagen vill anställa men saknar rätt kompetens är artiklar som man ofta möts av i media. På samma gång erbjuder vissa branscher anställning direkt efter gymnasiet, men saknar arbetskraft för att ungdomar idag saknar intresse för branschen, eller att branschen saknar förutsättningar för att vara en attraktiv arbetsgivare inom exempelvis skogsindustrin, äldreomsorgen.

Den ökade komplexiteten i samhället har gjort att vi idag måste vara mer analytiska i vår tänkande och göra djupgående omvärldsanalyser för att kunna fatta rätt beslut. Antalet parametrar och komplexiteten i beslutsfattandet gör att vi måste ta flera etiska och moraliska aspekter i beaktande, förutse olika scenarier som kan påverka besluten i både positiv och negativ riktning. Vi möts idag av ett samhälle som präglas mer av individuella presentationer med fokus på individualism, samverkan eller samarbeten som skall bidra till kollektivet och välfärden bli allt mindre aktuellt. IKT har underlättat informationsspridningen och ofta ersatt det fysiska mötet och interaktionen mellan människor. Det har blivit allt viktigare att nätverka och stärka den sociala kompetensen, det vill säga förmågan att kunna kommunicera och interagera med andra människor i olika sammanhang för ett individuellt syfte.

Miljö och hållbar utveckling kommer även att påverka våra livsstilar mer eller mindre i framtiden. Under tiden som I-länder fortsätter med sin massproduktion och konsumtion av el, energi och icke förnyelsebara energikällor så håller U-länder på att utvecklas i ibland annat Ryssland, Sydamerika och Asien. Populationen till antalet motsvarar stora produktions och konsumtionsbehov i utvecklandet av ländernas välvärd. Tillgången till el, energi, vatten sjukvård, infrastruktur gör att behovet av att utveckla teknik och energiproduktionen ökar hela tiden. Vi behöver hitta alternativa förnyelsebara energikällor och ta ett gemenast ansvar för en hållbar utveckling och en ökad välfärd. Vi kommer i framtiden behöva fler individer med gedigen naturvetenskaplig och teknisk utbildning. Med innovativ förmåga och entreprenöriell kompetens för att leda och i handling omsätta forskning och teknikutveckling när det gäller energiproduktion och miljövänliga produkter i tillräckligt hög takt. Vi behöver ta ett gemensamt ansvar för den miljö som vi vill att våra barn och framtida arbetstagare skall verka inom, genom att utnyttja ny teknik för att hitta alternativa lösningar till som kan göra beroendet av icke förnyelsebara källor mindre för att på samma gång förändra vår konsumtions och livsstilsmönster.

Tillgången på realkapital har ökat och kan i dagens samhälle inte kan ses som en konkurrensfördel. Länder behöver anpassa sig till den öppna marknadsekonomin och tvingas konkurrera med andra metoder som kreativitet, innovationskraft och handlingskraft för att behålla sin position på världsmarknaden. För att simulera till kreativitet krävs att vi utvecklar en hög kompetens med strukturer och system som främjar innovationskraft och nytänkande. Vi behöver skolor, företag och organisationer som möjliggör för olika aktörer att samarbeta på ett sätt så att nyskapande idéer kan förverkligas och införlivas i företag och samhället. Det är även viktigt att stärka och utveckla förmågan att identifiera möjligheter som kan skapa värde. Att förverkliga sina idéer i handling och förmågan att organisera sin handlingskraft i olika typer av verksamheter som involverar andra människor och för att stärka konkurrensen på marknaden.

När realkapital och de vanligtvis konkurrenskraftiga produktionsfaktorerna inte bidrar till konkurrensfördelar på världsmarknaden behöver vi hittar alternativa vägar, här kommer entreprenörskapet och det entreprenöriella tänkandet in. Sverige behöver ständigt förbättra, förnya och utveckla sina produkter och tjänster för att behålla sin konkurrenskraft på världsmarknaden. Vägen går delvis genom att hitta nya kreativa idéer och innovationer, men även genom att utbildningsystemet, företag, branscher, organisationer i samhället kan stimulera till att skapa handlingskraftiga, nytänkande, ansvarstagande och initiativtagande individer som går från tanke till handling. Men även att skapa förutsättningar för att utveckla förmåga att starta, etablera och driva egna företag som bidrar till fler arbetstillfällen ökad konkurrenskraft och välfärd i landet-

Källa:http://www.utu.fi/fi/yksikot/ffrc/tutkimus/hankearkisto/koulutushankkeet/Documents/NTT_rapport.pdf

Samverkan skola-arbetsliv

Samverkan skola-arbetsliv

Här hittar ni en sammanställning av 15 konkreta tips på HUR man i grund- och gymnasieskolan kan samverka med arbetslivet. VARFÖR det är viktigt att samarbeta med arbetslivet samt ett utdrag från läroplanerna om som avslutning några tips för att lyckas i arbetet med samverkan mellan skola-arbetliv

Läroplanen

Idag kan vi vittna om en relativt hög ungdomsarbetslöshet i åldrarna 18-25 år. Vi har en stor andel elever som inte fullföljer sina gymnasiestudier eller går ut med ett fullständigt gymnasiebetyg. Det kan innebära att eleverna vid ett senare skede kan få svårt att etablera sig på arbetsmarknaden och riskerar att bli långtidsarbetslösa, vilket långsiktigt leder till ett utanförskap.

På samma gång finns det branscher som vill anställa, men har svårt att attrahera ungdomar att söka sig till deras yrkeskår. Det finns företag som vill anställa men som har svårt att hitta ”rätt” kompetens och att eleverna inte är förberedda för yrkeslivet. Idag befinner vi oss i en stor generationsväxling där företagen behöver verka som attraktiva arbetsgivare för att locka till sig nya medarbetare och för att säkra den egna kompetensförsörjningen.

Många utav de elever som hoppar av eller inte fullföljer sina studier saknar till viss del en inre motivation och har svårt att se ett syfte med skolan. Samverkan kan bidra till att skapa en meningsfull skolgång och att sätta elevernas kunskaper i ett större sammanhang. Meningsfullheten kan även bidra till att skapa förutsättningar för lärande och är ett värdeskapande för både elever och företagen. De kunskaper som återfinns i skolans kurs- samt ämnesplaner är tagna ut ett större sammanhang än skolan. Genom att arbeta med samverkan mellan skolan och arbetslivet kan vi erbjuda eleverna en möjlighet att se kopplingen till kurs och ämnesplanernas innehåll och därigenom skapa en större förståelse hos eleverna.

VAD säger styrdokumenten om samverkan skola – arbetsliv?

Skolans mål är att varje elev kan granska olika valmöjligheter till fortsatta studier, ha inblick i närsamhället och dess arbetsliv. Vidare kan man utläsa i riktlinjerna att alla som arbetar i skolan skall verka för att utveckla kontakter med arbetslivet samt andra verksamheter utanför skolan, som kan berika den som en lärande miljö.

Läraren skall bidra med underlag för varje elevs val av fortsatt utbildning och medverka till att utveckla kontakter med mottagande skolor samt med organisationer, företag och andra som kan bidra till att berika skolans verksamhet och förankra den i det omgivande samhället.

Studie- och yrkesvägledaren ska informera och vägleda eleverna inför den fortsatta utbildningen och yrkesinriktningen samt vara till stöd för den övriga personalens studie- och yrkesorienterande insatser.

Sammanfattning av utdrag ur läroplanen för grundskolan

Grundskolan ska nära samverka arbetslivet samt med för att eleverna ska få en utbildning av hög kvalitet och få underlag för val av kurser inom utbild­ningen och för vidare studier eller yrkesverksamhet. Genom att arbetslivet fortlöpande förändras när det gäller behovet av kompetens och rekrytering av arbetskraft inom olika områden har studie- och yrkesvägledning i vid mening stor betydelse.

Sammanfattning av utdrag ut läroplanen för gymnasieskolan.

Skolans mål är att varje elev bland annat medvetet kan ta ställning till fortsatt studie- och yrkesinriktning, har kännedom om arbetslivets villkor, möjligheter till fortsatt utbildning, praktik eller arbete. I riktlinjerna kan man utläsa att skolans personal efter en av rektor gjord arbetsfördelning bland annat skall bidra med underlag för elevernas val av utbildning och yrke, i undervisningen utnyttja kunskaper och erfarenheter från arbets- och samhällsliv. Utveckla kontakter med universitet och högskolor samt med handledare och andra inom arbetslivet som kan bidra till att målen för utbildningen nås och i utbildningen utnyttja kontakter med det omgivande samhället och dess arbetsliv.

Tips för skolor som vill arbeta med samverkan:

  • Utnyttja elevernas kontakter och involvera dem tillsammans med deras föräldrar.
  • Förankra arbetet i skolledningen hos lärarna och i styrdokumenten.
  • Ta kontakt med lokala branschorganisationer och företag.
  • Skapa en lokala verksamhetsplan för samverkan och en progression för skolan eller kommunen.
  • Ta fram tydliga rutiner och riktlinjer samt stäm av vilka förväntningar som finns på skolan, lärare, elever och arbetslivet.
  • Börja med små initiativ och bygg upp långsiktiga relationer med arbetslivet.
  • Marknadsför och sprid goda exempel på samverkan både lokalt och regionalt och bjud in media för att exponera skolans och företagens arbete kring samverkan.
  • Uppmuntra offentliga såväl som privata aktörer att ta ett aktivt samhällsansvar för att utveckla det lokala näringslivet tillsammans med skolan.

Entreprenöriella metoder och modeller

Entreprenöriella metoder och modeller

Här hittar ni en sammanställning över olika metoder och modeller som kan bidra till att utveckla elevernas entreprenöriella kompetenser. Sammanställningen riktar sig primärt till lärare inom grundskolan och är indelad i grundskolan tidigare- och senare år samt efter olika ämnesområden.

Metoderna, modellerna samt verktygen är utarbetade utav olika företag, föreningar och organisationer som dagligen arbetar med entreprenörskapstödjande aktiviteter. Klicka på länkarna under översikten om du vill veta mer om de olika metoderna och modellerna. Sammanställningen skall ge en överblick av olika alternativ vilka även går att applicera inom andra skolformer, åldersgrupper och ämnen än de som presenteras här. Använd Era entreprenöriella förmågor för att hitta olika alternativa lösningar och förslag på hur ni kan arbeta med de olika metoderna och modellerna i olika projekt eller över ämnesgränserna.

Entreprenöriella metoder, och modeller Språk Naturorienterande Teknik Praktiska Samhälls
Vargar nosar och jagar  x x x
Vårt samhälle x x x x x
Se möjligheterna x x x x
Snilleblixtarna x x
Unga berättare x x x x x
Webbstjärnan x x x x x
Skellefte-Tekniken x x
Draklandet x x x
Teknikspanarna x x
NTA (Naturvetenskap och teknik för alla) x x x x X
FinnUpp x x x
Future City x x x x x
Teknikåttan x x
I praktiken x x x x X
Unga spekulerar X x
Transfer.nu x x x x x
Business 4 a day x x x
FramtidsFrön x x x x x
First Lego League x x
Matena x x
Miniföretagarna  x x x

Ett steg framåt eller ett steg bakåt?

Ett steg framåt eller ett steg bakåt?

Det finns inga motsatsförhållanden mellan det traditionella och entreprenöriella lärandet, det inte svart eller vitt, rätt eller fel utifrån ett dualistiskt perspektiv. Jag har gjort en sammanställning över vad som kan skilja sig mellan de två olika förhållningssätten till lärande.

Traditionell eller entreprenöriell
Sammanställningen är inte komplett och kommer att utvecklas allt eftersom, den saknar forskningsförankring men grundar sig i min pedagogiska grundsyn. Det handlar om ett alternativt förhållningssätt enligt min mening, vi  behöver ta ett steg framåt mot att vara lite mer entreprenöriella, inte ett steg bakåt mot ett traditionellt förhållningssätt. Hur stort steget blir är upp till varje person att avgöra, alla vill utvecklas men alla vill inte förändras, utan förändring och ett steg framåt eller åt sidan sker ingen utveckling.