Home   Entreprenörskap   SYV + SSA hela skolans ansvar

SYV + SSA hela skolans ansvar

Ordmoln SamverkanSkolinspektionens granskning från 2013 visar stora brister att huvudmän inte tar ansvar för att skolornas studie- och yrkesvägledning fungerar på ett tillfredsställande sätt. Granskningen visar även att eleverna inte får tillgång till en kvalitativ och kontinuerlig vägledning samt är något som inte betraktas som hela skolans ansvar.

Efter att ha läst granskningen och de allmänna råden från Skolverket kommer här 10 konkreta förslag för hur studie- och yrkesvägledningen kan bli hela skolans ansvar samt integreras som en röd tråd i arbetet kring samverkan mellan skola-arbetsliv i lärares undervisning.

  1. Huvudmannen och rektorn viktigaste kuggen

Huvudmannen behöver tillsammans med rektorn ge tydliga riktlinjer och förutsättningar för att vägledningen ska bli hela skolans ansvar och att den integreras i elevernas utbildning. Huvudmannen är ansvarig för det systematiska kvalitetsarbetet enligt skollagen. Syftet är att identifiera utvecklingsområden som kan bidra till att öka måluppfyllelsen i förhållande till de nationella målen. Det innebär att det behöver finnas ett system med rutiner för planering, resursfördelning, uppföljning och utvärdering av studie och yrkesvägledningen på huvudmanna- och renivå. Rektor måste se till att det finns tydliga mål som följs upp där resultaten används för att förbättra kvaliteten i verksamheten. Detta bör göras tillsammans med lärare och elever för att skapa delaktighet och dialog på skolan om måluppfyllelsen och om orsakerna till eventuella brister. Det handlar om ledning och styrning från huvudmannen och rektorns sida kring att tydliggöra uppdraget, ansvarsfördelning och att det finns rutiner för att planera, utvärdera och utveckla verksamheten. Arbetet behöver dokumenteras och det behöver finnas en verksamhetsplan med formulerade mål utifrån nationella målen och vilka insatser som ska genomföras under läsåret. Arbetsplanen kan fungera som ett verktyg för att stämma av att genomförda insatser verkligen leder till utveckling Huvudmannen och rektor ansvarar även att eleverna har tillgång till en studie- och yrkesvägledare och vägledning i vid bemärkelse Vidare bör rektorn så långt som möjligt använda studie- och yrkesvägledaren för att kompetensutveckla skolans lärare om förändringar på arbetsmarknaden, antagningsregler eller tips för att integrera arbetet kring studie- och yrkesvägledning i undervisningen.

  1. Huvudmanaplaner och skolplaner för SYV och SSA

Huvudmannaplanen bör även innehålla tydliga kriterier för planering, genomförande, uppföljning och utvärdering av huvudmannens, arbetsgivarnas och elevernas arbete. Skola – arbetsliv är något som finns med i styrdokumenten för grundskolan, gymnasieskolan och vuxenutbildningen. Det är något som samtliga skolor ska arbeta med och som skolledare och lärare behöver formalisera för att leva upp till läroplanens texter kring samverkan med omvärlden. En välutvecklad arbetsplan bör inkludera huvudmannens studie- och yrkesvägledning och ses som hela skolan ansvar. Planen bör integreras i det systematiska kvalitetsarbetet med tydliga kriterier för planering, genomförande, uppföljning och utvärdering av huvudmannens, arbetsgivarnas och elevernas arbete. Alla arbetslivskontakter bör även eftersträva att så långt som möjligt återkopplas till arbetsgivaren från huvudmannens sida. Tips: GR Utbildning, Pedagogiskt Centrum har skapat en handledning för huvudmän som vill skapa en kommunal plan för studie- och yrkesvägledning. Kontakta Johanna Redelius eller Emma Theiland på GR Utbildning för mer information. Ytterligare en grym person som kan stötta huvudmän i processen är Gabriella Holm från Skolsamverkan AB.

  1. Kontinuerlig vägledning

Eleverna behöver tillgång till kontinuerlig vägledning under hela deras utbildning för att kunna göra väl underbyggda val, från årskurs ett i grundskolan till årskurs tre på gymnasiet. Vägledningen bör utgå från omvärldsanalys alternativt en kartläggning om elevernas specifika behov. Samtliga insatser med arbetslivsorientering behöver samordnas och vara sammanhängande över tid för att ge eleverna kontinuerlig tillgång av studie-och yrkesvägledning. Kontinuerlig vägledning syftar till att i ett tidigt skede skapa en medvetandeprocess genom olika insatser som löper som en röd tråd genom undervisningen genom hela elevens studiegång. Det innebär att skolan arbetar medvetet och målinriktat med arbetslivsanknytning och elevernas personliga utveckling. För att eleverna ska få tillgång till kontinuerlig vägledning behöver skolor och lärare i större grad samordna sina insatser kring studie- och yrkesvägledning och att man omsätter ord till handling. Vägledaren kan fungera som samordnare mellan den vida och snäva vägledningen på skolan.

  1. Vägledningssamtalen

Vägledningssamtalen är av avgörande karaktär för eleverna. Det behöver finnas tydliga direktiv och riktlinjer kring olika dokument för samtalens progression, innehåll och syfte som bör anpassas utifrån elevernas behov. Informationen som eleverna får bör vara formell och personligt anpassad till varje enskild elevs specifika behov. Det är viktigt att det avsätts tillräckligt med tid för varje enskilt samtal, samt att det finns möjlighet att boka uppföljningssamtal för de elever som är osäkra kring sina val. Vägledningssamtalen bör inte komma för sent i valprocessen och eleverna behöver förbereds inför samtalet. som ska bidra till ett tillräckligt underlag för att kunna göra ett välgrundat och realistiskt val utifrån antagningspoängen till de program som eleven vill söka.

  1. Väglednings-/kompetensportfölj

Utgångspunkten för väglednings-/kompetensportföljen är skolans huvudmannaplan för studie- och yrkesvägledning. Den bär innehålla checklista med olika aktiviteter som löper genom elevernas skolgång. Portföljen innehåller reflektionsuppgifter från olika övningar som syftar till att förbereda eleverna inför kommande studie- och yrkesval. Eleverna får genom olika värderingsövningar utveckla sin självkännedom och kunskaper om olika studieval, arbetslivet och arbetsmarknaden som helhet. Portföljen används av både elever, föräldrar lärare och studie- och yrkesvägledaren till exempel vid elevernas utvecklingssamtal och vägledningssamtal. I väglednings-/kompetensportföljen bör det involveras frågor om elevernas framtid i elevernas utvecklingssamtal samt dokumentation i deras individuella studieplan.

  1. Arbetslivsorientering

Eleverna behöver utveckla sina kunskaper om arbetslivet villkor och arbetsmarknadens förutsättningar. Arbetslivsorienteringen ska ge eleverna kunskap och ett beslutsunderlag för att kunna göra olika välgrundade studie-, yrkes- och karriärval i framtiden. Det måste finnas ett tydligt syfte och en målsättning med olika insatser inom arbetslivsorienteringen. Syftet måste vara att eleverna ska få konkreta erfarenheter av betydelse för deras val av fortsatt utbildning och yrkesinriktning. Strategier kring att arbeta med arbetslivsorientering behöver utgå från en kartläggning, elevernas kunskaper och tidigare intressen samt ge information om hur situationen på arbetsmarknaden ser ut idag och i framtiden. Lärare måste skapa en tydlig koppling mellan ämnesundervisningen i skolan och arbetslivet för att underlätta elevernas valmöjligheter. Arbetslivsorienteringen kan vidare bidra till att sätta in kurs- och ämnesplanerna i ett omvärldssammanhang och koppla olika förmågor i skolans ämnen till olika yrken samt eleverna egna tankar och framtidsdrömmar. Exempel på insatser som kan kopplas till ändamålet är att samordna insatser kring studiebesök, praktik, jobbsökaraktiviteter. Arbetslivsorienteringen är ett viktigt inslag för elever att de ska få erfarenheter från arbetslivet och vilket kan underlätta deras möjligheter att komma in på arbetsmarknaden. Här hittar ni totalt 25 undervisningstekniker för samverkan mellan skola och arbetsliv som lärare kan arbeta med i undervisningen.

  1. Vidga elevernas perspektiv inför studie-och yrkesval

Eleverna behöver få vidga sina perspektiv om olika utbildningar, branscher och yrken för att deras val inte ska begränsas av kön, social eller kulturell bakgrund. Skolans måste aktivt arbeta för att motverka traditionella val utifrån könsmönster. Begränsningar omfattas av att elever inte ska påverkas av påtryckningar från föräldrar åsikter, utbildningsbakgrund, kompisars föreställningar eller andra påverkansfaktorer utan att de gör sina val utifrån sina egna intressen. Eleverna behöver få kunskap om könsstereotypa föreställningar om utbildningar och yrken och ta ställning till frågor som berör mansdominerade och kvinnodominerade yrken, diskriminering på arbetsmarknaden, löner och utbildningskrav etc. Eleverna behöver på olika sätt få öva sig på att ta ställning i olika frågor, ställa olika alternativ mot varandra, väga för- och nackdelar och kritiskt granska information. De behöver få redskap att problematisera normer, värderingar, tankemönster, attityder eller traditioner som kan ha begränsande inverkan på deras handlingar och livsval. En viktig aktör i arbetet är att involvera skolans föräldrar för att motverka att elevernas val inte ska begränsas av kön, social eller kulturell bakgrund.

  1. Valkompetens en nyckelkompetens

Valkompetens handlar om att låta eleverna träna och utveckla de förmågor som de behöver som de behöver inför kommande valsituationer. Exempel på förmågor som kan kopplas till elevernas valkompetens är självkännedom och kritiskt tänkande. Skolor, arbetslag och lärare behöver på ett medvetet sätt förbereda eleverna för framtiden efter grundskolan. Det handlar om att identifiera villa kunskaper, färdigheter och förmågor eleverna behöver tillägna sig för att kunna planera sin egen karriär och hantera kommande studie- och yrkesval genom olika vägledningsövningar. Exempel på vägledningsövningar är värderingsövningar, diskussionsövningar kring egna och varandras drömmar.

  1. Röd tråd i alla ämnen

För att utveckla elevernas kunskaper behöver lärare integrera omvärldens i sin undervisning och fortlöpande ge återkoppling om elevens studieresultat och utvecklingsbehov. De ska bidra till att eleverna blir medvetna om sina individuella styrkor och utvecklingsområden samt var de befinner sig i relation till deras framtidsplaner. I undervisningen i alla ämnen kan lärarna ta upp frågor som berör elevernas fortsatta studier och kommande arbetsliv. Till exempel genom att visa hur kunskaper i enskilda ämnen kan komma till användning i olika yrken eller hur skolämnet förgrenas i mer specialiserade ämnen vid högre studier. Hela skolans ansvar skulle därför inte behöva innebära nya arbetsuppgifter för lärarna, utan snarare bestå i en insats för att systematisera, synliggöra och samordna befintligt arbete. Lärare behöver ta ett större ansvar för att ta vara på erfarenheter och kunskaper eleverna har fått i undervisningen och synliggöra kopplingen till olika utbildningsvägar, arbetslivet och det omgivande samhället.

  1. Lämna kommentar nedan om vad Ni anser är den viktigaste punkten för att:

Huvudmannen tar ansvar för att skolornas studie- och yrkesvägledning fungerar på ett tillfredställande sätt och att eleverna ska få tillgång till en kvalitativ och kontinuerlig vägledning som betraktas som hela skolans ansvar.

Läs gärna om utmaningar inom SSA & SYV, 25 undervisningstekniker från A-Ö inom skola-arbetsliv, samt ta del av en inspelad föreläsning om samverkan skola-arbetsliv.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte.

www.nordstromeducation.se