Home   Bedömning   Utbildningsmodul 2 Formativ bedömning

Utbildningsmodul 2 Formativ bedömning

Nyckelstrategi 2 Skapa aktiviteter som synliggör lärandet

Syfte

Syftet med utbildningsmodulen är utveckla undervisningen och lärares förmåga att skapa aktiviteter som synliggör var eleverna befinner sig i sin lärandeprocess i förhållande till målen.

Mål

Målet är att anpassa lärandet och undervisningen utifrån elevernas behov intresses och förutsättningar för att de ska nå läroplanens mål.

1. Introduktion (5 minuter)

Gå igenom agendan för mötet och vilket lärområde som ska behandlas samt utse dokumentatör och observatör. Dokumentationsmall för pedagogiska samtal och observationsmall.

2. Startaktivitet (5 minuter)

Titta på filmen från Skolverket, Formativ bedömning- bedömning för lärande (5:00) Diskutera hur ni arbetar för att synliggöra vad eleverna redan kan och var de befinner sig i sin lärandeprocess i förhållande undervisningens mål om vad de behöver lära sig och göra.

3. Feedback (20 minuter)

Deltagarna redogör kortfattat av de viktigaste slutsatserna och lärdomarna från den egna undervisningspraktiken. Kollegorna lyssnar, ställer frågor och ger respons.

Varje deltagare bidrar med sina reflektioner från undervisningen

  1. Elevernas kunskaper och färdigheter: Syftet var att utveckla elevernas…
  2. Lärarnas kunskaper och färdigheter: Jag har utvecklas min förmåga att…
  3. Fördjupat lärande: Den undervisningsteknik jag prövat i min undervisning är…
  4. Förändring av undervisning: De förändringar jag gjort i undervisningen är…
  5. Kontroll av resultat: Resultatet av undervisningen och elevernas lärande blev att…

4. Nytt lärande (30 minuter)

Det nya lärandet (nyckelstrategin) inom formativ bedömning introduceras genom att titta på den inspelade presentationen, filmklipp eller läsa en text. Lärarna diskuterar framgångsfaktorer i undervisningen för elevernas lärande och utveckling.

Ladda ner presentationen om Nyckelstrategi 2 Skapa aktiviteter som synliggör lärandet här.

5. Personlig dokumentation (20 minuter)

Deltagarna planerar utifrån det övergripande syftet och målet samt de nya lärandet vilka nya idéer kring undervisningstekniker som de tänker pröva eller konsolidera. I den personliga läroplanen. Deltagarna beslutar även om eventuell samplanering, lektionsbesök, elevintervjuer eller område/kvalitetskriterier som skal följas upp. Dokumentationsmall för personlig läroplan.

6. Sammanfattning av lärande (10 minuter)

Samtliga deltagare gör en kort sammanfattning av de viktigaste lärdomarna och slutsatserna utifrån avsikten och målet med mötet. Mötet avslutas med att observatören ger sin bild av mötet.

Kriterier för effektiv undervisning

Kriterier för effektiv undervisning inom nyckelstrategi 2

  • Eleverna får möjlighet till inflytande och delaktighet i undervisningen.
  • Eleverna har möjlighet att synliggöra sitt lärande i undervisningen på olika sätt.
  • Eleverna får synliggöra var de befinner sig i sitt lärande.
  • Eleverna får aktivt visa sin förståelse och kunskapsutveckling som underlag för anpassning av undervisningen och fortsatt lärande.
  • Eleverna deltar aktivt i dialogiska klassrum för att synliggöra tecken på lärande

Undervisningstekniker

Startuppgift

Metoden bygger på Lorraine Monroes tankar och syftar till att eleverna sätts i arbete direkt de går över tröskeln till klassrummet. Metoden bygger på att läraren kommer till klassrummet innan eleverna är där och förbereder en kort, enskild- eller gruppuppgift som förslagsvis stimulerar eleverna till eget tankearbete eller återknyter till föregående lektion. Det kan vara att eleverna får fundera kring ett problem, lösa en matematikuppgift, lösa en uppgift som de fått träna på hemma eller ett antal frågor som skall besvaras i slutet av lektionen. Eleverna kan sedan genom kamratbedömning bedöma varandras uppgifter utifrån ett facit eller i samråd med lärare diskutera fram en lösning. Att i alla skolämnen börja lektionen med denna metod skapar struktur för eleverna.

Startuppgiften kan även genomföras med stöd av olika digitala verktyg, t.ex. kan eleverna spela Kahoot, arbeta fram en gemensam lösning med Padlet, diskutera fram ett svar på Todaysmeet eller delge varandra sina svar med answergarden.

Flippat klassrum

Det flippade klassrummet är en metod som kan användas för att synliggöra lärandet och maximera utnyttjandet av lektionstiden. Genom att omdefiniera lärandet och flippa (omvända) klassrummet så kan läraren förbereda eleverna inför en lektion genom att ge dem i uppgift att läsa en text, lyssna på en ljudfil, titta på en film eller inspelad genomgång hemma. Under lektionstiden får eleverna sedan aktivt arbeta och bearbeta kunskaperna från den flippade uppgiften som eleverna förberett sig på inför lektionen.

 

Vill du fördjupa dig och arbeta med det flippade klassrummet så kan du ta del av Karin Brånebäcks nybörjarguide till att flippa klassrummet och hennes egen blogg http://kilskrift.blogspot.se/ där hon mycket frikostigt delar med sig av sina kunskaper. Daniel Barker, lärare på Norra Real i Stockholm, är en annan mycket erkänt duktig lärare som arbetar med det flippade klassrummet. Du hittar en film om hans arbete här och en länk till hans blogg http://barkersthlm.blogspot.se.

Det finns även en facebookgrupp Flippa klassrummet med över 20 000 medlemmar.  

No hands up

”No hands up” är en metod som utvecklats av bedömningsforskaren Dylan Wiliam. Metoden uppmärksammas i The Classroom Experiment som ett sätt att synliggöra lärandet och att göra eleverna mer delaktiga under lektionstid. Dylan Wiliam noterar i filmen att det endast är ett fåtal elever som är aktiva på lektionerna och räcker upp handen. Att det ofta är samma elever som också har ett större självförtroende. Genom att använda sig utav en slumpgenerator t.ex. glasspinnar med elevernas namn, namnkort eller ett digitalt verktyg (Names in a hat eller Teacher’s Pick), så kan läraren slumpvis utse vem som skall besvara en frågeställning, eller reflektera över en klasskamrats svar.

 

Slumpen medför att eleverna blir mer aktiva på lektionerna, alla elever får en möjlighet att delta i klassrumsdiskussioner. De blir mer närvarande och måste mer aktivt lyssna på sina klasskamraters svar. Om en elev inte vill svara har de möjlighet att passa, då utser läraren slumpmässigt en ny elev och kan sedan efter denne svarat bolla tillbaka frågeställningen till den elev som passade tidigare, då för att ta del av hens tankar om klasskamratens svar. Eleverna kan också få använda sig utav livlinor som fråga en klasskamrat, 50/50 eller att välja en annan fråga. SVT har tidigare uppmärksammat metoden. Det reportaget hittar du här.

”No hands up” kan med fördel kombineras med metoden Peer- instruction och då bör läraren i så stor utsträckning som möjligt ställa öppna frågor.

A – B – C – D – E – kort

Bokstavskort av olika kombinationer kan användas för att aktivera alla elever som lärreuser för varandra. Ett alternativ är att använda sig utav fem fingrar istället, siffror istället för bokstäver och sant eller falskt. Denna metod kräver att läraren i förväg utformat ett antal frågor eller påståenden som eleverna skall besvara eller ta ställning till.

Korten kan även användas när det inte finns några korrekta eller felaktiga svar utan olika synpunkter för att låta eleverna motivera sina ställningstaganden och diskutera med sina klasskamrater. De kan under diskussionen välja att ändra sina svars-alternativ genom att byta bokstavskort.

Genom att använda kort märkta A till E ger läraren eleverna en möjlighet att bekanta sig med de olika betygsstegen genom att t.ex. bedöma elevexempel. Genom att hålla upp de kort som eleverna tycker passar bäst kan de ge en snabb återkoppling till läraren angående genomgångar, lektioner eller elevernas egen arbetsinsatser. Metoden kan också användas när eleverna får bedöma autentiska uppgifter eller omröstningar i helklass. En alternativ metod är att låta eleverna hålla upp noll till fem fingrar för att visa sin bedömning.

Metoden kan också ligga till grund för helklassinstruktioner. T.ex. kan den enskilda eleven välja ett svarsalternativ, sedan få diskutera med en klasskamrat innan läraren bjuder in till helklassdiskussion – EPA-metoden.

Tummar

Denna enkla utvärderingsmetod kan användas när som helst under en lektion. Läraren kan t.ex. låta eleverna bedöma sin egen arbetsinsats eller snabbt få en återkoppling om man når fram till eleverna under t.ex. genomgångar. Metoden kan tillämpas genom att läraren räknar till tre och då visar eleverna sin bedömning.

Skall eleverna bedöma sin egen prestation eller arbete kan läraren be eleverna blunda innan denne ber dem visa sina tummar.

  • Tummen upp – eleven är nöjd/hänger med
  • Tummen ned – eleven är inte nöjd/hänger inte med
  • Tummen åt sidan – visar på ett mellanting

Läraren kan också följa upp bedömningen på gruppnivå genom att fråga då hur eleverna tänkte innan de bestämde sig för sin tumme. Det hjälper eleverna att utveckla sin metakognitiva förmåga genom att reflektera över sitt eget lärande och då kan läraren ta del av en snabb och effektiv återkoppling.

Exit/entrance ticket

En ”exit ticket” kan använda i slutet av en lektion för att läraren skall få en snabb och effektiv återkoppling. Detta genom att eleverna får besvara en eller flera frågor. En ”exit ticket” och frågorna kan utformas och anpassas till den återkoppling som läraren vill ha från sin undervisning.

Frågan kan vara utformad som en öppen frågeställning (problemformulering) som presenterats i början av en lektion, samma fråga ska besvaras i slutet av lektionen för att kontrollera att eleverna förstått lektionssyftet. Frågorna kan vara utformade som flervalsfrågor, självskattningar, kortsvarstext eller en längre styckestext. De kan även vara kopplade till elevernas metakognitiva förmågor där de kan reflektera över sitt eget lärande. Exempelvis: Beskriv tre nya lärdomar, två erfarenheter som du skall dela med dig utav och en sak du vill arbeta vidare med nästa lektion.

En ”exit ticket” kan även fungera som en introduktion för att återkoppla vad eleverna arbetade med under föregående lektion. Då genom att läsa upp svaren från den tidigare lektionen. En ”exit ticket” kan användas analogt genom post-it lappar, eller en vanlig papperslapp där eleverna skriver sina svar. Det finns också en rad olika digitala verktyg som stödjer möjligheten att arbeta med ”exit tickets”, förslagsvis SocrativeMentimeterVoto eller med hjälp av ett Google-formulär. Här hittar du en Exit ticket skylten som du kan skriva ut i A3 format.

Mini whiteboards

Bedömningsforskaren Dylan Wiliam introducerar metoden med mini whiteboards i The Classroom Experiment. Genom att använda mini whiteboards i undervisningen får läraren möjlighet att få en direkt återkoppling från eleverna. Läraren kan använda metoden genom att ställa kortsvarsfrågor, påstående om sant (S) eller falskt (F) eller erbjuda flersvarsval- alternativ A, B C eller D. Eleverna kan snabbt visa upp ett svar på en fråga och läraren får då direkt en återkoppling av elevernas svar.

Genom att använda mini whiteboards så synliggörs lärandet för eleverna och läraren. Eleverna får också en direkt återkoppling på sina svar. Eleverna kan även aktiveras som lärresuer för varandra genom att kombinera mini whiteboards med Peer- instruction. Om eleverna inte vet svaret på en fråga kan skriva ett ”?” som ett svar. Om en elev ofta skriver ”?” får läraren snabbt en återkoppling och kan då rikta sitt fokus mot att hjälpa eleven.

 

Istället för att köpa in mini whitebords kan läraren välja att laminera egna A4-papper och anpassa innehållet på pappret efter sina önskemål (ränder eller rutor).

Förståelsefördjupande frågor

Frågor kan användas som en metod för att synliggöra lärandet och elevernas förståelse eller oförståelse genom att ställa förståelsefördjupande frågeställningar. Genom att använda sig av öppna frågeställningar som VARFÖR, VEM, VAR, NÄR, VAR och HUR. De kan läraren synliggöra och utveckla elevernas egna och varandras förmåga att beskriva, redogöra, förklara, diskutera, resonera, motivera och argumentera. Metiden bidrar även till att aktivera elever som lärresuer för varandra.

Genom att ställa förståelsefördjupande frågor så avslöjas även elevernas oförståelse och läraren får snabbt en återkoppling av elevernas förståelse för en genomgång, lektion eller uppgift.

Som man frågar får man svar, det gäller därför att ställa rätt frågor som utvecklar elevernas förståelse eller avslöjar deras oförståelse. Några exempel på frågetekniker finns att läsa om i Ann-Marie- Körlingsords ”Feta Frågor”. Tommy Lucassi har även skrivit ett blogginlägg om ”28 formativa fraser”. Några på hur man kan utforma frågorna är att skala diagnosiska, utvecklande cirkulära eller triadiska frågor, mer om det kan ni läsa i Christian Lundahls bok Bedömning för lärande.

När läraren arbetar med att ställa förståelsefördjupande frågeställningar så kan metoden kombineras med ”No hands up” att för att aktivera samtliga elever i klassrummet. Eleverna kan även få skriva ner sina svar på mini-whiteboards, Om de är osäkra på svaret kan de välja att skriva ett frågetecken alternativt ett utropstecken.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

www.nordstromeducation.se