Etikett: Entreprenörskap

SYV + SSA hela skolans ansvar

Ordmoln SamverkanSkolinspektionens granskning från 2013 visar stora brister att huvudmän inte tar ansvar för att skolornas studie- och yrkesvägledning fungerar på ett tillfredsställande sätt. Granskningen visar även att eleverna inte får tillgång till en kvalitativ och kontinuerlig vägledning samt är något som inte betraktas som hela skolans ansvar.

Efter att ha läst granskningen och de allmänna råden från Skolverket kommer här 10 konkreta förslag för hur studie- och yrkesvägledningen kan bli hela skolans ansvar samt integreras som en röd tråd i arbetet kring samverkan mellan skola-arbetsliv i lärares undervisning.

  1. Huvudmannen och rektorn viktigaste kuggen

Huvudmannen behöver tillsammans med rektorn ge tydliga riktlinjer och förutsättningar för att vägledningen ska bli hela skolans ansvar och att den integreras i elevernas utbildning. Huvudmannen är ansvarig för det systematiska kvalitetsarbetet enligt skollagen. Syftet är att identifiera utvecklingsområden som kan bidra till att öka måluppfyllelsen i förhållande till de nationella målen. Det innebär att det behöver finnas ett system med rutiner för planering, resursfördelning, uppföljning och utvärdering av studie och yrkesvägledningen på huvudmanna- och renivå. Rektor måste se till att det finns tydliga mål som följs upp där resultaten används för att förbättra kvaliteten i verksamheten. Detta bör göras tillsammans med lärare och elever för att skapa delaktighet och dialog på skolan om måluppfyllelsen och om orsakerna till eventuella brister. Det handlar om ledning och styrning från huvudmannen och rektorns sida kring att tydliggöra uppdraget, ansvarsfördelning och att det finns rutiner för att planera, utvärdera och utveckla verksamheten. Arbetet behöver dokumenteras och det behöver finnas en verksamhetsplan med formulerade mål utifrån nationella målen och vilka insatser som ska genomföras under läsåret. Arbetsplanen kan fungera som ett verktyg för att stämma av att genomförda insatser verkligen leder till utveckling Huvudmannen och rektor ansvarar även att eleverna har tillgång till en studie- och yrkesvägledare och vägledning i vid bemärkelse Vidare bör rektorn så långt som möjligt använda studie- och yrkesvägledaren för att kompetensutveckla skolans lärare om förändringar på arbetsmarknaden, antagningsregler eller tips för att integrera arbetet kring studie- och yrkesvägledning i undervisningen.

  1. Huvudmanaplaner och skolplaner för SYV och SSA

Huvudmannaplanen bör även innehålla tydliga kriterier för planering, genomförande, uppföljning och utvärdering av huvudmannens, arbetsgivarnas och elevernas arbete. Skola – arbetsliv är något som finns med i styrdokumenten för grundskolan, gymnasieskolan och vuxenutbildningen. Det är något som samtliga skolor ska arbeta med och som skolledare och lärare behöver formalisera för att leva upp till läroplanens texter kring samverkan med omvärlden. En välutvecklad arbetsplan bör inkludera huvudmannens studie- och yrkesvägledning och ses som hela skolan ansvar. Planen bör integreras i det systematiska kvalitetsarbetet med tydliga kriterier för planering, genomförande, uppföljning och utvärdering av huvudmannens, arbetsgivarnas och elevernas arbete. Alla arbetslivskontakter bör även eftersträva att så långt som möjligt återkopplas till arbetsgivaren från huvudmannens sida. Tips: GR Utbildning, Pedagogiskt Centrum har skapat en handledning för huvudmän som vill skapa en kommunal plan för studie- och yrkesvägledning. Kontakta Johanna Redelius eller Emma Theiland på GR Utbildning för mer information. Ytterligare en grym person som kan stötta huvudmän i processen är Gabriella Holm från Skolsamverkan AB.

  1. Kontinuerlig vägledning

Eleverna behöver tillgång till kontinuerlig vägledning under hela deras utbildning för att kunna göra väl underbyggda val, från årskurs ett i grundskolan till årskurs tre på gymnasiet. Vägledningen bör utgå från omvärldsanalys alternativt en kartläggning om elevernas specifika behov. Samtliga insatser med arbetslivsorientering behöver samordnas och vara sammanhängande över tid för att ge eleverna kontinuerlig tillgång av studie-och yrkesvägledning. Kontinuerlig vägledning syftar till att i ett tidigt skede skapa en medvetandeprocess genom olika insatser som löper som en röd tråd genom undervisningen genom hela elevens studiegång. Det innebär att skolan arbetar medvetet och målinriktat med arbetslivsanknytning och elevernas personliga utveckling. För att eleverna ska få tillgång till kontinuerlig vägledning behöver skolor och lärare i större grad samordna sina insatser kring studie- och yrkesvägledning och att man omsätter ord till handling. Vägledaren kan fungera som samordnare mellan den vida och snäva vägledningen på skolan.

  1. Vägledningssamtalen

Vägledningssamtalen är av avgörande karaktär för eleverna. Det behöver finnas tydliga direktiv och riktlinjer kring olika dokument för samtalens progression, innehåll och syfte som bör anpassas utifrån elevernas behov. Informationen som eleverna får bör vara formell och personligt anpassad till varje enskild elevs specifika behov. Det är viktigt att det avsätts tillräckligt med tid för varje enskilt samtal, samt att det finns möjlighet att boka uppföljningssamtal för de elever som är osäkra kring sina val. Vägledningssamtalen bör inte komma för sent i valprocessen och eleverna behöver förbereds inför samtalet. som ska bidra till ett tillräckligt underlag för att kunna göra ett välgrundat och realistiskt val utifrån antagningspoängen till de program som eleven vill söka.

  1. Väglednings-/kompetensportfölj

Utgångspunkten för väglednings-/kompetensportföljen är skolans huvudmannaplan för studie- och yrkesvägledning. Den bär innehålla checklista med olika aktiviteter som löper genom elevernas skolgång. Portföljen innehåller reflektionsuppgifter från olika övningar som syftar till att förbereda eleverna inför kommande studie- och yrkesval. Eleverna får genom olika värderingsövningar utveckla sin självkännedom och kunskaper om olika studieval, arbetslivet och arbetsmarknaden som helhet. Portföljen används av både elever, föräldrar lärare och studie- och yrkesvägledaren till exempel vid elevernas utvecklingssamtal och vägledningssamtal. I väglednings-/kompetensportföljen bör det involveras frågor om elevernas framtid i elevernas utvecklingssamtal samt dokumentation i deras individuella studieplan.

  1. Arbetslivsorientering

Eleverna behöver utveckla sina kunskaper om arbetslivet villkor och arbetsmarknadens förutsättningar. Arbetslivsorienteringen ska ge eleverna kunskap och ett beslutsunderlag för att kunna göra olika välgrundade studie-, yrkes- och karriärval i framtiden. Det måste finnas ett tydligt syfte och en målsättning med olika insatser inom arbetslivsorienteringen. Syftet måste vara att eleverna ska få konkreta erfarenheter av betydelse för deras val av fortsatt utbildning och yrkesinriktning. Strategier kring att arbeta med arbetslivsorientering behöver utgå från en kartläggning, elevernas kunskaper och tidigare intressen samt ge information om hur situationen på arbetsmarknaden ser ut idag och i framtiden. Lärare måste skapa en tydlig koppling mellan ämnesundervisningen i skolan och arbetslivet för att underlätta elevernas valmöjligheter. Arbetslivsorienteringen kan vidare bidra till att sätta in kurs- och ämnesplanerna i ett omvärldssammanhang och koppla olika förmågor i skolans ämnen till olika yrken samt eleverna egna tankar och framtidsdrömmar. Exempel på insatser som kan kopplas till ändamålet är att samordna insatser kring studiebesök, praktik, jobbsökaraktiviteter. Arbetslivsorienteringen är ett viktigt inslag för elever att de ska få erfarenheter från arbetslivet och vilket kan underlätta deras möjligheter att komma in på arbetsmarknaden. Här hittar ni totalt 25 undervisningstekniker för samverkan mellan skola och arbetsliv som lärare kan arbeta med i undervisningen.

  1. Vidga elevernas perspektiv inför studie-och yrkesval

Eleverna behöver få vidga sina perspektiv om olika utbildningar, branscher och yrken för att deras val inte ska begränsas av kön, social eller kulturell bakgrund. Skolans måste aktivt arbeta för att motverka traditionella val utifrån könsmönster. Begränsningar omfattas av att elever inte ska påverkas av påtryckningar från föräldrar åsikter, utbildningsbakgrund, kompisars föreställningar eller andra påverkansfaktorer utan att de gör sina val utifrån sina egna intressen. Eleverna behöver få kunskap om könsstereotypa föreställningar om utbildningar och yrken och ta ställning till frågor som berör mansdominerade och kvinnodominerade yrken, diskriminering på arbetsmarknaden, löner och utbildningskrav etc. Eleverna behöver på olika sätt få öva sig på att ta ställning i olika frågor, ställa olika alternativ mot varandra, väga för- och nackdelar och kritiskt granska information. De behöver få redskap att problematisera normer, värderingar, tankemönster, attityder eller traditioner som kan ha begränsande inverkan på deras handlingar och livsval. En viktig aktör i arbetet är att involvera skolans föräldrar för att motverka att elevernas val inte ska begränsas av kön, social eller kulturell bakgrund.

  1. Valkompetens en nyckelkompetens

Valkompetens handlar om att låta eleverna träna och utveckla de förmågor som de behöver som de behöver inför kommande valsituationer. Exempel på förmågor som kan kopplas till elevernas valkompetens är självkännedom och kritiskt tänkande. Skolor, arbetslag och lärare behöver på ett medvetet sätt förbereda eleverna för framtiden efter grundskolan. Det handlar om att identifiera villa kunskaper, färdigheter och förmågor eleverna behöver tillägna sig för att kunna planera sin egen karriär och hantera kommande studie- och yrkesval genom olika vägledningsövningar. Exempel på vägledningsövningar är värderingsövningar, diskussionsövningar kring egna och varandras drömmar.

  1. Röd tråd i alla ämnen

För att utveckla elevernas kunskaper behöver lärare integrera omvärldens i sin undervisning och fortlöpande ge återkoppling om elevens studieresultat och utvecklingsbehov. De ska bidra till att eleverna blir medvetna om sina individuella styrkor och utvecklingsområden samt var de befinner sig i relation till deras framtidsplaner. I undervisningen i alla ämnen kan lärarna ta upp frågor som berör elevernas fortsatta studier och kommande arbetsliv. Till exempel genom att visa hur kunskaper i enskilda ämnen kan komma till användning i olika yrken eller hur skolämnet förgrenas i mer specialiserade ämnen vid högre studier. Hela skolans ansvar skulle därför inte behöva innebära nya arbetsuppgifter för lärarna, utan snarare bestå i en insats för att systematisera, synliggöra och samordna befintligt arbete. Lärare behöver ta ett större ansvar för att ta vara på erfarenheter och kunskaper eleverna har fått i undervisningen och synliggöra kopplingen till olika utbildningsvägar, arbetslivet och det omgivande samhället.

  1. Lämna kommentar nedan om vad Ni anser är den viktigaste punkten för att:

Huvudmannen tar ansvar för att skolornas studie- och yrkesvägledning fungerar på ett tillfredställande sätt och att eleverna ska få tillgång till en kvalitativ och kontinuerlig vägledning som betraktas som hela skolans ansvar.

Läs gärna om utmaningar inom SSA & SYV, 25 undervisningstekniker från A-Ö inom skola-arbetsliv, samt ta del av en inspelad föreläsning om samverkan skola-arbetsliv.

Digital verktygslåda Del 5 Sociala medier

Sociala medier i undervisningen

Sociala medier erbjuder en möjlighet att skapa gemensamma mötesplatser och arenor mellan lärare och elever. Även eleverna emellan då de får möjligheten att kommunicera, samarbeta och utveckla sin digitala kompetens. Vidare kan eleverna att samla in, bearbeta och strukturera information och får tillgång till ett gränslöst närverk som kan bidra till varandras och sitt eget lärande. Sociala medier skapar förutsättningar för en ökad delaktighet och inflytande över elevernas egna och klasskamraters lärande. Eleverna kan ge kamratrespons, föra diskussioner och synliggöra lärandet genom att dela med sig av texter, bilder och filmer.

Sociala medier kan även bidra till en ökad transparens och insyn i undervisningen genom att erbjuda kollegor, föräldrar och andra externa personer att ta del av elevernas arbeten. Dock är det alltid viktigt att läsa igenom PUL (Personuppgiftslagen) och upphovsrätten för att säkerställa att man följer de lagar och regler som finns för publicering av texter, bilder, ljud och film på Internet. Ett enkelt sätt att för dig som lärare att är att gå in på http://www.creativecommons.se där du kan läsa mer om de olika licenserna som finns för inom Creative Commons.

Sociala medier och IKT för lärare

Flippa klassrummet ”En grupp för alla oss som vill ”flippa klassrummet” (fllipped classroom) för att få möjlighet att få tips och utbyta idéer.”

Lärande för lärare – Kompetensutveckling & kollegialt lärande ” Syftet med denna grupp är att ta fram, delge och sprida goda exempel på kompetensutvecklingsupplägg, studiecirkelpaket, konferensmaterial och lärmoduler för kollegialt lärande.”

Bedömning för lärande ”Vi ser gärna att detta blir en plats där du som som arbetar i skolan kan diskutera bedömning, dela med dig av tips, tankar och idéer om bedömning till andra. Skapa, synliggör och lär tillsammans!”

Språk & IKT ”Språk & IKT sidan för länksamlingar i engelska och spanska, blogg, bok och föreläsningar om IT i undervisningen.”

IKT-verktyg ”Tipsa gärna om de IKT-verktyg ni använder/tänker använda. Gärna kompletterat med ett Hur? På vilket sätt? och Varför?”

IKT-pedagoger. ”I gruppen diskuterar vi strategier, attitydförändringar, droppar idéer, skapar möten med fokus på utvecklingen av IKT-pedagogik ”

Skolappar.nu Appar för lärande – recenserade av lärare. Alltid utan kostnad. Alltid kopplat till läroplanen.

GAFE Sverige ” Här diskuteras frågor som rör Google Apps For Education (GAFE), alltifrån tekniska detaljer till integritetsfrågor.”

En komplett lista med alla Facebookgrupper hittar ni här.

Organisera och leda pedagogiska samtal

Lärarförbundet och Lärarnas Riksförbund har utarbetat ett häfte Samtalskonst i praktiken som bygger på Skolverkets skrift ” Vi värderar kvalitet – om självvärdering och lärares utvecklingsarbete”. I häftet presenteras ett antal samtalsmetoder (tekniker) för dialog, reflektioner och kunskapssökande. Dessa samtalsmetoder kan anpassas utifrån lokala förutsättningar och användas för att organisera och leda pedagogiska samtal i ett kollegialt lärande.

Författaren Eva-Lena Embretsen (2006) framhåller i texten att lärares reflektion behöver ske i strukturerade former. För att bedriva ett professionellt lärande behöver lärare utveckla ett gemensamt yrkesspråk. I ett kollegialt lärande samtalar man inte om eleverna, eller om undervisningen i sig, utan om vilken effekt den får på elevernas lärande och utveckling menar Helen Timperley i sin bok ”Det professionella lärandet inneboende kraft” (2013).

Lärande organisation och lärande pedagogiska samtal

Skolan behöver utformas utifrån en lärande organisation och organiseras för lärandet. T.ex. genom pedagogiska samtal som leds av en samtalsledare. Pedagogiska samtal bygger på ett kollegialt lärande och erfarenhetsutbyte inom ett lärarkollegium. Samtalen sker under organiserade former där lärarna får möjlighet att samtala och reflektera över sitt eget och gruppens erfarenheter från undervisningen.  Samtalen bygger på dialog (istället för debatt och diskussion) om det som lärare erfar i klassrummet. Genom att lärare får möjlighet att sätta ord (verbaliseras) på sina erfarenheter blir deras tysta kunskaper och erfarenheter en tillgång och möjlighet till lärande. Kollegialt lärande och erfarenhetsutbyten förutsätter att en pedagogisk samtalsledare leder och organiserar dialogen.

”Kom igång och håll igång”

I skriften lyfts det fram ett antal framgångsfaktorer för att organisera och leda pedagogiska samtal. Uthållighet och långsiktighet är nyckeln till framgång. Arbetet behöver förankras hos skolledarna. Då dessa är ansvariga för att organisera och skapa förutsättningar för de lokala skol- och kompetensutvecklingsinsatserna. Centralt måste det finnas en utvecklingsledare och lokala samtalsledare som driver arbetet framåt. Det måste finnas en balans mellan styrning, delaktighet och inflytande med tydliga mål och förväntningar på samtliga nivåer. Det är lika viktigt för samtalsledarna som för lärarna att träffas i ett kollegialt lärande och erfarenhetsutbyte, menar Timperley (2013).

Pedagogiska samtal

Lärares samtal och reflektion sker ofta genom informella samtal i och möten mellan grupper som fokuserar på planering av kommande aktiviteter. Scherp (2014) kallar det för en ”görande kultur”. ”Lärande kulturen” bygger däremot på att lärare systematiskt träffas i formella möten och diskuterar och utbyter erfarenheter, drar slutsatser och diskuterar forskningsrön och utbyter erfarenheter från undervisningen. För att främja ett kollegialt lärande och möjligheter till att systematiskt utbyta erfarenheter inom ett kollegium, så krävs det att lärarnas arbete i grupper organiseras av samtalsledare framhåller Hans Åke Scherp (2003).

Pedagogiska samtal präglas av ett tillåtande och utmanande samtalsklimat för att fördjupa och utveckla lärares egna såväl som varandras föreställningar. Samtalen bör ske med utgångspunkt hos elevernas lärande och utveckling i fokus, de genom strukturerande och återkommande samtalsmodeller som utgår från lärares erfarenheter från klassrummet. Pedagogiska samtal kan även ske utifrån ett underlag av lektionsobservationer, elevenkäter, fortbildningsinsatser, forskningsöversikter och litteraturseminarier.

Ett pedagogiskt samtal inbegriper inte en dualistisk kunskapssyn om rätt och fel, sant eller falskt, bra eller dåligt. Samtalet ska leda till en fördjupad dialog och förståelse av deltagarnas personligt valda teorier om sin undervisning och syn på elevernas lärande. I ett pedagogiskt samtal ses variation och olikheter i erfarenheter och uppfattningar som en tillgång och utgör en viktig förutsättning för ett fördjupat lärande. Samtalen präglas av möjligheten för samtalsledaren och deltagarna i lärgruppen att ställa de som Scherp (2014) kallar för ”öppna förståelsefördjupande frågor”. Frågorna används för att utmana och utveckla förståelsen och för att fördjupa lärandet. Ett pedagogiskt samtal bör dokumenteras fungerar som ett stöd i de långsiktiga utvecklings- och förändringsarbetet. Dokumentationen bidrar till att infria skollagens krav på systematiskt kvalitetsarbete och en skola på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet.

Att leda kollegiala lärande och pedagogiska samtal

Ett kollegialt lärande måste utgå från hur lärare i sin undervisningspraktik kan maximera elevernas utveckling och lärande. För att bedriva ett professionellt lärande och utvecklingsarbete behöver vi utveckla ett gemensamt yrkesspråk, skapa förutsättningar för att leda professionella samtal och organisera ett kollegialt lärande. För att kunna leda pedagogiska samtal presenteras här ett antal förutsättningar för att kunna organisera dem.

Samtalsledarens stöd från skolledningen

Samtalsledaren utses av skolans ledningsgrupp och behöver ha ett tydligt stöd och förtroende från skolledningen. Deltagare i lärgrupperna ska känna till vilket uppdrag, förväntningar och mandat som skolledningen har gett samtalsledarna. Skolledningen bör även vara tydlig i att informera om det övergripande syftet och målet med det kollegiala lärandet och de pedagogiska samtalen.

Skolledningen måste aktivt delta och skapa förutsättningar för att organisera möjligheter (tid och resurser) till ett kollegialt lärande och lärares erfarenhetsutbyten. Skolledningen behöver även skapa förutsättningar för utveckla samtalsledarnas lärande, och möjlighet till regelbundna systematiska möten med skolledningen. Mötena ger en möjlighet för skolledningen och samtalsledarna att bilda sig en helhetsuppfattning om skolans utvecklings- och förändringsprocesser. Samtalen mellan samtalsledarna bidrar även till att kunna sprida gemensamma kunskaper och erfarenheter inom kollegiet. Skolledarna behöver agera som lärande ledare och förändringsagenter genom att utöva ett aktivt pedagogiskt ledarskap. De behöver fungera som en katalysator genom att leda samtalsledarnas och lärarnas lärande och ge dessa möjlighet att utveckla sin undervisningspraktik. Det finns tre roller som enligt Helen Timperley (2008) är avgörande för att bedriva ett långsiktigt utvecklingsarbete. Det handlar om att skapa en gemensam vision och målbild samt hitta bevis för framsteg. Skolledarna behöver leda, organisera och stödja möjligheter till lärares professionella lärande och utveckling.

Samtalsledarna inför mötet

Samtalsledarna bör i samråd med gruppen besluta om vilket område/utbildningsmodul alternativt fråga/problem som skall behandlas under mötet. Det bör även framgå på vilket sätt gruppmedlemmarna skall förbereda sig inför detsamma. Det kan handla om att läsa en text, titta på en film, göra en observation i klassrummet eller elevintervjuer etc. Samtals-ledaren måste även i förväg informera om mötets olika aktiviteter, samtalsordning, dokumentatör, observatör och skicka ut övrig information till deltagarna.

Samtalsledarens uppgifter under samtalet

Samtalsledaren ansvarar för att leda samtalet utifrån uppsatta ramar och regler genom att utse en observatör och dokumentatör. Samtalsledaren skall vidare fördela talutrymmet, samtalsordningen, utveckla och utmana gruppens förståelse, ge konstruktiv kritik framåtsyftande återkoppling samt främja ett tillåtande och öppet arbets- och samtalsklimat. 

Leda och upprätthålla struktur

Samtalsledarens uppgift är att leda mötet och gruppens samtal utifrån en på förhand bestämd mötesstruktur. Vidare ansvarar personen för att mötet organiseras utifrån en given samtalsmodell/metod. Samt att att deltagarna i gruppen följer de på förhand givna ramverket vad gäller normer, regler och rutiner som finns och att för utveckla, fördjupa och föra samtalet framåt.

Talutrymme

Samtalsledarens uppgift är att fördela ordet jämt under mötet (taltid och återkoppling). Samtliga deltagare måste få ” äga sig egen tid” och ges en möjlighet till aktivt deltagande och inflytande under de olika punkterna som avhandlas under mötet.

Samtalsordning

Vidare är det samtalsledarens uppgift är att låta samtliga deltagare ”äga sin egen samtalstid”. Samtalsledaren kan på förhand välja att skicka ut en samtalsordning, Alternativet är att låta deltagarna fritt välja samtalsordning under mötet. Det under förutsättning att samtalsledaren tydligt påvisar att alla deltagare förväntas delta aktivt i samtalet och att det finns ett avsatt talutrymme (samtalstid) för samtliga deltagare.

Utmana och utveckla deltagarnas förståelse

Den pedagogiska samtalsledaren och medlemmarna har en gemensam uppgift att utveckla och utmana varandras förståelse genom att ställa förståelsefördjupande frågor. Syftet är att synliggöra och tydliggöra deltagarnas föreställningar och rådande antaganden som ett underlag för lärande. Genom att ställa frågor fördjupas den egna såväl som varandras förståelse och lärandeprocess. Förståelsefördjupande frågor är korta och öppna frågeställningar som ofta börjar med Vad, Hur, Vem och När. Varför-frågor bör undvikas. Vill man läsa mer om förståelsefördjupande frågor rekommenderas Hans Åke Scherps skrift ” Att leda lärande samtal”.

Konstruktiv framåtsyftande återkoppling

Samtalsledaren uppgift är att leda konstruktiva och framåtsyftande samtal som för lärandet framåt. För att återkopplingen skall vara konstruktiv så kan samtalsledaren eller deltagarnas återkoppling ske utifrån fyra steg. 1. Lyfta fram positiva delar (framgångsfaktorer). 2. Ställa förståelsefördjupande frågor. 3. Beprövade erfarenheter och evidens (tips, idéer, lösningar på utvecklingsområden). 4. Vetenskaplig grund (filmer, litteratur mm).  

Tillåtande och öppet arbets- och samtalsklimat

För att kunna bedriva konstruktiva samtal måste deltagarna kunna ge och ta konstruktiv återkoppling. De måste ges utrymme för misslyckanden. Det ställer krav på samtalsledarens förmåga att skapa ett tryggt, öppet och tillåtande samtals- och arbetsklimat. Vet deltagna på förhand mötesstruktur, samtalsordning och talutrymme så främjar det deras möjligheter att förbereda sig väl, vilket skapar en bra utgångspunkt för samtalet.

Efter lärgruppsmötet

Dokumentatören sammanställer sina mötesanteckningar som skickas ut till samtliga deltagare. Dokumentationen läggs ut på den gemensamma plattformen. Det blir en kollektiv angelägenhet och tillgång för kollegiet. Vill ni ha mer tips rekommenderas att ni tar del av litteraturlistan för kollegialt lärande.

Externa föreläsningar och föreläsare i skolan

Jag fick tidigare en inbjudan att delta i en nätverksträff från Transfer Väst i Göteborg och presentera hur jag arbetar med externa föreläsare i min undervisning.

Transfer är en grym organisation som erbjuder skolor kostnadsfri förmedling av föreläsare från näringslivet. Under läsåret undervisade jag primärt Ung företagsamhet och hade ett tiotal gästföreläsare på besök. Anledningen till att jag väljer att ta in en rad olika gästföreläsare till undervisningen är att mina elever skall se en tydlig koppling mellan undervisningen i skolan och arbetslivet. Vidare handlar det om att skapa en insikt, förståelse och kunskap om olika studie och yrkesutgångar för eleverna samt sätta olika teoretiska begrepp i ett praktiskt sammanhang.

Traditionellt eller entreprenöriella föreläsningar

Traditionellt sätt så har skolan bjudit in föreläsare, eller tagit del av externa föreläsningar genom att en person genom en monolog står med en Power-Point och informerar om ett ämne. Gärsföreläsarna ställer upp gratis under arbetstid och därför är det viktigt att både föreläsaren och eleverna känner att det skapar ett mervärde för undervisningen. I min egen undervisning försöker jag ha ett alternativt upplägg som består utav tre steg, planering, genomförande och uppföljning utav föreläsningen. Jag skall i korthet försöka förklara upplägget, du hittar en utförligare presentation från nätverksträffen i slutet av texten.

Inför föreläsningen

Information till föreläsaren 

  • Bjud in föreläsaren och ge en kort bakgrundsbeskrivning av skolan och ämnet
  • Kontakta föreläsaren och informera om syfte, mål och förväntningar
  • Återkoppla elevernas frågeställningar
  • Stäm av eventuella önskemål från föreläsaren sida

Information till eleverna

  • Informera eleverna om föreläsningen syfte och mål
  • Ge eleverna den teoretiska bakgrunden
  • Tydliggör koplingen till det centrala innehållet och kunskapskraven
  • Låt eleverna förbereda ett antal frågeställningar
  • Koppla föreläsningen till ett sammanhang/examination

 Under föreläsningen

  • Presentera föreläsare inför klassen
  • Återkoppla elevernas uppgift och tidigare genomförd lektion
  • Låt eleverna ta anteckningar och använda föreläsningen som referens
  • Lämna tid för att besvara elevernas frågeställningar
  • Uppmuntra till att ställa frågor
  • Ca 45 minuters föreläsning rekommenderas, 15 minuter till frågor
  • Avsluta med att tacka föreläsaren och återkoppla till syftet och uppgiften
  • Låt eleverna ge lite kortfattad feedback till föreläsaren
  • Genomför utvärderingen direkt i anslutning till föreläsningen

Efter föreläsningen

  • Skicka in utvärderingen
  • Skicka ett tackmail till föreläsare och en kort återkoppling
  • Återkoppla till föreläsningen nästkommande lektion

Hoppas att läsningen kan bidra till att vidareutveckla arbetet kring hur skolan och lärare arbetar med externa föreläsare.

Min pedagogiska grundsyn   

Min pedagogiska grundsyn

Med en bakgrund som elitidrottare, tränare och sex års yrkeserfarenhet som lärare och skolutvecklare så vill jag förmedla min pedagogiska grundsyn. Den är utgångspunkten för mitt arbete i NORDSTRÖM EDUCATION. En kärleksförklaring till entreprenörskap i skolan.

Entreprenörskap ordmoln

Entreprenöriellt förhållningssätt

Entreprenöriellt lärande är för mig ett pedagogiskt förhållningssätt som motsvarar samtidens och framtidens skola med en förändrad kunskapssyn och lärarroll. Undervisningen skall stimulera den inre motivationen till elevernas lärande genom att utgå från deras livsvärld och att sätta kunskapen i ett omvärldsperspektiv.  Genom att utgå från elevernas egna erfarenheter, kunskaper och intressen skapas ett meningsfullt lärande där eleverna lär för livet och inte för dagen.

Lärandet är cirkulärt, där eleverna får arbeta tillsammans i projektform och tvärvetenskapligt med längre sammanhängande processer i samverkan omvärlden. Samverkan med arbetslivet bidrar till att öka förståelsen för det livslånga lärandet och att skolan är en integrerad del av samhället, samt till att utveckla elevernas entreprenöriella kompetenser.

Ledarskapet i klassrummet skall utgå från ett coachande förhållningssätt och erbjuda alternativa vägar fram till svaret. Läraren skall ställa öppna frågor samt erbjuda acceptans för flera lösningar. Då tillåts eleven att lära av sina misstag, att våga misslyckas och genom sina erfarenheter utveckla sin kompetens. Undervisningen skall kännetecknas av en ömsesidig respekt, höga förväntningar, tydliga mål och förutsättningar som bygger på demokratiska värderingar. Detta genom att erbjuda ett stort elevinflytande och delaktighet.

Tillgången till teknik är en central del av det entreprenöriella lärandet samt ett komplement till det analoga och traditionella lärandet. Med stöd av digitala verktyg i undervisningen kan vi omdefiniera lärandet och låta eleverna gå från konsumenter till producenter av kunskap. Det digitala lärandet ger mig möjligheten att möta eleverna i deras livsvärld och skapa nya arenor för lärande.

Tekniken bidrar även till utökade möjligheter att söka, kritiskt granska och skapa ny information. Digitala verktyg har skapat effektivare sätt att arbeta med bedömning. Men stöd av digitala lärarresurser ger det mig möjlighet arbeta med formativ bedömning för att tydliggöra lärandemålen, synliggöra lärandet och ge effektiv återkoppling. Tekniken kan stödja elevernas inlärningsprocesser. Den skapar nya förutsättningar för att aktivera eleverna som lärresurser för varandra genom att samarbeta, kommunicera och presentera sitt arbeta för varandra och sin omvärld.

Entreprenöriellt lärande handlar om att främja det livslånga lärandet och en hälsosam livsstil. De fysiska, psykiska och sociala delarna av hälsobegreppet skall tillsammans bidra till ett helhetsperspektiv för individen. Det bidrar till ett ökat välbefinnande, en hälsosam livsstil där varje individ skall utvecklas maximalt utifrån sina egna förutsättningar, intressen och behov. Detta för att lyckas i framtiden. En hälsosam livsstil utgår från holistiskt och salutogent perspektiv där hälsa och lärande kopplas samman för att skapa bästa möjliga förutsättningar för att eleverna skall lyckas uppfylla sina framtida mål och drömmar.

En värld i förändring. Hänger vid med?

Världen förändras samhället utvecklas, När vi arbetar i skolan borde vi också ta hänsyn till dessa aspekter. Samhället är föränderligt, vilketgör att skolan måste utvecklas och möta de krav och den kultur som en föränderlig omvärld ställer på kunskap och lärande.

https://www.youtube.com/watch?v=GrqjDr3jRRA

Det finns många delar som påverkar samhället i framtiden, vi lever i en globaliserad värld där förändringar oavsett ekonomiska, politikiska, kulturella, teknologiska eller sociala påverkar oss mer eller mindre. Den fria rörligheten och utvecklingen av informations- och kommunikationsteknologi (IKT) har gjort att Sverige inte längre kan konkurrera med massproduktion, standardisering och stordriftsfördelar av varuproduktion med låglöneländer från framförallt Asien. En av de viktigaste förutsättningarna för svensk tillväxt i det globala samhället är beroende av att skapa möjligheter för lokala, regionala, samt nationella svenska initiativ, att satsa på korta serier, specialtillverkning och produktion med krav på extremt hög kvalitet, exakt precision och anpassa sig till den växande tjänstesektorn.  Men även ta vara på våra naturresurser och de stora marknadsledande företag som finns i landet.

Vi står inför en utmaning att hantera både globala och lokala förutsättningar på individ, grupp, organisation och samhällsnivå inom både skola och arbetsliv. Tillgången på IKT bidrar till ökade möjligheter för rörlighet och interaktion med omvärlden där handel, information och kommunikation sker numera world wide på webben. Om vi inte anpassar oss är chansen att vi bli förbisprungna av andra utvecklingsländer i världen, för att vara konkurrenskraftiga räcker det inte med att medarbetare och chefer kan ta till sig och hantera ny kunskap och teknik för att lösa de dagliga arbetsuppgifterna. Det avgörande är att kunna utnyttja teknikens fulla potential för att öka produktiviteten och skapa förutsättningar för lönsamhet konkurrenskraft. Digital kompetens behöver inte endast utvecklas av civilingenjörer eller datanördar, utan vi behöver skapa medvetenhet om att IKT idag är en central del utav informationssamhället och anpassa oss efter de krav som ställs. Vi behöver öka kunskapen och användningen av IKT både i skolan och på arbetsmarknaden om vi vill fortsätta vara konkurrenskraftiga i framtiden och skapa medvetenhet att sociala samspelet på 2000-talet sker mer och mer i den digitala världen.

Globaliseringen innebär även att vi måste utveckla kunskap och kompetens om sociala och kulturella skillnader för att ta och tillvara de glokala förutsättningar som globaliseringen bidrar med. Ett exempel är den ökade mångfalden som gör att vi behöver utveckla en etiks och kulturell medvetenhet för att främja integration, undanröja sociala klyftor och utanförskap i dagens arbetsmarknad som är exkluderande och inte inkluderande. Det krävs kunskap om andra kulturer och traditioner för att ta tillvara på mångfaldens möjligheter samt värna och utveckla kunskap om den öppenhet, jämställdhet och demokratiska vädringar som råder i landet.

Den förändrade bilden i arbetslivet och öppenheten på arbetsmarknaden har gjort att vi idag inte endast konkurrerar med människor av samma nationalitet eller européer, utan med arbetskraft från framförallt Asien och Sydamerika. Stora svenska företag blir antingen uppköpta av utländska investerare eller flyttar sin produktion till låglöneländer. Där det finns ett stort utbud av högt utbildad arbetskraft som utför lika kvalificerade arbetsuppgifter, med samma kunskaper och kompetenser fast till betydligt lägre kostnader.

Kanske är det så att förändringarna i samhället gjort att massproduktion av varor från industrialiseringens tid är förbi. Vi befinner oss i ett kunskapssamhälle där produktionen av varor håller att försvinna och svenskt arbetskraft blir alltmer fokuserad på service och tjänsteproduktion. Tjänsteproduktionen ställer krav på andra mjuka kompetenser som problemlösning, initiativtagande, risktagande eller social kompetens där förmåga att interagera och kommunicera med andra människor blir allt viktigare utan att för den skull göra sakkunskap mindre viktig.

När våra föräldrar växte upp så utbildades de till ett yrke som de skulle vara trogna resten av sina liv och ibland kunde även olika yrkestitlar överlåtas från en generation till nästa. De lärde sig yrket från grunden och med hjälp av reproduktion, återgivning av kunskap samt standardiserade arbetsmetoder så utvecklades de kompetenser som krävdes för att klara av ett yrke. Dagens ungdomar formas och utbildas till yrken som inte existerar i dagens samhälle, de kommer att byta yrken under sin yrkeskarriär och ansvaret för att vara attraktiv på arbetsmarknaden flyttas alltmer över på den enskilda individen. Den nya generationen medarbetare rangordnar den egna utvecklingen, delaktighet och medbestämmande högre än lönen. Betydelsen att få planera och genomföra sitt arbete på ett självständigt sätt under arbetstiden samt kombinera ett fungerande familjeliv, en rik fritid och goda karriärmöjligheter har blivit allt viktigare. Samt att komplettera och kombinera utvecklingen av sakkunskap med utvecklingen av mjuka kompetenser. En effektiv träning av mjuka kompetenser kräver en särskild pedagogik och metodik. Arenorna för lärandet ser annorlunda ut än vid inlärning av sakkunskap och något som vi kanske bör ta i beaktande i utformningen av det svenska utbildningssystemet.

Väljer man idag att studera platsannonsers innehåll och utformning så efterfrågar arbetsmarknaden inte bara fakta och sakkunskap, utan även olika kompetenser som erfarenheter, förmågor, egenskaper, och färdigheter (Edman och Schilling 2011). Företagen efterfrågar medarbetare med tillräckligt hög tekniskt kompetens, men också med kompetens att agera självständigt, innovativt och entreprenöriellt. I vissa branscher så råder det arbetsbrist på grund av demografin, företagen vill anställa men saknar rätt kompetens är artiklar som man ofta möts av i media. På samma gång erbjuder vissa branscher anställning direkt efter gymnasiet, men saknar arbetskraft för att ungdomar idag saknar intresse för branschen, eller att branschen saknar förutsättningar för att vara en attraktiv arbetsgivare inom exempelvis skogsindustrin, äldreomsorgen.

Den ökade komplexiteten i samhället har gjort att vi idag måste vara mer analytiska i vår tänkande och göra djupgående omvärldsanalyser för att kunna fatta rätt beslut. Antalet parametrar och komplexiteten i beslutsfattandet gör att vi måste ta flera etiska och moraliska aspekter i beaktande, förutse olika scenarier som kan påverka besluten i både positiv och negativ riktning. Vi möts idag av ett samhälle som präglas mer av individuella presentationer med fokus på individualism, samverkan eller samarbeten som skall bidra till kollektivet och välfärden bli allt mindre aktuellt. IKT har underlättat informationsspridningen och ofta ersatt det fysiska mötet och interaktionen mellan människor. Det har blivit allt viktigare att nätverka och stärka den sociala kompetensen, det vill säga förmågan att kunna kommunicera och interagera med andra människor i olika sammanhang för ett individuellt syfte.

Miljö och hållbar utveckling kommer även att påverka våra livsstilar mer eller mindre i framtiden. Under tiden som I-länder fortsätter med sin massproduktion och konsumtion av el, energi och icke förnyelsebara energikällor så håller U-länder på att utvecklas i ibland annat Ryssland, Sydamerika och Asien. Populationen till antalet motsvarar stora produktions och konsumtionsbehov i utvecklandet av ländernas välvärd. Tillgången till el, energi, vatten sjukvård, infrastruktur gör att behovet av att utveckla teknik och energiproduktionen ökar hela tiden. Vi behöver hitta alternativa förnyelsebara energikällor och ta ett gemenast ansvar för en hållbar utveckling och en ökad välfärd. Vi kommer i framtiden behöva fler individer med gedigen naturvetenskaplig och teknisk utbildning. Med innovativ förmåga och entreprenöriell kompetens för att leda och i handling omsätta forskning och teknikutveckling när det gäller energiproduktion och miljövänliga produkter i tillräckligt hög takt. Vi behöver ta ett gemensamt ansvar för den miljö som vi vill att våra barn och framtida arbetstagare skall verka inom, genom att utnyttja ny teknik för att hitta alternativa lösningar till som kan göra beroendet av icke förnyelsebara källor mindre för att på samma gång förändra vår konsumtions och livsstilsmönster.

Tillgången på realkapital har ökat och kan i dagens samhälle inte kan ses som en konkurrensfördel. Länder behöver anpassa sig till den öppna marknadsekonomin och tvingas konkurrera med andra metoder som kreativitet, innovationskraft och handlingskraft för att behålla sin position på världsmarknaden. För att simulera till kreativitet krävs att vi utvecklar en hög kompetens med strukturer och system som främjar innovationskraft och nytänkande. Vi behöver skolor, företag och organisationer som möjliggör för olika aktörer att samarbeta på ett sätt så att nyskapande idéer kan förverkligas och införlivas i företag och samhället. Det är även viktigt att stärka och utveckla förmågan att identifiera möjligheter som kan skapa värde. Att förverkliga sina idéer i handling och förmågan att organisera sin handlingskraft i olika typer av verksamheter som involverar andra människor och för att stärka konkurrensen på marknaden.

När realkapital och de vanligtvis konkurrenskraftiga produktionsfaktorerna inte bidrar till konkurrensfördelar på världsmarknaden behöver vi hittar alternativa vägar, här kommer entreprenörskapet och det entreprenöriella tänkandet in. Sverige behöver ständigt förbättra, förnya och utveckla sina produkter och tjänster för att behålla sin konkurrenskraft på världsmarknaden. Vägen går delvis genom att hitta nya kreativa idéer och innovationer, men även genom att utbildningsystemet, företag, branscher, organisationer i samhället kan stimulera till att skapa handlingskraftiga, nytänkande, ansvarstagande och initiativtagande individer som går från tanke till handling. Men även att skapa förutsättningar för att utveckla förmåga att starta, etablera och driva egna företag som bidrar till fler arbetstillfällen ökad konkurrenskraft och välfärd i landet-

Källa:http://www.utu.fi/fi/yksikot/ffrc/tutkimus/hankearkisto/koulutushankkeet/Documents/NTT_rapport.pdf

Samverkan skola-arbetsliv

Samverkan skola-arbetsliv

Här hittar ni en sammanställning av 15 konkreta tips på HUR man i grund- och gymnasieskolan kan samverka med arbetslivet. VARFÖR det är viktigt att samarbeta med arbetslivet samt ett utdrag från läroplanerna om som avslutning några tips för att lyckas i arbetet med samverkan mellan skola-arbetliv

Läroplanen

Idag kan vi vittna om en relativt hög ungdomsarbetslöshet i åldrarna 18-25 år. Vi har en stor andel elever som inte fullföljer sina gymnasiestudier eller går ut med ett fullständigt gymnasiebetyg. Det kan innebära att eleverna vid ett senare skede kan få svårt att etablera sig på arbetsmarknaden och riskerar att bli långtidsarbetslösa, vilket långsiktigt leder till ett utanförskap.

På samma gång finns det branscher som vill anställa, men har svårt att attrahera ungdomar att söka sig till deras yrkeskår. Det finns företag som vill anställa men som har svårt att hitta ”rätt” kompetens och att eleverna inte är förberedda för yrkeslivet. Idag befinner vi oss i en stor generationsväxling där företagen behöver verka som attraktiva arbetsgivare för att locka till sig nya medarbetare och för att säkra den egna kompetensförsörjningen.

Många utav de elever som hoppar av eller inte fullföljer sina studier saknar till viss del en inre motivation och har svårt att se ett syfte med skolan. Samverkan kan bidra till att skapa en meningsfull skolgång och att sätta elevernas kunskaper i ett större sammanhang. Meningsfullheten kan även bidra till att skapa förutsättningar för lärande och är ett värdeskapande för både elever och företagen. De kunskaper som återfinns i skolans kurs- samt ämnesplaner är tagna ut ett större sammanhang än skolan. Genom att arbeta med samverkan mellan skolan och arbetslivet kan vi erbjuda eleverna en möjlighet att se kopplingen till kurs och ämnesplanernas innehåll och därigenom skapa en större förståelse hos eleverna.

VAD säger styrdokumenten om samverkan skola – arbetsliv?

Skolans mål är att varje elev kan granska olika valmöjligheter till fortsatta studier, ha inblick i närsamhället och dess arbetsliv. Vidare kan man utläsa i riktlinjerna att alla som arbetar i skolan skall verka för att utveckla kontakter med arbetslivet samt andra verksamheter utanför skolan, som kan berika den som en lärande miljö.

Läraren skall bidra med underlag för varje elevs val av fortsatt utbildning och medverka till att utveckla kontakter med mottagande skolor samt med organisationer, företag och andra som kan bidra till att berika skolans verksamhet och förankra den i det omgivande samhället.

Studie- och yrkesvägledaren ska informera och vägleda eleverna inför den fortsatta utbildningen och yrkesinriktningen samt vara till stöd för den övriga personalens studie- och yrkesorienterande insatser.

Sammanfattning av utdrag ur läroplanen för grundskolan

Grundskolan ska nära samverka arbetslivet samt med för att eleverna ska få en utbildning av hög kvalitet och få underlag för val av kurser inom utbild­ningen och för vidare studier eller yrkesverksamhet. Genom att arbetslivet fortlöpande förändras när det gäller behovet av kompetens och rekrytering av arbetskraft inom olika områden har studie- och yrkesvägledning i vid mening stor betydelse.

Sammanfattning av utdrag ut läroplanen för gymnasieskolan.

Skolans mål är att varje elev bland annat medvetet kan ta ställning till fortsatt studie- och yrkesinriktning, har kännedom om arbetslivets villkor, möjligheter till fortsatt utbildning, praktik eller arbete. I riktlinjerna kan man utläsa att skolans personal efter en av rektor gjord arbetsfördelning bland annat skall bidra med underlag för elevernas val av utbildning och yrke, i undervisningen utnyttja kunskaper och erfarenheter från arbets- och samhällsliv. Utveckla kontakter med universitet och högskolor samt med handledare och andra inom arbetslivet som kan bidra till att målen för utbildningen nås och i utbildningen utnyttja kontakter med det omgivande samhället och dess arbetsliv.

Tips för skolor som vill arbeta med samverkan:

  • Utnyttja elevernas kontakter och involvera dem tillsammans med deras föräldrar.
  • Förankra arbetet i skolledningen hos lärarna och i styrdokumenten.
  • Ta kontakt med lokala branschorganisationer och företag.
  • Skapa en lokala verksamhetsplan för samverkan och en progression för skolan eller kommunen.
  • Ta fram tydliga rutiner och riktlinjer samt stäm av vilka förväntningar som finns på skolan, lärare, elever och arbetslivet.
  • Börja med små initiativ och bygg upp långsiktiga relationer med arbetslivet.
  • Marknadsför och sprid goda exempel på samverkan både lokalt och regionalt och bjud in media för att exponera skolans och företagens arbete kring samverkan.
  • Uppmuntra offentliga såväl som privata aktörer att ta ett aktivt samhällsansvar för att utveckla det lokala näringslivet tillsammans med skolan.

Entreprenöriella metoder och modeller

Entreprenöriella metoder och modeller

Här hittar ni en sammanställning över olika metoder och modeller som kan bidra till att utveckla elevernas entreprenöriella kompetenser. Sammanställningen riktar sig primärt till lärare inom grundskolan och är indelad i grundskolan tidigare- och senare år samt efter olika ämnesområden.

Metoderna, modellerna samt verktygen är utarbetade utav olika företag, föreningar och organisationer som dagligen arbetar med entreprenörskapstödjande aktiviteter. Klicka på länkarna under översikten om du vill veta mer om de olika metoderna och modellerna. Sammanställningen skall ge en överblick av olika alternativ vilka även går att applicera inom andra skolformer, åldersgrupper och ämnen än de som presenteras här. Använd Era entreprenöriella förmågor för att hitta olika alternativa lösningar och förslag på hur ni kan arbeta med de olika metoderna och modellerna i olika projekt eller över ämnesgränserna.

Entreprenöriella metoder, och modeller Språk Naturorienterande Teknik Praktiska Samhälls
Vargar nosar och jagar  x x x
Vårt samhälle x x x x x
Se möjligheterna x x x x
Snilleblixtarna x x
Unga berättare x x x x x
Webbstjärnan x x x x x
Skellefte-Tekniken x x
Draklandet x x x
Teknikspanarna x x
NTA (Naturvetenskap och teknik för alla) x x x x X
FinnUpp x x x
Future City x x x x x
Teknikåttan x x
I praktiken x x x x X
Unga spekulerar X x
Transfer.nu x x x x x
Business 4 a day x x x
FramtidsFrön x x x x x
First Lego League x x
Matena x x
Miniföretagarna  x x x

Ett steg framåt eller ett steg bakåt?

Ett steg framåt eller ett steg bakåt?

Det finns inga motsatsförhållanden mellan det traditionella och entreprenöriella lärandet, det inte svart eller vitt, rätt eller fel utifrån ett dualistiskt perspektiv. Jag har gjort en sammanställning över vad som kan skilja sig mellan de två olika förhållningssätten till lärande.

Traditionell eller entreprenöriell
Sammanställningen är inte komplett och kommer att utvecklas allt eftersom, den saknar forskningsförankring men grundar sig i min pedagogiska grundsyn. Det handlar om ett alternativt förhållningssätt enligt min mening, vi  behöver ta ett steg framåt mot att vara lite mer entreprenöriella, inte ett steg bakåt mot ett traditionellt förhållningssätt. Hur stort steget blir är upp till varje person att avgöra, alla vill utvecklas men alla vill inte förändras, utan förändring och ett steg framåt eller åt sidan sker ingen utveckling.