Här hittar ni en lista med en förteckning över de totalt 50 blogginlägg som publicerats och som är fördelat på olika kategorier. En del av NORDSTRÖM EDUCATIONS verksamhetsidé är att sammanställa, samordna och dela med sig av lärande exempel inom skola- och skolutveckling. Här hittar ni en sammanställning på bland annat undervisningstekniker, litteratur, filmer, forskningsöversikter, digitala verktyg etc.
Blogginläggen bygger på vetenskaplig grund (inläst litteratur), beprövande erfarenhet (lärande exempel) samt egna tankar och reflektioner kring utbildning och undervisning. Det är endast ett axplock av de stödmaterial som finns på www.neud.se och fler lärande exempel kommer att presenteras till hösten.
Vi önskar Er en trevlig sommar och ladda batterierna inför uppstarten av ett nytt läsår.
Nyckelstrategi 2 Skapa aktiviteter som synliggör lärandet
Syfte
Syftet med utbildningsmodulen är utveckla undervisningen och lärares förmåga att skapa aktiviteter som synliggör var eleverna befinner sig i sin lärandeprocess i förhållande till målen.
Mål
Målet är att anpassa lärandet och undervisningen utifrån elevernas behov intresses och förutsättningar för att de ska nå läroplanens mål.
[toggle title=”1. Introduktion (5 minuter)”]
Gå igenom agendan för mötet och vilket lärområde som ska behandlas samt utse dokumentatör och observatör. Dokumentationsmall för pedagogiska samtal och observationsmall.
[/toggle]
[toggle title=”2. Startaktivitet (5 minuter)”]
Titta på filmen från Skolverket, Formativ bedömning- bedömning för lärande (5:00) Diskutera hur ni arbetar för att synliggöra vad eleverna redan kan och var de befinner sig i sin lärandeprocess i förhållande undervisningens mål om vad de behöver lära sig och göra.
[/toggle]
[toggle title=”3. Feedback (20 minuter)”]
Deltagarna redogör kortfattat av de viktigaste slutsatserna och lärdomarna från den egna undervisningspraktiken. Kollegorna lyssnar, ställer frågor och ger respons.
Varje deltagare bidrar med sina reflektioner från undervisningen
Elevernas kunskaper och färdigheter: Syftet var att utveckla elevernas…
Lärarnas kunskaper och färdigheter: Jag har utvecklas min förmåga att…
Fördjupat lärande: Den undervisningsteknik jag prövat i min undervisning är…
Förändring av undervisning: De förändringar jag gjort i undervisningen är…
Kontroll av resultat: Resultatet av undervisningen och elevernas lärande blev att…
[/toggle]
[toggle title=”4. Nytt lärande (30 minuter)”]
Det nya lärandet (nyckelstrategin) inom formativ bedömning introduceras genom att titta på den inspelade presentationen, filmklipp eller läsa en text. Lärarna diskuterar framgångsfaktorer i undervisningen för elevernas lärande och utveckling.
Deltagarna planerar utifrån det övergripande syftet och målet samt de nya lärandet vilka nya idéer kring undervisningstekniker som de tänker pröva eller konsolidera. I den personliga läroplanen. Deltagarna beslutar även om eventuell samplanering, lektionsbesök, elevintervjuer eller område/kvalitetskriterier som skal följas upp. Dokumentationsmall för personlig läroplan.
[/toggle]
[toggle title=”6. Sammanfattning av lärande (10 minuter)”]
Samtliga deltagare gör en kort sammanfattning av de viktigaste lärdomarna och slutsatserna utifrån avsikten och målet med mötet. Mötet avslutas med att observatören ger sin bild av mötet.
[toggle title=”Kriterier för effektiv undervisning ”]
Kriterier för effektiv undervisning inom nyckelstrategi 2
Eleverna får möjlighet till inflytande och delaktighet i undervisningen.
Eleverna har möjlighet att synliggöra sitt lärande i undervisningen på olika sätt.
Eleverna får synliggöra var de befinner sig i sitt lärande.
Eleverna får aktivt visa sin förståelse och kunskapsutveckling som underlag för anpassning av undervisningen och fortsatt lärande.
Eleverna deltar aktivt i dialogiska klassrum för att synliggöra tecken på lärande
[/toggle]
Undervisningstekniker
[toggle title=”Startuppgift”]
Metoden bygger på Lorraine Monroes tankar och syftar till att eleverna sätts i arbete direkt de går över tröskeln till klassrummet. Metoden bygger på att läraren kommer till klassrummet innan eleverna är där och förbereder en kort, enskild- eller gruppuppgift som förslagsvis stimulerar eleverna till eget tankearbete eller återknyter till föregående lektion. Det kan vara att eleverna får fundera kring ett problem, lösa en matematikuppgift, lösa en uppgift som de fått träna på hemma eller ett antal frågor som skall besvaras i slutet av lektionen. Eleverna kan sedan genom kamratbedömning bedöma varandras uppgifter utifrån ett facit eller i samråd med lärare diskutera fram en lösning. Att i alla skolämnen börja lektionen med denna metod skapar struktur för eleverna.
Startuppgiften kan även genomföras med stöd av olika digitala verktyg, t.ex. kan eleverna spela Kahoot, arbeta fram en gemensam lösning med Padlet, diskutera fram ett svar på Todaysmeet eller delge varandra sina svar med answergarden.
[/toggle]
[toggle title=”Flippat klassrum”]
Det flippade klassrummet är en metod som kan användas för att synliggöra lärandet och maximera utnyttjandet av lektionstiden. Genom att omdefiniera lärandet och flippa (omvända) klassrummet så kan läraren förbereda eleverna inför en lektion genom att ge dem i uppgift att läsa en text, lyssna på en ljudfil, titta på en film eller inspelad genomgång hemma. Under lektionstiden får eleverna sedan aktivt arbeta och bearbeta kunskaperna från den flippade uppgiften som eleverna förberett sig på inför lektionen.
Vill du fördjupa dig och arbeta med det flippade klassrummet så kan du ta del av Karin Brånebäcks nybörjarguide till att flippa klassrummetoch hennes egen blogghttp://kilskrift.blogspot.se/där hon mycket frikostigt delar med sig av sina kunskaper. Daniel Barker, lärare på Norra Real i Stockholm, är en annan mycket erkänt duktig lärare som arbetar med det flippade klassrummet. Du hittar enfilmom hans arbete här och en länk till hans blogghttp://barkersthlm.blogspot.se.
Det finns även en facebookgruppFlippa klassrummetmed över 20 000 medlemmar.
[/toggle]
[toggle title=”No hands up”]
”No hands up” är en metod som utvecklats av bedömningsforskaren Dylan Wiliam. Metoden uppmärksammas iThe Classroom Experimentsom ett sätt att synliggöra lärandet och att göra eleverna mer delaktiga under lektionstid. Dylan Wiliam noterar i filmen att det endast är ett fåtal elever som är aktiva på lektionerna och räcker upp handen. Att det ofta är samma elever som också har ett större självförtroende. Genom att använda sig utav en slumpgenerator t.ex. glasspinnar med elevernas namn, namnkort eller ett digitalt verktyg (Names in a hatellerTeacher’s Pick), så kan läraren slumpvis utse vem som skall besvara en frågeställning, eller reflektera över en klasskamrats svar.
Slumpen medför att eleverna blir mer aktiva på lektionerna, alla elever får en möjlighet att delta i klassrumsdiskussioner. De blir mer närvarande och måste mer aktivt lyssna på sina klasskamraters svar. Om en elev inte vill svara har de möjlighet att passa, då utser läraren slumpmässigt en ny elev och kan sedan efter denne svarat bolla tillbaka frågeställningen till den elev som passade tidigare, då för att ta del av hens tankar om klasskamratens svar. Eleverna kan också få använda sig utav livlinor som fråga en klasskamrat, 50/50 eller att välja en annan fråga. SVT har tidigare uppmärksammat metoden. Det reportaget hittar duhär.
”No hands up” kan med fördel kombineras med metoden Peer- instruction och då bör läraren i så stor utsträckning som möjligt ställa öppna frågor.
[/toggle]
[toggle title=”A – B – C – D – E – kort”]
Bokstavskort av olika kombinationer kan användas för att aktivera alla elever som lärreuser för varandra. Ett alternativ är att använda sig utav fem fingrar istället, siffror istället för bokstäver och sant eller falskt. Denna metod kräver att läraren i förväg utformat ett antal frågor eller påståenden som eleverna skall besvara eller ta ställning till.
Korten kan även användas när det inte finns några korrekta eller felaktiga svar utan olika synpunkter för att låta eleverna motivera sina ställningstaganden och diskutera med sina klasskamrater. De kan under diskussionen välja att ändra sina svars-alternativ genom att byta bokstavskort.
Genom att använda kort märkta A till E ger läraren eleverna en möjlighet att bekanta sig med de olika betygsstegen genom att t.ex. bedöma elevexempel. Genom att hålla upp de kort som eleverna tycker passar bäst kan de ge en snabb återkoppling till läraren angående genomgångar, lektioner eller elevernas egen arbetsinsatser. Metoden kan också användas när eleverna får bedöma autentiska uppgifter eller omröstningar i helklass. En alternativ metod är att låta eleverna hålla upp noll till fem fingrar för att visa sin bedömning.
Metoden kan också ligga till grund för helklassinstruktioner. T.ex. kan den enskilda eleven välja ett svarsalternativ, sedan få diskutera med en klasskamrat innan läraren bjuder in till helklassdiskussion – EPA-metoden.
[/toggle]
[toggle title=”Tummar”]
Denna enkla utvärderingsmetod kan användas när som helst under en lektion. Läraren kan t.ex. låta eleverna bedöma sin egen arbetsinsats eller snabbt få en återkoppling om man når fram till eleverna under t.ex. genomgångar. Metoden kan tillämpas genom att läraren räknar till tre och då visar eleverna sin bedömning.
Skall eleverna bedöma sin egen prestation eller arbete kan läraren be eleverna blunda innan denne ber dem visa sina tummar.
Tummen upp – eleven är nöjd/hänger med
Tummen ned – eleven är inte nöjd/hänger inte med
Tummen åt sidan – visar på ett mellanting
Läraren kan också följa upp bedömningen på gruppnivå genom att fråga då hur eleverna tänkte innan de bestämde sig för sin tumme. Det hjälper eleverna att utveckla sin metakognitiva förmåga genom att reflektera över sitt eget lärande och då kan läraren ta del av en snabb och effektiv återkoppling.
[/toggle]
[toggle title=”Exit/entrance ticket”]
En ”exit ticket” kan använda i slutet av en lektion för att läraren skall få en snabb och effektiv återkoppling. Detta genom att eleverna får besvara en eller flera frågor. En ”exit ticket” och frågorna kan utformas och anpassas till den återkoppling som läraren vill ha från sin undervisning.
Frågan kan vara utformad som en öppen frågeställning (problemformulering) som presenterats i början av en lektion, samma fråga ska besvaras i slutet av lektionen för att kontrollera att eleverna förstått lektionssyftet. Frågorna kan vara utformade som flervalsfrågor, självskattningar, kortsvarstext eller en längre styckestext. De kan även vara kopplade till elevernas metakognitiva förmågor där de kan reflektera över sitt eget lärande. Exempelvis: Beskriv tre nya lärdomar, två erfarenheter som du skall dela med dig utav och en sak du vill arbeta vidare med nästa lektion.
En ”exit ticket” kan även fungera som en introduktion för att återkoppla vad eleverna arbetade med under föregående lektion. Då genom att läsa upp svaren från den tidigare lektionen. En ”exit ticket” kan användas analogt genom post-it lappar, eller en vanlig papperslapp där eleverna skriver sina svar. Det finns också en rad olika digitala verktyg som stödjer möjligheten att arbeta med ”exit tickets”, förslagsvis Socrative, Mentimeter, Voto eller med hjälp av ett Google-formulär. Här hittar du en Exit ticket skylten som du kan skriva ut i A3 format.
[/toggle]
[toggle title=”Mini whiteboards”]
Bedömningsforskaren Dylan Wiliam introducerar metoden med mini whiteboards iThe Classroom Experiment. Genom att använda mini whiteboards i undervisningen får läraren möjlighet att få en direkt återkoppling från eleverna. Läraren kan använda metoden genom att ställa kortsvarsfrågor, påstående om sant (S) eller falskt (F) eller erbjuda flersvarsval- alternativ A, B C eller D. Eleverna kan snabbt visa upp ett svar på en fråga och läraren får då direkt en återkoppling av elevernas svar.
Genom att använda mini whiteboards så synliggörs lärandet för eleverna och läraren. Eleverna får också en direkt återkoppling på sina svar. Eleverna kan även aktiveras som lärresuer för varandra genom att kombinera mini whiteboards med Peer- instruction. Om eleverna inte vet svaret på en fråga kan skriva ett ”?” som ett svar. Om en elev ofta skriver ”?” får läraren snabbt en återkoppling och kan då rikta sitt fokus mot att hjälpa eleven.
Istället för att köpa in mini whitebords kan läraren välja att laminera egna A4-papper och anpassa innehållet på pappret efter sina önskemål (ränder eller rutor).
[/toggle]
[toggle title=”Förståelsefördjupande frågor”]
Frågor kan användas som en metod för att synliggöra lärandet och elevernas förståelse eller oförståelse genom att ställa förståelsefördjupande frågeställningar. Genom att använda sig av öppna frågeställningar som VARFÖR, VEM, VAR, NÄR, VAR och HUR. De kan läraren synliggöra och utveckla elevernas egna och varandras förmåga att beskriva, redogöra, förklara, diskutera, resonera, motivera och argumentera. Metiden bidrar även till att aktivera elever som lärresuer för varandra.
Genom att ställa förståelsefördjupande frågor så avslöjas även elevernas oförståelse och läraren får snabbt en återkoppling av elevernas förståelse för en genomgång, lektion eller uppgift.
Som man frågar får man svar, det gäller därför att ställa rätt frågor som utvecklar elevernas förståelse eller avslöjar deras oförståelse. Några exempel på frågetekniker finns att läsa om i Ann-Marie- Körlingsords ”Feta Frågor”. Tommy Lucassi har även skrivit ett blogginlägg om ”28 formativa fraser”. Några på hur man kan utforma frågorna är att skala diagnosiska, utvecklande cirkulära eller triadiska frågor, mer om det kan ni läsa i Christian Lundahls bok Bedömning för lärande.
När läraren arbetar med att ställa förståelsefördjupande frågeställningar så kan metoden kombineras med ”No hands up” att för att aktivera samtliga elever i klassrummet. Eleverna kan även få skriva ner sina svar på mini-whiteboards, Om de är osäkra på svaret kan de välja att skriva ett frågetecken alternativt ett utropstecken.
Här hittar ni några inspelade presentationer om de fem nyckelstrategierna inom formativ bedömning som spelades in inför en föreläsningsserie under förra året. Föreläsningarna är en sammanfattning om aktuell forskning inom området, Skolverkets allmänna råd samt en rad konkreta undervisningstekniker som kan prövas i det egna klassrummet. Formatet är en sammanfattning och beskriver på ett översiktligt sätt de fem nyckelstrategier.
För er som är intresserade utav att fördjupa Er inom formativ bedömning hittar Ni en sammanställning av filmer och videoklipp. Sammanställningen finns även digitalt i Pearltrees för Er som enkelt vill kunna få en översikt av de olika filmerna och videoklippen. I sammanställningen hittar ni bland annat filmer från Skolverket, GR Utbildning, UR Samtiden, Dylan William, Pedagog Stockholm och Skolvärlden.Sammanställningen kommer uppdateras kontinuerligt med länkar till gamla såväl som nya filmer inom formativ bedömning. Följ oss på sociala medier eller på bloggen för att ta del av nya uppdateringar med tips på nya filmer och videoklipp inom formativ bedömning. Om det saknas filmer som saknas lägg gärna en länk till filmen i kommentarsfunktionen.
Digital verktygslåda sammanställd av Daniel Nordström
Här hittar ni en sammanställning av olika digitala verktyg som kan nyttjas för att stödja arbetet med formativ bedömning. De olika verktygen är inte direkt kopplade till en specifik nyckelstrategi eller olika metoder utan det finns en stor flexibilitet och valfrihet att anpassa användandet av verktygen utifrån vilken effekt man vill uppnå. De digitala verktygen som presenteras är hämtade från den egna undervisning samt förslag på hur dessa kan användas inom skolans verksamhet oberoende av skolform. Du hittar även förslag på alternativa digitala verktyg inom samma kategorier med liknande funktioner som erbjuder alternativa valmöjligheter.
[toggle title=”Ordmoln”]
Ordmoln
Ordmoln kan användas som ett sätt för att synliggöra vilka begrepp som är mest förekommande i en text, hemsida, ämnesplanen eller svaren i en enkät. De kan fungera som en gemensam utgångspunkt för vidare diskussion och reflektion om de olika begreppen i kunskapskrav eller förmågor som finns i våra kurs- och ämnesplaner. Det finns även en vissa redigeringsmöjligheter där det går att välja antalet ord som skall visas, ändra ordens typsnitt och orientering samt att infoga olika symboler och färger som ordmolen skall illustrera. Ordmolnen kan vidare användas för att synliggöra elevernas svar som samlats in i en exit ticket, diskussion från ett forum eller svaren i en startuppgift alternativt en frågeställning.
https://tagul.com/Är ett relativt enkelt verktyg för att skapa snygga och enkla ordmoln. Programmet kräver inloggning och registrering, du kan lätt klistra in texten, välja olika symboler, färger, typsnitt, antalet ord som ska visas och som sedan kan laddas ner i olika format eller delas vidare via sociala medier.
http://www.wordle.net/Bygger på samma funktioner som Tagul men kräver ingen registrering eller inloggning utan det går enkelt att redigera ordmolnet på sidan. Det går även att välja orientering på orden vilket stöds av de flesta utav de olika programmen.
http://www.tagxedo.com/Har samma funktioner som de andra digitala verktygen och kräver ingen inloggning. Går att använda för eleverna på ett mycket enkelt och smidigt sätt i undervisningen
Tidslinjer är en visuell undervisningsteknik. Den kan också användas för att göra lärprocessen synlig för eleverna och läraren.
Analoga tidslinjer
Tidslinjer kan användas som analog metod för att belysa viktiga händelser, dokumentera innehållet i film, genomgångar eller för att strukturera upp en tidsplan för ett arbete. Tidslinjer är ett relativt enkelt sätt för att få en överblick över ett kunskapsområde. Eleverna kan också relativt lätt följa tidlinjen för att kunna förbereda sig inför t.ex. muntliga redovisningar. Tidslinjen kan också fungera som ramverk för eleverna att välja fördjupningsområde inom det kunskapsområde som undervisningen avser.
Flera olika användningsområden i undervisningen
Det är viktigt att komma ihåg att eleverna behöver få möjlighet att träna och utveckla sin förståelse av tidsbegreppet. I undervisningen måste läraren skapa en förståelse för och om tidslinjernas funktion som hjälpmedel. Tidslinjer kan till exempel användas i historieundervisningen för att illustrera och sortera viktiga historiska händelser, tidsperioder eller epoker. Tidslinjer kan vidare användas för att illustrera utvecklingen av tex olika ideologier i samhällskunskap. Motsvarigheten inom matematik är tallinjen. I andra teoretiska ämnen kan metoden användas för att t.ex. hålla tal eller att skriva ett manus till en film. Eleverna kan med hjälp av metoden tidslinjer utveckla läroplanens grundläggande förmågor.
Digitala tidslinjer
Tidslinjerna kan även skapas med stöd av olika digitala verktyg. Fördelen med digitala tidslinjer är att olika teman kan kombineras med text, bild eller film. Dessa kan sedan delas digitalt med andra eller bäddas in på hemsidor, alternativt laddas ner eller skrivas ut. Med stöd av digitala verktyg kan eleverna göra interaktiva kronologiska presentationer med datum, rubriker, textrutor, filmer och länka till sidor på Internet. Tidslinjerna kan erbjuda ett alternativ till traditionella Power-Point-presentationer för att kunna planera, strukturera eller presentera ett kunskapsområde. Några exempel på digitala verktyg för att göra tidslinjer är Timeline, Timeglider, Capzels, Dipity, Tiki-Toki, WhenInTime ellerTimestoast.
Har ni fler tips på användningsområden för tidslinjer i undervisningen får ni gärna dela med era av dem i kommentarsfältet.
[/toggle]
[toggle title=”Tankekartor”]
Tankekartor i undervisningen
Tankekartor är en utav de äldre undervisningsteknikerna som lärare och elever har använt sedan länge i skolan. Tankekartor är en undervisningsteknik som kan användas som en analog metod eller med hjälp av digitala verktyg för att synliggöra elevernas ”tysta kunskap” och aktivera dem som lärresurser för varandra.
Flera användningsområden
Tankekartor kan vidare användas utav eleverna för att göra anteckningar och sammanfatta tex flippande föreläsningar, genomgångar, högläsning, filmer, texter, nyheter. Deras tankekartor kan sedan användas som ett underlag för att fördjupa lärandet i klassrummet. Mind maps kan vidare användas för att enskilt, i par eller i större grupper planera ett projekt, brainstorming och ideutveckling eller för att göra manus för presentationer t.ex.
Fördelen med att använda tankekartor är att eleverna kan samla fakta, begrepp, teorier, metoder, formler, nyckelord mm på en enda sida. Det innebär att de får en större möjlighet att ta ansvar för sin egen och utveckla sina klasskamraters lärande. Med stöd av tankekartorna kan de lösa uppgifter, repetera och diskutera samband genom att använda sina egna och varandras anteckningar. Eleverna får träna sin minnesförmåga, språkliga- och kommunikativa förmåga genom att beskriva, förklara, resonera och presentera sina tankar. Vill man introducera eleverna i arbetet med tankekartor kan de t.ex. göra en tankekarta där de ska presentera sig själva.
Utveckla elevernas tankekartor
För att utveckla elevernas förmåga att använda sig utav tankekartor så är några tips på vägen som är översatt från engelska till svenska som eleverna kan använda som mall.
Digitala tankekartor
Genom skapa tankekartor med stöd av digitala verktyg kan man kombinera bilder, symboler, filmer och text. Digitala tankekartor blir mer visuellt tilltalande genom att använda olika färger, bakgrundsbilder, ramar och animationer. Tankekartorna kan i de flesta program delas, bäddas in, laddas ner som jpeg eller i PDF-format. Några digitala verktyg som rekommenderas för att göra digitala tankekartor är Bubble, Popplet, Cmap, Feemind, Mindmeister, Mindmup, Coogleeller Prezi.
[/toggle]
[toggle title=”Källkritik”]
Källkritik i undervisningen
Här hittar ni ett lite längre undervisningstips och en sammanställning av olika resurser för hur lärare och elever kan utveckla sin källkritiska förmåga och digitala kompetens i undervisningen. Tipset kommer att följas upp med en sammanställning av olika Creative Commons-licenser.
Koppling till läroplanen
”Eleverna ska kunna orientera sig i en komplex verklighet, med ett stort informationsflöde och en snabb förändringstakt. Studiefärdigheter och metoder att tillägna sig och använda ny kunskap blir därför viktiga. Det är också nödvändigt att eleverna utvecklar sin förmåga att kritiskt granska fakta och förhållanden och att inse konsekvenserna av olika alternativ.”
Ur Lgr11, Kap.1 Skolans värdegrund och uppdrag, sid 9
”Eleverna ska också kunna orientera sig i en komplex verklighet med stort informationsflöde och snabb förändringstakt. Deras förmåga att finna, tillägna sig och använda ny kunskap blir därför viktig. Eleverna ska träna sig att tänka kritiskt, att granska fakta och förhållanden och att inse konsekvenserna av olika alternativ. På så vis närmar sig eleverna ett vetenskapligt sätt att tänka och arbeta.” Ur Gy2011, Kap 1. Skolans värdegrund och uppgifter, sid 7
Koppling till kurs- och ämnesplanen
I skolans kurs- och ämnesplaner för bland annat engelska, svenska, matematik, historia, samhällskunskap, naturkunskap ställs det krav på att undervisningen ska behandla informationssökning, källkritik och upphovsrätt. Vill man läsa mer om innehållet i de olika kurs-och ämnesplanernas inlägg rekommenderas Kolla källans Wiki.
Förmågor i läroplanen
Eleverna ska utveckla en rad olika förmågor i undervisningen genom att arbeta med informationssökning, källkritik och upphovsrätt. Eleverna ska utveckla en källkritisk förmåga sin digitala kompetens för att kunna söka, sovra, identifiera, granska, hantera, värdera och analysera tryckta såväl som digitala resurser och informationskällor.
Källkritisk förhållningsätt i undervisningen
I skolans ställs det krav på att både lärare och elever utvecklar och arbetar utifrån ett källkritiskt förhållningsätt i undervisningen. Lärare och elever behöver stöd i att utveckla en källkritisk förmåga och förståelse av upphovsrättens lagar och regler inom skolan. Här nedan hittar ni lite undervisningstips för lärare som vill arbeta med källkritik i undervisningen
Källkritik för tryckta källor
Källkritik är en metod för att granska information för bedöma dess trovärdighet. Det finns ett antal grundläggande frågeställningar som lärare och eleverna kan ställa sig för arbeta utifrån, och utveckla ett källkritiskt förhållningsätt. Frågor som Vem, Vad, Hur och Varför kan användas för att bedöma källas trovärdighet. Skolverket har gjort en tydlig handledning för källkritik där ni kan läsa mer om hur lärare och elever kan arbeta. Annars rekommenderas Skolverkets uppdaterade checklistor för källkritik:
Källkritik för digitala källor
Källkritik via digitala lärarresursers och på Internet bygger på samma grundläggande principer som för att arbeta med källkritik i undervisningen. Det skiljer sig dock på vissa punkter när man använder Internet som metod för att granska information för bedöma dess trovärdighet. Ni kan läsa mer om Källkritik på Internet vid Skolverkets hemsida. Det viktigaste när lärare och elever kritiskt ska granska digitala källor på Internet är att ställa frågor om Vem, Vad, Hur och Varför för att bedöma webbplatsen trovärdighet. För att göra en snabb utvärdering av en webbplats så rekommenderar Skolverket att följa följande checklista:
Hemsidans layout (Navigering, länkar, överblick, webbkarta, datum för uppdateringar)
Läs om oss (Upphovsman, utgivare, samarbetspartners, finansiär, syfte, målgrupp etc.)
På Skolverkets Wiki Kolla Källan finns material om informationssökning, källkritik och upphovsrätt. Sidan är ett komplement till Kolla källans webbsidor hos Skolverket. Där finns exempel på kopplingar till styrdokumenten för samtliga skolformer, länkar och övningar för källkritik av artiklar, bilder, blogginlägg,filmer, webbsidor etc.
Informationssökning via digitala lärarresurser
När lärare och elever ska söka efter information om texter, bilder, filmer, illustrationer som kan användas i undervisningen är det viktigt att känna till vilka upphovsrättsliga lagar och regler som gäller.
CC Search är en samlingsplats för olika söktjänster som innebär en möjlighet att söka efter material på Internet som får delas, användas eller bearbetas. Söktjänsterna innebär en möjlighet att söka efter material som omfattas av olika Creative Commons-licenser. Vid sökningen finns det möjlighet att välja mellan olika typer av licenser och om materialet ska användas, spridas, bearbetas och i ett kommersiellt syfte. Några tips på söktjänster som kan användas för att söka efter CC- licenser för bilder är: Google bilder, Filckr, Open Clip Art, Pixabay, Europeana. För filmer rekommenderas Youtube, Wikimedia commons och för musik så är tipset att använda SoundCloud eller Jamendo.
Creative Commons förkortas CC och bygger på en rad olika licenser där upphovsmannen kan välja vilka friheter eller begräsningar verket (bild, film, video, musik, ljudklipp) ska omfattas av. Licenserna ersätter inte upphovsrätten utan gör det möjligt för upphovsmannen att välja licensegenskaper och friheter verket ska omfattas utav.
Fyra licensvillkor för Creative Commons
Erkännande (Attribution, BY) Du måste ange upphovsperson, verkets titel och den licens som gäller för det. Detta villkor finns med i alla licenser.
Icke-kommersiell (Non-Commercial, NC) Verket får bara användas för icke-kommersiella syften. Det får därför inte användas eller säljas i kommersiella sammanhang.
Inga bearbetningar (No Derivatives, ND) Verket får inte bearbetas på något sätt. Det får bara kopieras och spridas
Dela lika (Share Alike, SA) Om man bearbetar verket får allt nytt material, som skapas genom bearbetning, bara spridas under samma villkor som det ursprungliga verket
De fyra villkoren kan kombineras till sex olika licenser. Licensen kan innehålla ett eller flera villkor vilket reglerar graden av frihet att använda verket. Oavsett vilken Creative Commons-licens som verket är knutet till, ska du alltid ange källan. Upphovspersonens namn eller alias och verkets titel måste alltid finnas angivet.
CC BY= ERKÄNNANDE Licensen innebär att upphovspersonen tillåter andra att använda, sprida, ändra och bygga vidare på verket, även för kommersiellt syfte. Det under förutsättningar att man anger upphovspersonen.
CC BY-SA= ERKÄNNADE; DELA LIKA Upphovspersonen måste erkännas. Licensen är ganska lik den förra, men den innebär att de som väljer att skapa nya verk måste sätta samma licens på sina bearbetningar av som det var på det ursprungliga verket.
CC BY-ND= ERKÄNNANDE, INGA BEARBETNINGAR Upphovspersonen måste erkännas. Licensen innebär att andra får sprida verket vidare, både i kommersiella och icke-kommersiella sammanhang. De begräsningar som finns att andra inte bearbeta verket och att det ska spridas under samma licens.
CC BY-NC= ERKÄNNADE, ICKE KOMMERSIELLT Upphovspersonen måste erkännas. Licensen innebär att andra får använda, sprida, och bearbeta och bygga vidare på verket, men inte i kommersiella syften och sammanhang.
CC BY-NC-SA= ERKÄNNANDE, ICKE KOMMERSIELLT; DELA LIKA Upphovspersonen måste erkännas. Licensen innebär att andra får använda, sprida, och bearbeta och bygga vidare på verket, men inte i kommersiella sammanhang. De verk som bygger på det ursprungliga verket måste licensieras under samma villkor.
Digitala samarbetsytor kan bidra till att skapa en ökad elevdelaktighet och inflytande i klassrummet. Genom tekniken skapas det möjligheter för samtliga elever att delge sina tankar, kunskaper och färdigheter. Digitala samarbetsytor kan användas för att dela bilder, filmer, dokument och länkar. Huvudsyftet är dock att läraren integrerar IKT och digitala verktyg i undervisningen för att synliggöra var alla eleverna befinner sig i lärprocessen. Interaktiva digitala samarbetsytor ger eleverna möjligheter att samarbeta och kommunicera med varandra under lektionstid såväl som utanför klassrummets väggar. Förutom olika sociala medier finns det ett stort antal digitala verktyg som man kan använda i sin undervisning för att synliggöra lärandet och aktivera eleverna som lärresuser för varandra. Beroende på val av digitalt verktyg så varierar redigeringsmöjligheterna. I de flesta verktygen går det att lägga upp textdokument, bilder, filmer, länkar etc. De olika verktygen stöder användandet på både, dator, surfplattor och mobiltelefoner.
Todaysmeet är en öppen digital resurs som kan användas för att synliggöra elevernas lärprocesser. Verktyget är ett forum med en chattfunktion och ett begränsat antal tecken (140) som kan användas för varje kommentar. Verktyget kan användas för att låta eleverna diskutera en film, flippad föreläsning, text eller en genomgång som läraren har haft. Todaysmeet ger även möjlighet att ladda ner alla kommentarer, de kan även bäddas in och den som skapar sidan har även möjlighet att administrera och moderera chatten. Här kan ni läsa om hur Simon Hanell jobbar med Todaysmeet i undervisningen.
Padlet är en interaktiv anslagstavla som kan användas som samarbetsyta för elever och lärare. Eleverna kan t.ex. vid slutet av en lektion göra en exit ticket. Padlet stödjer de flesta funktioner och är ett mycket användarvänligt verktyg för lärare och elever. Det går att lösenordskydda sidan, skapa svarsflöden, bädda in eller ladda ner materialet från sidan. Varje vägg (padlet) får en unik webbadress som kan delas vidare via olika digitala medier. Här kan ni läsa hur Patrizia Diaz jobbar med Padlet i undervisningen.
AnswerGarden är ett fantastiskt verktyg där lärare kan formulera en frågeställning, problemställning som kan utformas och anpassas till den återkoppling som läraren vill ha från sin undervisning. Svaren presenteras i realtid, ju mer återkommande orden är desto större blir teckenstorleken. Verktyget ger möjlighet att eleverna kan svara obegränsat antalet gåner eller endast en gång. Läraren kan välja om eleverna ska kunna använda 20 alternativt 40 tecken i sina svar. AnswerGarden har fyra olika funktioner som läraren kan välja mellan, brainstorm, klassrum, moderator och låst. Svaren kan sedan delas, exporteras till de flesta webbplatser eller format. Läs om Answergarden i undervisningen på Pedagog Stockholm.
Lino är post-it lapparnas digitala version där alla kan göra inlägg med olika färger, ikoner, storlekar. Det finns möjlighet att infoga texter, bilder och filmer som kan användas utav eleverna under en lektion. Det finns en inbyggd kalender som kan användas för att tidsbegränsa vissa delar av materialet och det går lätt att skapa flera post-it tavlor med olika innehåll. Lino ger en stor frihet att skapa färgranna samarbetsytor som kan användas både mellan lärare och elever och elever emellan.
Wikispaces är ett gratis verktyg för alla som använder det i ett undervisningssyfte. Wikin kan användas av läraren för att lägga upp en planering av ett arbetsområde eller utav eleverna i ett projekt. Det finns även en bedömningsfuktion som stödjer lärares arbete med formativ bedömning. Fördelen med Wikispace är att det finns en rad olika administratörsvalmöjligheter att välja mellan. Verktyget stödjer möjligheten att kunna bädda in material från andra sidor, ladda upp dokument och att allt material lagras och finns tillgängligt på Wikin.
Peraltrees är ett enkelt verktyg för att samla information, bilder, texter, filmer och länkar på ett och samma ställe. Verktyget stödjer framförallt att samla material från olika webbadresser och källor som eleverna kan använda för att fördjupa sig inom ett kunskapsområde, materialet kan sedan delas upp och sorteras efter olika kategorier. Här hittar ni ett exempel på en sammanställning i Pearltress om olika filmer inom formativ bedömning.
Det finns många olika möjligheter att använda sig utav olika responsverktyg i undervisningen. Ett användningsområde är att synliggöra elevernas lärprocesser eller utvärdera en lektion med hjälp utav en ”exit ticket”. Vidare har man som lärare möjlighet att få en snabb återkoppling av elevernas förståelse från en lektionsgenomgång, ställa frågor till läraren genom att låta eleverna göra olika omröstningar. De olika responsverktygen ger en möjlighet att utforma ett antal kontrollfrågor till en text, videoklipp eller inspelad genomgång. Läraren kan även använda dem för att testa elevernas begreppsförståelse genom flervalsfrågor, kortsvarstext, kryssrutor eller för att göra självskattningar för elevutvärderingar.
I ett google-formulär kan du snabbt och enkelt skapa frågeformulär som eleverna kan besvara. I formulären kan man välja om eleverna ska svara i korttext t.ex. läxförhör, i styckestext för längre och mer utförliga svar t.ex. återkoppling på en genomgång, i problemställning, en flippad föreläsning eller en exit ticket. Det finns flera alternativ där eleverna kan svara genom flervalsfrågor, kryssrutor, skalor eller från en lista. Svaren sammanställs direkt i ett kalkylblad som sparas i Google drive. Ett tips är att installera tillägget Flubaroo som erbjuder en självrättning där elevernas resultat mailas direkt efter att de har registrerat sina svar.
Plickers är ett fantastiskt verktyg som uppskattas av eleverna. Plickers kräver att läraren registrerar ett konto och sedan lägger in elevernas namn i klasslistan. Eleverna får sedan ett nummer som skrivs ut som Plickerscards med en QR-kod. I QR-koden finns fyra sidor med en bokstav (svarsalternativ) på varje sida (A-D). Läraren kan i förväg förbereda ett antal multiple choice eller true/false frågor som eleverna ska ta ställning till. Läraren kan med sin mobil, surfplatta eller dator samla in svaren och se resultatet från elevernas svar i realtid. Svaren kan sedan ligga till grund för gemensamma klassrumsdiskussioner med stöd av EPA-metoden. Här hittar ni en bra film som visar hur man kan använda Plickers i undervisningen. Fördelen med Plickers är att det inte kräver att alla elever ska ha tillgång teknik i undervisningen. Det räcker med att läraren skriver ut och laminerar plickerscards. Skolappar.nu ger en mer detaljerad beskrivning av flera användningsalternativ i undervisningen.
Socrative är ytterligare ett användarvänligt och enkelt responsverktyg som kräver att läraren registrerar sig. När läraren har registrerat sig och skapt ett konto tilldelas kontot ett rumsnummer. Eleverna kan sedan gå in på www.m.socratice.com och logga i via rumsnummret och ange sina svar. Läraren kan välja att skapa kortsvar, flervalsfrågor, påståenden om sant eller falskt, frågesport, spcerace eller exittickets. Socrative har en rad grymma funktioner där eleverna kan få en direkt återkoppling om deras svar är rätt. Läraren kan se vilka elever som är inloggande i rummet, deras svar och kan efter det göra en sammanställning i realtid som kan mailas, laddas ner eller sparas i online. Socrative är det givna alternativet till den traditionella handuppräckningen och svaret på det dialogiska klassrummet för att synliggöra lärandet.
Kahoot är ett mycket uppskattat responsverktyg av eleverna. Det digitala verktyget bygger på att läraren kan skapa olika typer av frågesporter. Kahoot ger läraren möjlighet att skapa diskussionsfrågor, frågesport med poäng eller använda sig utav ghostmode. Läraren kan sedan markera det korrekta svaret och reglera hur lång svarstid eleverna ska ha. Det som krävs är att eleverna har tillgång till en dator, surfplatta eller mobiltelefon och läraren en dator som kopplas till en projektor. Ett hett tips är att testa att köra Kahoot vid en skolavslutning. Här hittar ni ett blogginlägg av Patrizia Diaz om hur man kommer igång med Kahoot i undervisningen. Ett till tips är att läsa ett längre blogginlägg som Fröken Flipp har skrivit.
Sociala medier erbjuder en möjlighet att skapa gemensamma mötesplatser och arenor mellan lärare och elever. Även eleverna emellan då de får möjligheten att kommunicera, samarbeta och utveckla sin digitala kompetens. Vidare kan eleverna att samla in, bearbeta och strukturera information och får tillgång till ett gränslöst närverk som kan bidra till varandras och sitt eget lärande. Sociala medier skapar förutsättningar för en ökad delaktighet och inflytande över elevernas egna och klasskamraters lärande. Eleverna kan ge kamratrespons, föra diskussioner och synliggöra lärandet genom att dela med sig av texter, bilder och filmer.
Sociala medier kan även bidra till en ökad transparens och insyn i undervisningen genom att erbjuda kollegor, föräldrar och andra externa personer att ta del av elevernas arbeten. Dock är det alltid viktigt att läsa igenom PUL (Personuppgiftslagen) och upphovsrätten för att säkerställa att man följer de lagar och regler som finns för publicering av texter, bilder, ljud och film på Internet. Ett enkelt sätt att för dig som lärare att är att gå in på http://www.creativecommons.se där du kan läsa mer om de olika licenserna som finns för inom Creative Commons.
Bedömning för lärande ”Vi ser gärna att detta blir en plats där du som som arbetar i skolan kan diskutera bedömning, dela med dig av tips, tankar och idéer om bedömning till andra. Skapa, synliggör och lär tillsammans!”
Språk & IKT ”Språk & IKT sidan för länksamlingar i engelska och spanska, blogg, bok och föreläsningar om IT i undervisningen.”
IKT-verktyg ”Tipsa gärna om de IKT-verktyg ni använder/tänker använda. Gärna kompletterat med ett Hur? På vilket sätt? och Varför?”
IKT-pedagoger. ”I gruppen diskuterar vi strategier, attitydförändringar, droppar idéer, skapar möten med fokus på utvecklingen av IKT-pedagogik ”
Skolappar.nu Appar för lärande – recenserade av lärare. Alltid utan kostnad. Alltid kopplat till läroplanen.
GAFE Sverige ” Här diskuteras frågor som rör Google Apps For Education (GAFE), alltifrån tekniska detaljer till integritetsfrågor.”
Skärminspelningsprogram kan nyttjas av både elever som lärare för att göra inspelningar med bild och ljud som sedan kan läggas upp på t.ex. Youtube. Inspelningarna kan sedan delas med andra via en länk eller bäddas in på en blogg alternativt en hemsida. De vanligaste ändamålen för skärminspelningarna är att lärare lägger upp sina inspelningar med instruktioner inför en lektion, uppgift eller en presentationer av en föreläsning. Skärminspelningsfunktionen kan även användas för att ge muntlig återkoppling på elevarbeten, uppgifter eller presentationer. Beroende på val av programvara så varierar redigeringsmöjligheterna.
Camtasia är ett komplett skärminspelningsprogram som kostar en del att köpa in men som är väl värt investeringen. Med Camtasia Recorder gör du snabbt och enkelt skärminspelningar som sedan exporteras till Camtasia Studio. Där man snabbt och enkelt kan redigera inspelningarna. Camsatia är ett komplett skärminspelningsprogram där du kan lägga ini olika effekter som zoom, ljud, övergångar och visuella effekter. Du kan även klippa, klistra och kopiera valda delar av inspelningen. Slutprodukten går snabbt och effektivt ladda upp på diverse molnbaserade tjänster som Google-Drive, One Drive eller Youtube.
Jing är ett väldigt enkelt och gratis skärminspelningsprogram där man kan ta bilder eller göra inspelningar. När du skapar en bild eller en inspelning sparar Jing din presentation. Du kan sedan välja att spara ner, dela via en blogg eller skicka som e-post. Jing är ett effektivt verktyg för att ge eleverna framåtsyftande återkoppling som sedan kan delas via mail eller skolans lärplattform. Fördelen är att genom att ge en muntlig återkoppling sparar läraren tid, i förhållande till att ge samma återkoppling skriftligt. En annan fördel är att eleverna också kan titta på återkopplingen flera gånger. Jing har en begräsning där du göra max fem minuter långa skärminspelningar. Detär ett perfekt verktyg för att ge korta instruktionsvideor till eleverna. Här hittar ni en bra film om Jing.
Screencast o matic är ett annat bra skärminspelningsprogram. Det räcker med att gå in på hemsidan, klicka på ”start recording” för att komma igång med inspelningen direkt i webbläsaren. Programmet har en begränsning upp till inspelningar på fem minuter. Efter inspelningen kan man välja om man ska ladda ner inspelningen eller ladda upp inspelningen på internet. Screencast o matic är ett enkelt och snabbt verktyg för lärare och elever som vill komma igång med att göra skärinspelningar i undervisningen. Här hittar ni en in instruktionsfilm från Asa Kronkvists om hur Screencast-o-matic fungerar.
Snagit är ett alternativ till Jing för att göra skärminspelningar eller skärmlipp. Snagit kan snabbt startas genom den röda ikonen som syns på skärmen. Filmer och bilder kan sparas ner eller exporteras till Word, Excel eller laddas upp till Youtube eller Google Drive. Snagit Editor erbjuder en rad olika redigeringsmöjligheter för både bilder och filmer som startar direkt efter att man tagit ett skärmklipp eller gjort en inspelning. Snagit är det verktyg som jag rekommenderar Er att använda för att ge eleverna inspelade återkopplingar.
Möjligheten att använda sig utav olika digitala plattformar för webbpublicering i sin undervisning skapas nya möjligheter för att synliggöra lärandet för eleverna men även för omvärlden. Genom att arbeta med olika verktyg för webbpublicering i undervisningen får eleverna en möjlighet att arbeta mot omvärlden utanför skolan och klassrummet. Webbpublicering kan bidra till att det känns viktigt när det blir på riktigt då eleverna genom olika digitala plattformar har möjlighet att dela med sig av texter, ljud, bilder och filmer till vem som helst när som helst. Det enda som krävs är att de har tillgång till en dator, surfplatta eller en mobiltelefon med internetuppkoppling. Några exempel för att använda ett webbpubliceringsverktyg är att arbeta med loggbok, klassblogg, temablogg, kamratrespons genom kommentarsfunktionen på en blogg, processkrivning och redovisning av ett projekt.
Wikispaces är ett gratis för alla som använder verktyget i utbildningssyfte. Wikin kan användas av läraren för att lägga upp en planering av ett arbetsområde eller utav eleverna i ett projekt. Det finns även en bedömningsfunktion som stödjer lärares arbete med formativ bedömning. Fördelen med Wikispace är att det finns en rad olika administratörsvalmöjligheter att välja mellan. Verktyget stödjer möjligheten att kunna bädda in material från andra sidor, ladda upp dokument och att allt lagras och finns tillgängligt på Wikin. Wikispaces stödjer många funktioner för att eleverna ska kunna redovisa sina projekt eller för att bygga upp en gemensam webbresurs för ett specifikt arbetsområde i undervisningen.
WordPress finns i två olika versioner. WordPress.com är den enklaste varianten för att komma igång med webbpublicering i skolan. Webbstjärnan erbjuder lärarhandledningar och utbildningar för lärare som vill komma igång med WordPress. Webbstjärnan arrangerar även en tävling för elevers som vill jobba med webbpublicering i undervisningen. Wordress.com kräver ingen domänregistrering och erbjuder en massa färdiga teman, tillägg etc. WordPress.org är en utvecklad version som kräver att man registrerar en domänadress. Publiceringsverktyget är till för lärare och elever som vill ta nästa steg och fördjupa sig inom webbpublicering och vänder sig mer till barn och ungdomar i de högre åldrarna.
Moobis är ett bra publiceringsverktyg som är skapat av ”skolan för skolan”. Publiceringsverktyget är det givna valet för lärare av lärare, de erbjuder helt kostnadsfria mallar för att jobba med en klassblogg, bokblogg eller personliga bloggar. Verktyget är responsivt och fungerar lika bra på datorn, surfplattan som på mobiltelefonen. Det tar endast tre minuter att komma igång och att skapa en blogg med stöd av de olika mallarna.
Weebly är ytterligare ett enkelt sätt att skapa en webbplats och jobba med webbpublicering på. Weebley har en gratisversion med en rad olika fördefinierade teman och funktioner att välja mellan. Med Weebly kan man snabbt komma igång med en blogg eller en hemsida för undervisningen.
Prezi är ett presentationsprogram där du kan skapa snygga presentationer direkt i webbläsaren. Prezi är en webbaserad molntjänst med en gratis- och betalversion och en som kräver att man registrerar ett konto. Med Prezi kan både lärare och elever skapa snygga presentationer med snygg effekter. Det finns färdiga mallar att välja mellan och gott om redigeringsmöjligheter för att lägga in egna bilder, filmer, texter samt ändra färger och typsnitt. Eleverna kan med Prezi göra enkla tankekartor som sedan går att använda för att göra muntliga presentationer.
PowerPoint är Microsofts presentationsprogram som ingår i Officepaketet. Programvaran har funnits sedan lång tid tillbaka och när nog det vanligaste digitala presentationsverktyget. Programmet kan hanteras av både elever och lärare och är ett enkelt sätt att komma igång med att göra muntliga redovisningar i skolan. Programvaran kräver ingen närmare beskrivning utan de flesta är nog bekanta med PowerPoints olika funktioner. Det som kan vara mer intressant är hur man använder presentationsformatet. En film som illustrerar vad man bör tänka på är Death by PowerPoint av David Phillips.
Office Mix gör vanliga PowerPoint presentationerna mer interaktiva. Det ger möjligheten att göra interaktiva föreläsningar. Lärare kan spela in sina presentationer med både ljud och film samt göra anteckningar under inspelningen. Det går även att lägga in quizz som eleverna kan besvara under tiden som de tittar på filmen. Svaren sammanställs direkt och läraren kan ta del av en sammanställning av samtliga elevers svar. Ett kraftfullt verktyg för skolor som jobbar med 0ffice365 i undervisningen.
Apples motsvarighet till Power Point heter Keynote och är en app och har samma funktioner. Fördelen är att Keynote är mycket användarvänligt och lätt att lära sig. Kravet för at kunna jobba i Keynote är att du har en Appleprodukt (Ipad) vilket gör att programvaran inte är kompatibel med tex Microsofts PowerPoint. Keynote saknar en rad olika funktioner som finns i andra presentationsprogram, bland annat möjligheten att spela in en berättarröst. Fördelarna överväger nackdelarna Keynote är en app som fungerar i alla åldrar.
Google har ett eget presentationsprogram. Programmet är mycket användarvänligt och har de vanligaste funktionerna för ett presentationsprogram. Programvaran är molnbaserad och förutsätter att man har ett Google-konto. Alla presentationer sparas och finns lättillgängliga via Google Drive. Programvaran är det givna valet för skolor som jobbar med GAFE eller för lärare som vill jobba med Googles programvaror.
Slideshare är en internetbaserad tjänst som ger möjlighet att dela presentationer med eleverna. Genom att använda slideshare så kan presentationerna lagras i molnet, eleverna får tillgång till presentationerna och kan lätt kopiera textavsnitt från lärarens presentation för sina egna anteckningar. Det finns möjlighet att ladda ner, dela eller kommentera presentationerna med andra personer. Ett tips kan vara att lägga upp handouts från presentationer, genomgångar eller instruktioner inför lektioner eller inspelade föreläsningar.
[/toggle]
[toggle title=”Ljudinspelningsprogram”]
Audacity är det givna digitala verktyget för lärare och elever som vill jobba med att skapa ljudinspelningar, podcaster eller radioprogram via Internet. Programvaran som finns med svenska som språkval är gratis att ladda ner. De mest nödvändiga redigeringsverktygen finns tillgängliga för att justera ljud, musik och lägga till olika effekter. Fördelen med Audacity är att det är gratis och att programvaran stödjer de flesta operativsystemen. Varför inte pröva genom att låta eleverna göra sitt eget radioprogram, skapa ljudböcker utav sina egna sagor, faktaarbeten eller historier.
Soundcloud är ett webbaserat ljudinspelningsprogram som lärare kan använda för att spela in ljudåterkopplingar till eleverna. Soundcloud finns även som app att ladda ner och kräver då att eleverna registrerar sig för att kunna använda verktyget. Eleverna kan använda appen för att spela in muntliga redovisningar, göra reportage eller radioprogram. Fördelen med Soundcloud är att inspelningarna lätt kan delas, bäddas in, laddas ner eller sparas på internet. Det finns möjligt att redigera vilka som ska ha tillgång till inspelningen, dvs. om inspelningen ska vara privat eller publik. Vidare finns det möjlighet att följa eller att prenumerera på andras ljudklipp. Kommentars-funktionen kan användas för att läraren och eleverna ska kunna ge varandra kamratrespons eller för att ställa frågor vid olika delar av inspelningen. Soundcloud är det givna valet för både lärare och elever som vill komma igång med att göra olika ljudinspelningar. I gratisversionen kan du lagra upp till tre timmar inspelningar. Här hittar ni en bra film om att komma igång med Soundcloud och en inspelning från min egen undervisning.
Ljudinspelaren i Windows möjliggör ljudinspelningar både för elever och lärare som på ett snabbt och enkelt sätt vill spara ljudfilen. Inspelningen kan sedan skicka via mail, lägga upp på skolans lärplattform eller dela via olika online-medier.
iTunes erbjuder möjlighet att lägga upp egna ljudinspelningar, radioprogram eller podcaster. Dock kräver det att man registrerar sig eller har ett iTuneskonto sedan tidigare.
PodOmatic är ytterligare ett program där lärare, eller varför inte en hel klass kan lägga upp och skapa sin egen podcast. Podcasten kan t.ex. delas med elevernas föräldrar, andra klasser eller med skarpa mottagare. PodOmatic kräver att man registrerar ett konto för att kunna använda deras webbaserade molnlösning.
[/toggle]
[toggle title=”Film och streamingstjäsnter”]
Film och streamingstjänster
Youtube rekommenderas starkt för lärare och elever som vill lägga upp sina filmer på internet. Fördelen med att använda Youtube är att det finns ett inbyggt webbaserat redigeringsverktyg som gör det möjligt att klippa, klistra in filmklipp, bilder och lägga till text för att skapa hela filmer. Här finns en film om hur du använder Youtubes videoredigerade. Youtube finns det även möjlighet för lärare att jobba med återkoppling genom att filma elevernas prestationer och lägga in annoteringar. Här hittar ni ett exempel. Youtube är ett mycket användarvänligt redigeringsverktyg som eleverna kan arbeta med om de film som examinationsform.
Bambuser är ett annat enkelt webbaserat gratisverktyg för att lägga upp filmer eller att göra egna webbsändningar live från en genomgång, presentation, uppdrag eller ett studiebesök. Fördelen är att det går att se webbsändningen live och efteråt. Det går att dela, bädda in eller lägga upp webbsändningen på valfri plattform. Det finns också möjlighet att ställa frågor i kommentarsfunktionen som lärare och elever kan besvara eller diskutera gemensamt. Bambuser har en rad olika funktioner där man kan välja om livesändningen eller inspelningen ska vara privat eller publik etc.
Vinemo är en annan molnbaserad webbplats för videodelning. I Vinemo kan man på ett enkelt sätt skapa sin egen videkanal och dela med sig av sina filmer. I Vinemos gratisversion kan man lösenordskydda eller välja vilka som kan titta på filmerna. Det går att få fram statistik på hur många visningar, kommentarer, frågor eller delningar som gjort av olika filmer. Det går att ladda upp 500MB/vecka eller totalt 25GB på ett år. Vinemo precis som övriga verktyg möjligheten att titta på datorn, surfplattan eller i telefonen.
[toggle title=”Ljud-, podcast- och radioinspelningar”]
Ljud-, podcast- och radioinspelningar
Audacity är det givna digitala verktyget för lärare och elever som vill jobba med att skapa ljudinspelningar, podcaster eller radioprogram via Internet. Programvaran som finns med svenska som språkval är gratis att ladda ner. De mest nödvändiga redigeringsverktygen finns tillgängliga för att justera ljud, musik och lägga till olika effekter. Fördelen med Audacity är att det är gratis och att programvaran stödjer de flesta operativsystemen. Varför inte pröva genom att låta eleverna göra sitt eget radioprogram, skapa ljudböcker utav sina egna sagor, faktaarbeten eller historier.
Soundcloud är ett webbaserat ljudinspelningsprogram som lärare kan använda för att spela in ljudåterkopplingar till eleverna. Soundcloud finns även som app att ladda ner och kräver då att eleverna registrerar sig för att kunna använda verktyget. Eleverna kan använda appen för att spela in muntliga redovisningar, göra reportage eller radioprogram. Fördelen med Soundcloud är att inspelningarna lätt kan delas, bäddas in, laddas ner eller sparas på internet. Det finns möjligt att redigera vilka som ska ha tillgång till inspelningen, dvs. om inspelningen ska vara privat eller publik. Vidare finns det möjlighet att följa eller att prenumerera på andras ljudklipp. Kommentars-funktionen kan användas för att läraren och eleverna ska kunna ge varandra kamratrespons eller för att ställa frågor vid olika delar av inspelningen. Soundcloud är det givna valet för både lärare och elever som vill komma igång med att göra olika ljudinspelningar. I gratisversionen kan du lagra upp till tre timmar inspelningar. Här hittar ni en bra film om att komma igång med Soundcloud och en inspelning från min egen undervisning.
Ljudinspelaren i Windows möjliggör ljudinspelningar både för elever och lärare som på ett snabbt och enkelt sätt vill spara ljudfilen. Inspelningen kan sedan skicka via mail, lägga upp på skolans lärplattform eller dela via olika online-medier.
iTunes erbjuder möjlighet att lägga upp egna ljudinspelningar, radioprogram eller podcaster. Dock kräver det att man registrerar sig eller har ett iTuneskonto sedan tidigare.
PodOmatic är ytterligare ett program där lärare, eller varför inte en helklass kan lägga upp och skapa sin egen podcast. Podcasten kan t.ex. delas med elevernas föräldrar, andra klasser eller med skarpa mottagare. PodOmatic kräver att man registrerar ett konto för att kunna använda deras webbaserade molnlösning.
[/toggle]
[toggle title=”Quizz och frågesport”]
Quizzverktyg och frågesport
Quzz, frågesport olika eller olika typer av frågeformulär kan användas för att utvärdera undervisningen och elevernas lärande. De kan även användas för att på ett snabbt och effektiv sätt testa elevernas faktakunskaper, begreppsförmåga eller för att synliggöra elevernas förståelse av ett arbetsområde, en lektionsgenomgång, flippad föreläsning. Ett quizz kan bestå av påståenden, problemformuleringar, mattetal, glosor där läraren kan välja att utforma flervalsfrågor, sant eller falskt, fritextsvar eller att eleven skall rita ett svar. I vissa verktyg kan man även göra självrättande test där eleverna kan få en direkt återkoppling på om de stavat, räknat eller angett rätt svar. Det finns flera digitala verktyg som stödjer möjligheten att göra quizz, frågesport eller frågeformulär, några av dessa är:
Plickers är ett fantastiskt verktyg som uppskattas av eleverna. Plickers kräver att läraren registrerar ett konto och sedan lägger in elevernas namn i klasslistan. Eleverna får sedan ett nummer som skrivs ut som Plickerscards med en QR-kod. I QR-koden finns fyra sidor med en bokstav (svarsalternativ) på varje sida (A-D). Läraren kan i förväg förbereda ett antal multiple choice eller true/false frågor som eleverna ska ta ställning till. Läraren kan med sin mobil, surfplatta eller dator samla in svaren och se resultatet från elevernas svar i realtid. Svaren kan sedan ligga till grund för gemensamma klassrumsdiskussioner med stöd av EPA-metoden. Här hittar ni en bra film som visar hur man kan använda Plickers i undervisningen. Fördelen med Plickers är att det inte kräver att alla elever ska ha tillgång teknik i undervisningen. Det räcker med att läraren skriver ut och laminerar plickerscards. Skolappar.nu ger en mer detaljerad beskrivning av flera användningsalternativ i undervisningen.
Socrative är ytterligare ett användarvänligt och enkelt responsverktyg som kräver att läraren registrerar sig. När läraren har registrerat sig och skapt ett konto tilldelas kontot ett rumsnummer. Eleverna kan sedan gå in på www.m.socratice.com och logga i via rumsnummret och ange sina svar. Läraren kan välja att skapa kortsvar, flervalsfrågor, påståenden om sant eller falskt, frågesport, spcerace eller exittickets. Socrative har en rad grymma funktioner där eleverna kan få en direkt återkoppling om deras svar är rätt. Läraren kan se vilka elever som är inloggande i rummet, deras svar och kan efter det göra en sammanställning i realtid som kan mailas, laddas ner eller sparas i online. Socrative är det givna alternativet till den traditionella handuppräckningen och svaret på det dialogiska klassrummet för att synliggöra lärandet.
Kahoot är ett mycket uppskattat responsverktyg av eleverna. Det digitala verktyget bygger på att läraren kan skapa olika typer av frågesporter. Kahoot ger läraren möjlighet att skapa diskussionsfrågor, frågesport med poäng eller använda sig utav ghostmode. Läraren kan sedan markera det korrekta svaret och reglera hur lång svarstid eleverna ska ha. Det som krävs är att eleverna har tillgång till en dator, surfplatta eller mobiltelefon och läraren en dator som kopplas till en projektor. Ett hett tips är att testa att köra Kahoot vid en skolavslutning. Här hittar ni ett blogginlägg av Patrizia Diaz om hur man kommer igång med Kahoot i undervisningen. Ett till tips är att läsa ett längre blogginlägg som Fröken Flipp har skrivit.
Ett lite annorlunda sätt för att arbeta med att synliggöra lärandet är att arbeta med animationer och animering av bilder, och filmer. Animationer kan framförallt användas för eleverna i de yngre åldrarna. Eleverna kan skapa animerade filmer som förklarar en text, redovisar en uppgift eller beskriver ett kunskapsområde. Läraren har sedan en möjlighet att ge återkoppling på filmen och eleverna kan få i uppgift att arbeta med kamratrespons och ta del av varandras animationer. Filmerna kan sedan diskuteras i grupper eller i helklass för att bedöma vilka kunskapskvalitéer som de olika animationerna motsvarar utifrån lärandemålen. Ett alternativt skulle vara att eleverna genom en checklista eller självbedömning kan utvärdera sitt eget lärande och lärprocess utifrån lärandemålen samt kunskapskvalitéerna i uppgiften.
Film är ytterligare ett medel för att tydliggöra och synliggöra lärandet för eleverna. Film i undervisningen kan användas som ett komplement till det lite mer statiska undervisningsmaterialet som läroböcker, faktatexter, fack- eller skönlitteratur och som ett sätt att och fördjupa elevernas lärande och förståelse. Till många filmer finns även lärar- och elevhandledningar med övningar och uppgifter som är kopplade till filmerna.
För att visa filmer i undervisningen krävs ett tillstånd från upphovsrättspersonerna eller från filmens distributör. Ni kan läsa mer om upphovsrätten för lärare på Skolverkets hemsida. Vill ni läsa mer om visningsrätt i skolan gå in på skolfilm, se gärna Youtubes film om upphovsrätt. Vissa filmer omfattas även av institutionella rättigheter eller licensavtal för filmvisning i klassrummet. Spindeln är en söktjänst som är att söka efter filmer och som går att infoga på skolans egen webbplats eller lärplattform. Nedan hittar du några gratis svenska filmresuser för skolan:
För att synliggöra lärandet och förstärka texter så kan lärare och elever använda sig utav olika foton, bilder och illustrationer från tex Internet. Om man använder foton, bilder eller illustrationer från internet måste man alltid ha upphovsrättsinnehavarens tillstånd. Alternativet är att de med en digitalkamera, surfplatta, mobilkamera eller dator skapa egna foton, bilder eller illustrationer. Använder man egna bilder skall man alltid ange upphovsmannens namn och en länk då dessa verk är upphovsrättsskyddade. Vilka regler som gäller för lärare och elever som vill använda upphovsrättsskyddade bilder kan du läsa på Skolverkets hemsida. Det finns även foton, bilder och illustrationer som omfattas av Creative Commons som gör det möjligt för upphovsmannen att dela med sig av sitt verk men det skyddas genom ett system av valfria licenser. Läs mer om Creative Commons här.
Skolverket har även en blogg http://kollakallan.blogg.skolverket.se/ som rekommenderas tillsammans med www.webbstränan.se för er som vill veta mer om upphovsrätten och Creative Commons. Foton, bilder och illustrationer kan användas för att göra presentationer, collage, uppsatser, hemsidor, olika texttyper mm. För er som vill hitta gratis fria bilder på Internet rekommenderas följande sajter:
Det finns även en rad olika bildredogeringsprogram som kan användas av lärare och elever för att redigera sina foton, bilder och illustrationer. Här hittar du några exempel på lite enklare bildredigeringsverktyg
För att skapa illustrationer så kan man använda sig utav olika infografics med rubriker, brödtext, bilder och symboler som sedan kan delas på olika medier eller laddas ner och sparas på datorn. Här hittar du några verktyg för att göra infografics
Syftet är att synliggöra hur digitala lärresurser kan användas i en formativ undervisningen för att stödja elevernas kunskapsutveckling och utvärdera den egna undervisningen.
Mål
Målet är att synliggöra hur lärare med stöd av digitala verktyg kan tydliggöra lärandemålen, synliggöra lärandet, ge effektiv återkoppling och aktivera eleverna som lärresurser för varandra samt bli ägare av sin egen lärprocess.
Gå igenom agendan för mötet och vilket lärområde som ska behandlas samt utse dokumentatör och observatör. Dokumentationsmall för pedagogiska samtal och observationsmall.
Deltagarna redogör kortfattat av de viktigaste slutsatserna och lärdomarna från den egna undervisningspraktiken. Kollegorna lyssnar, ställer frågor och ger respons.
Varje deltagare bidrar med sina reflektioner från undervisningen
Elevernas kunskaper och färdigheter: Syftet var att utveckla elevernas…
Lärarnas kunskaper och färdigheter: Jag har utvecklas min förmåga att…
Fördjupat lärande: Den undervisningsteknik jag prövat i min undervisning är…
Förändring av undervisning: De förändringar jag gjort i undervisningen är…
Kontroll av resultat: Resultatet av undervisningen och elevernas lärande blev att…
[/toggle]
[toggle title=”4. Nytt lärande (30 minuter)”]
Det nya lärandet (nyckelstrategin) inom formativ bedömning introduceras genom att titta på den inspelade presentationen, filmklipp eller läsa en text. Lärarna diskuterar framgångsfaktorer i undervisningen för elevernas lärande och utveckling.
Deltagarna planerar utifrån det övergripande syftet och målet samt de nya lärandet vilka nya idéer kring undervisningstekniker som de tänker pröva eller konsolidera. I den personliga läroplanen. Deltagarna beslutar även om eventuell samplanering, lektionsbesök, elevintervjuer eller område/kvalitetskriterier som skal följas upp. Dokumentationsmall för personlig läroplan.
[/toggle]
[toggle title=”6. Sammanfattning av lärande (10 minuter)”]
Samtliga deltagare gör en kort sammanfattning av de viktigaste lärdomarna och slutsatserna utifrån avsikten och målet med mötet. Mötet avslutas med att observatören ger sin bild av mötet.
[toggle title=”Kriterier för effektiv undervisning ”]
Läraren använder sig med stöd av digitala verktyg i undervisningen för att tydliggöra lärandemål och bedömningskriterier undervisningen.
Läraren integrerar IKT och digitala verktyg i undervisningen för att synliggöra var alla eleverna befinner sig i lärandeprocess.
Läraren arbetar med stöd av digitala verktyg i undervisningen för att ge effektiv och framåtsyftande återkoppling om vart de ska, var de befinner sig och hur de tar sig vidare.
Läraren skapa möjligheter med stöd av IKT och digitala verktyg i undervisningen för att aktivera eleverna som lärresurser för varandra
Läraren använder olika digitala lärreurser i undervisningen för att aktivera eleverna som ägare av sin egen lärprocess och utveckla sin förmåga lära att lära.
Här kommer en inspelad presentation från en föreläsning om hur lärare kan arbeta med bedömning för lärande med stöd av digitala lärresurser. Till presentationen finns även en en utbildningsmodul med en tillhörande beskrivning av samtliga digitala verktyg (lärresurser) i verktygslådan.
Skolinspektionen (2012) har utvecklat ett observationsschema som används vid inspektioner och kvalitetsgranskningar av undervisningen. Observationsschemat bygger på aktuell forskning om framgångsrik undervisning. Skolinspektionen (2012) har även gjort en forskningssammanställning om framgång i undervisningen. Vill man fördjupa sin ytterligare kring olika framgångsfaktorer i undervisningen rekommenderas Utmärkt Undervisning (2013) av Jan Håkansson och Håkan Sundberg samt Synligt Lärande (2009) av John Hattie eller SKL (2011) som gjort en sammanfattning av Hatties forskning.
Syftet med en lektionsobservation är att samla in bedömningsinformation om kvalitén i undervisningen. Lektionsobservationerna bör ske på ett stukutrerat sätt utifrån på förhand definierade bedömningskriterier som bygger på evidensbaserade kriterier om framgångsrik undervisning. Skolinspektionen bygger upp sina observationer på tre olika delar vilket överensstämmer med Helen Timperleys (2013) rekommendationer för genomförandet.
Rekommendationer vid lektionsobservationer
Oavsett om det är en skolinspektör, utvecklingsledare, skolledare, lärare eller kollega som skall observera och observeras finns det ett antal rekommendationer vid observationstillfället. Det övergripande syftet med lektionsobservationer är att höja kvalitén på undervisningen för att förbättra elevernas lärande och skolans måluppfyllelse. Målet enligt Timperley är att göra lärare till experter på att se samband mellan undervisningstekniker och elevresultat. Lärare behöver reflektera över sin egen undervisning, om vad som fungerar bra och vad som behöver förändras eller förbättras för att maximera elevernas lärande och utveckling.
Traditionella lektionsobservationer
Traditionella lektionsobservationer har byggt på att den som observatören har på förhand definierat ett antal framgångskriterier för effektiv undervisning. Kriterierna har många gånger varit implicita och bygger på observatörens personligt valda teorier om effektiv undervisning. Ofta är det endast läraren som uteslutande observerats i klassrummet. Fokus har inte varit att observera vilken effekt som lärarens undervisning har på elevernas lärande och deras kunskapsutveckling. När läraren som observerats får en återkoppling från observatören så fördjupas inte förståelsen av metodernas effektivitet, eller vilka begränsningar som finns i den nuvarande undervisningstekniker. Problem uppstår när observatörerna utifrån sina personligt valda teorier ger praktiska rekommendationer till förändringar av undervisningsteknikerna. Dock utan att skapa en förståelse varför dessa undervisningtekniker är mer effektiva i relation till de nuvarande teknikerna.
Moderna lektionsobservationer á la Timperley
Helen Timperley (2013) menar att moderna observationer bygger på gemensamma analyser av undervisningstekniker. Analysen grundar sig på lärares lärandemål för undervisningen och en delad förståelse om vad effektiv undervisning innebär. Timperley har valt att kalla moderna observationer för ”metodanalys samtal” och består av tre delar; samtal inför observationen, lektionsobservationer och en metodsamtalsanalys efter observationen. Processen bygger på den undersökande och kunskapsbildande cykeln där lärare får möjlighet att fördjupa sina kunskaper och färdigheter och låter eleverna uppleva ett nytt lärande för att sedan kontrollera resultatet som följs upp och analyseras tillsammans med observatören. Observationsmodellen syftar till att utmana lärares personligt valda teorier om olika undervisningstekniker, bygga upp kunskap inom konceptuella ramverk samt utveckla lärares metakognitiva lärande och förmåga till självreglerande. Timperley (2013) menar även att en viktig del är att fastställa lärandemålen. Det kan bidra till att utveckla lärares metakognitiva och självreglerande (lärande) förmåga.
Samtal inför observationen
Inför en lektionsobservation bör det genomföras ett samtal mellan observatören och läraren som skall observeras. I samtalet inför observationen så samlar observatören in bakgrundsinformation om årskurs, antal elever, lektionstid och planering. Samtalet syftar vidare till att fastställa lärandemålen och kvalitetskriterierna för effektiv undervisning. Lärandemålen styrs och utgår från styrdokumenten och elevernas behov utifrån ett på förhand identifierat kunskapsområde i undervisningen. Kriterierna tas fram i samråd för att kunna bedöma undervisningsteknikernas effektivitet. Frågor om VAD som skall läras ut och HUR det skall läras in diskuteras utifrån kriterier för effektiv undervisning och sambanden mellan undervisning, bedömning och lärande.
Genom att fastställa lärandemålen kriterier för effektiv undervisning argumenterar Timerley (2013) för att läraren och observatören får en riktning för att kunna bedöma sina professionella framsteg. Det bidrar även till lärarens och observatörens förståelse av vilka kriterier som skall utvärderas och ett underlag för att bedöma undervisningsteknikernas effektivitet. Vidare kan det bidra till att minska stressen för den/de som skall observeras genom att träffas enskilt eller i grupp för att samtala om observationens syfte, mål och förväntningar. Om den person som ska observeras vill att observatören skall fokusera på något enskilt bedömningsområde eller särskilda kriterier så bör detta ske i dialog med observatören inför observationstillfället. Här finns ett exempel på en mall på för- och efterhandledning av en lektionsobservation som bygger på forskning om kollegahandledning i skolan och är skriven av Handal, Hofgaard, Lauvås (1997).
Observationsmallar
Det finns en rad olika observationsmallar som kan ligga till grund för ett ramverk för att utifrån skolans behov och förutsättningar skapa lokala observationsmodeller. Det som är viktigt att poängtera är att mallarna inte skall ses som en checklista eller ett facit för hur undervisning bör bedrivas utan som ramar för inom vilka framgångsfaktorer/kriterier som bör vara utgångspunkt i lärarens lektionsplaneringar av undervisningen. Ett stöd för att komma igång med lektionsobservationer kan vara att använda sig utav Skolinspektionens observationsmall och endast fokusera på ett av de olika områdena som finns in mallen. Här finns en förkortad version på 2 A4 sidor av Skolinspektionens mall. Alternativt kan lärare efter samråd med observatören fokusera på ett fåtal eller endast en indikator vid lektionsobservationen. Skolinspektionens mall är indelat i fyra olika områden;
Trygg, stödjande och uppmuntrande lärandemiljö
Individanpassning, variation och utmaningar
Tydlighet i mål, innehåll och struktur
Uppföljning, återkoppling och reflektion över lärandet
Exempel på enskilda områden och indikatorer/faktorer/kriterier
Normer och värden
Höga och positiva förväntningar
Ordning och arbetsro
Delaktighet och inflytande
Varierad undervisning
Samverkan skola – arbetsliv
Lektionsuppstart, – genomförande och/eller avslut
Formativ bedömning
Under observationen
Under lektionsobservationen är observatörens uppgift att föra anteckningar utifrån de på förhand fastställda lärandemålen och kriterierna i observationsmallen. I observationerna ska fokus inte riktas mot läraren, eleverna eller undervisningen i sig, utan på hur undervisningen påverkar eleverna. Observatören kan välja att observera eleverna genom att lyssna på deras diskussioner, undersöka på deras arbete i klassrummet och har även möjlighet att ställa frågor till eleverna efter lektionsbesöket. Observatören bör förhålla sig relativt osynlig under lektionen och endast observera eleverna. Anteckningarna ska endast omfatta de områden som ska observeras och för att försäkra sig om att tolkningarna är objektiva och inte subjektiva i termer som rätt och fel.
Efter observationen (metodanalys)
Efter en observation fyller observatören i observationsmallen utifrån undervisningens lärandemål och kvalitetskriterierna för effektiv undervisning. Här finns det även möjlighet att föra anteckningar i fritext i kommentarsfältet. Samtalet efter lektionsobservationen utgår från de på förhand fastställda lärandemålen, kriterierna och observationsanteckningarna från lektionen där de gemensamt fyller i observationsmallen. Samtalet blir på en fördjupad diskussion för att utvärdera lärandemålen, kvalitetskriterierna och för att bedöma undervisningsteknikernas effektivitet. Efter samtalet fastställs nya lärandemål och kvalitetskriterier som ligger till grund för lärares fortsatta professionella lärande och utveckling.
Hoppas att ni fått lite vägledning för att själva kunna göra lyckade lektionsobservationer.
I det här inlägget har jag försökt att sammanfatta forskningen om vad som kännetecknar effektiv återkoppling utifrån rätt tid och rätt format för att den ska maximera elevernas kunskapsutveckling. Nästa blogginlägg kommer att handla om digitala verktyg som lärare kan använda i undervisningen för att ge både skriftlig och muntlig återkoppling till eleverna.
Återkoppling i rätt tid
Återkoppling sker ofta från läraren i helklass vilket medför att eleverna inte uppfattar att återkopplingen riktas mot just dem. Eleverna befinner sig ofta vid olika platser i sin inlärningsprocess vilket gör att återkopplingen behöver komma i rätt tid och vara utformad i rätt format. Snabb formativ bedömning bör enligt Dylan Wiliam ske ”minut för minut, dag för dag och vecka efter vecka”. Dessa har uppvisat mycket positiva effekter när de integreras I undervisningen och olika klassrumsaktiviteter. Det leder till en mycket högre inlärningstakt hos eleverna.
Det är betydligt vanligare att lärare ger mer frekvent återkoppling än vad som tas emot av eleverna. Testa själv vid ett lektionsbesök om undervisningen kännetecknas av ett monologiskt eller dialogiskt klassrum. Återkoppling som utmanar och ifrågasätter elevers övertygelser och uppfattningar leder till större förändringar än återkoppling som innehåller bevis och bekräftar eleverna.
Oavsett återkopplingsfrekvens, format och avsändare måste återkopplingen leda till att eleverna får bearbeta informationen, eller få möjlighet att visa på samma förmågor vid ett senare tillfälle. Hattie (2011) menar att fördelningen av återkoppling som ges på de tre återkopplingsnivåerna fördelas enligt 59 % på uppgiftsnivå, 25 % på processnivå 2 % på metanivå och 14 % på individnivå. I undervisningens så måste det skapas ett klassrumsklimat där misstag välkomnas och misslyckanden tillåts. Återkopplingen är som mest effektiv när den ger eleverna en möjlighet att lära om för att lära nytt. Möjligheten att lära av sina misstag bidrar även till att stärka elevernas mjuka förmågor.
Återkopplingens format
Det är stor skillnad på hur lärare och eleverna uppfattar återkoppling som positiv, negativ eller konstruktiv. Återkoppling kan ses som kommentarer, kritik eller korrigeringar beroende på dess format och timing. Muntlig återkoppling är mindre effektiv för elevernas lärande. Muntlig återkoppling uppfattas oftare som personlig av eleverna. Skriftlig återkoppling med stöd av digitala verktyg uppfattas ofta som neutral av eleverna menar Balan och Jönsson (2013). Det viktigaste är dock att återkopplingen svarar på de tre frågorna återkopplingsfrågorna ”vart ska eleven” (Feed up), ”var befinner sig eleven” (feedback) och ”hur skall eleven nå målet?” (Feedforward)
Bedömning för inlärning eller bedömning av inlärning
Bedömningsinformation och den återkoppling som lärare ger och som tas emot av eleverna kan användas för att tydliggöra och synliggöra luckor i undervisningen. Återkopplingen utifrån de tre återkopplingsfrågorna bidrar till att lärare kan ge bedömning för inlärning och göra bedömning av inlärningen. Det innebär att lärare har möjlighet att utifrån informationen kunna göra justeringar och förändringar i sin undervisning.
Image by Alan Levine [CC BY 2.0]Anders Jönsson (2013) skriver i som bok Lärande bedömning att ett formativ förhållningssätt innebär att läraren ”ger konstruktiv och framåtsyftande återkoppling, som hjälper eleverna att prestera bättre i framtiden. Räkna inte med att alla elever vet automatiskt vet hur man använder sin återkoppling, utan hjälp dem genom att inkludera strategier för hur man använder återkoppling i undervisningen.”
Det finns en koppling till de tre återkopplingsfrågorna som motsvarar fyra nivåer av olika inlärningsfaser. Lärare behöver erbjuda en återkoppling i förhållande till de tre viktiga återkopplingsnivåerna; uppgifts-, process- och metakognitiv nivå. I det här blogginlägget försöker jag att tydliggöra kopplingen och urskilja skillnaden mellan olika nivåer av återkoppling. Avslutningsvis har jag försökt synliggöra skillnaden mellan återkoppling på de fyra nivåerna med stöd från kunskapsområdet budgetering i min kurs Företagsekonomi 1.
Uppgifts- och produktnivå
Återkoppling på uppgift- och produktnivå ger eleverna information om vad som är rätt och fel och bidrar till ytinlärning. Denna typ av återkoppling har rent historiskt präglat den svenska bedömningskulturen, och varit den vanligaste formen av återkoppling som användsts i klassrummet av läraren. Återkopplingen ges ofta i helklass och är ofta av korrigerande och uppgiftsspecifik karaktär. Förslag på vägledande frågor som Hattie (2011) föreslår är:
Vilka är elevens rätta och fel svar?
Vad är bra respektive mindre bra?
Vad behöver eleven vidareutveckla?
Exempel återkoppling på produkt-uppgiftsnivå (Företagsekonomi 1, budgetering)
”Du har gjort en korrekt uppställning av din budget men har gjort ett antal felberäkningar vilket gör att företagets ekonomiska resultat är missvisande. De ekonomiska beräkningarna som är felaktiga är företagets varukostnad, avskrivningar och räntekostnad.Du har missuppfattat skillnaden mellan de två ekonomiska begreppen utgift och kostnad.Varukostnaden beräknas som ingående lagar + årets varukostnad – årets utgående lager. Avskrivningarna beräknas genom att ta investeringen/ den ekonomiska livslängden.
Processnivå
Processnivån ska ge eleven en återkoppling som beskriver vilka alternativa strategier som behövs för att eleverna ska kunna genomföra uppgiften, och vilka alternativa lärstrategier som kan användas för att föra lärandet framåt. Återkopplingen bör även innehålla information om vilka framsteg som gjorts mot målen menar Hattie (2011). Återkopplingen på denna nivå anses som mer effektiv och bidrar till en djupare inlärning på uppgiftsnivå då den ger information om strategival för att slutföra en uppgift. Anledningen är att återkopplingen ger en vägledning om hur eleven kan fortsätta vid likande arbetsuppgifter, Balan och Jönsson (2013). Förslag på vägledande frågor som Hattie (2011) föreslår är:
Vad behöver eleven kunna och göra?
Vad är mindre bra/fel och varför?
Vilka strategier har eleven använt och vilka behöver utvecklas
Exempel återkoppling på processnivå (Företagsekonomi 1, budgetering)
Du har gjort en korrekt uppställning av företagets budgetkalkyl som är affärsmässigt utformad. Du har skiljt mellan företagets rörliga respektive fasta kostnader vilket är tydligt och bra uppställt. De du kan se över är beräkningarna av de olika kostnadsposterna för varukostnaden, avskrivningarna och räntekostnaderna. Se över dina ekonomiska beräkningar genom att låta en klasskamrat kontrollera dina beräkningar och gör eventuella justeringar av dina beräkningar i budgetkalkylen.
Metakognitiv nivå
Återkoppling på självregleringsnivå, även kallad metakognitiv nivå innehåller information om vilket nästa steg är. Dvs vilka aktiviteter som behöver genomföras för att nå bättre framsteg. Det innebär att återkopplingen bidrar till att utveckla elevernas förmåga att själva följa upp och reglera sitt lärande utifrån deras nuläge och det önskade läget. Återkopplingen bygger ofta på självreflekterande frågeställningar om Vem? Vad? Hur? När? Varför? som enligt Hattie (2011) har en av de största och mest positiva effekterna utav alla påverkansfaktorer (0,69). Den metakognitiva förmågan hjälper eleverna att utveckla sin självregleringsförmåga och egenkontroll vid bedömning på produkt-, och processnivå. Dylan Wiliam menar att ”The only skill of the twentyfirst century is the skill of learning how to learn”. Förslag på vägledande frågor som Hattie (2011) föreslår är:
Hur kan eleven bedöma, utvärdera och självreglera sitt eget lärande?
Hur kan eleven utveckla sin (strategiaktiverare) metakognitiva förmåga?
Hur kan eleven utveckla ta ansvar för sin egen lärprocess och besvara frågeställningarna Vem? Vad? Hur? När? Varför?
Exempel återkoppling på metakognitiv nivå (Företagsekonomi 1, budgetering)
Din budgetkalkyl är korrekt uppställd och dina ekonomiska beräkningar stämmer väl överens med den investeringskalkyl som du gjort sedan tidigare. Har du sett över dina olika kostnadsposter i din budgetkalkyl och kontrollerat dina beräkningar? Hur påverkas resultatet av dina beräkningar av företagets varukostnad, avskrivningar och räntekostnad? Hur skulle du kunna kontrollera dina beräkningar och förbättra resultatet? Vad skulle konsekvenserna bli om du gjorde om företagets utgifter till kostnader för resultatet?
Individnivå
Den sista återkopplingsnivån handlar om bedömning på individnivå (subjekt) vilket innehåller information som är riktad mot personen. Återkopplingen är ofta kopplad till personligt beröm om att en individ är bra, glad, positiv, social, trevlig etc. Beröm motsvarar inte de tre återkopplingsfrågorna och har en mycket låg effektstorlek (0.09) på elevernas studieresultat. Enligt Hattie (2011) leder det till ett lägre engagemang och ansträngning hos eleverna. Eleverna ska självfallet ha beröm men det bör utelämnas vid återkopplingen om lärare vill uppnå större positiva effekter på elevernas
Exempel återkoppling på individnivå nivå (Företagsekonomi 1, budgetering)
Du har gjort en väldigt snygg budget och dina olika uppställningar är bra. Det känns som att du lagt ner väldigt mycket tid och ansträngt dig för att göra en bra budget. Jag tycker att du gjort ett bra jobb och det är bra med en hög vinst men hur har du tänkt kring beräkningen av dina kostnadsposter? Med tanke på att du haft svårt att komma i tid så tycker jag att din förmåga att ta ansvar för uppgiften tyvärr speglar dina kunskaper i ämnet företagsekonomi.
Erkännande (Attribution, BY) Du måste ange upphovsperson, verkets titel och den licens som gäller för det. Detta villkor finns med i alla licenser.
Icke-kommersiell (Non-Commercial, NC) Verket får bara användas för icke-kommersiella syften. Det får därför inte användas eller säljas i kommersiella sammanhang.
Inga bearbetningar (No Derivatives, ND) Verket får inte bearbetas på något sätt. Det får bara kopieras och spridas
Dela lika (Share Alike, SA) Om man bearbetar verket får allt nytt material, som skapas genom bearbetning, bara spridas under samma villkor som det ursprungliga verket
CC BY-ND= ERKÄNNANDE, INGA BEARBETNINGAR
CC BY-NC= ERKÄNNADE, ICKE KOMMERSIELLT
CC BY-NC-SA= ERKÄNNANDE, ICKE KOMMERSIELLT; DELA LIKA
CC BY-NC-ND= ERKÄNNADE, ICKE KOMMERSIELL, INGA BEARBETNINGAR
Todaysmeet
Padlet
AnswerGarden