Undervisningstekniker för samverkan mellan skola och arbetsliv

Här finns 25 lärande exempel på hur man kan skapa lärprocesser och samverkansformer tillsammans med omvärlden och närsamhället i undervisningen för att utveckla elevernas kunskaper om olika utbildningsvägar, deras förståelse och erfarenheter från arbets- och samhällslivet. Eleverna ska enligt skollagen få tillgång till kontinuerlig studie- och yrkesvägledning genom hela sin skolgång. Genom att integrera arbetet kring samverkan med omvärlden i alla ämnen ges eleverna större möjligheter att göra väl underbyggda studie. och yrkesval.skolans

[toggle title=”Arbetsplaner”]

Skola – arbetsliv är något som finns med i styrdokumenten för grundskolan, gymnasieskolan och vuxenutbildningen. Det är något som samtliga skolor ska arbeta med och som skolledare och lärare behöver formalisera för att leva upp till läroplanens texter kring samverkan med omvärlden. En välutvecklad arbetsplan bör inkludera huvudmannens studie- och yrkesvägledning och ses som hela skolan ansvar. Planen bör integreras i det systematiska kvalitetsarbetet med tydliga kriterier för planering, genomförande, uppföljning och utvärdering av huvudmannens, arbetsgivarnas och elevernas arbete. Alla arbetslivskontakter bör även eftersträva att så långt som möjligt återkopplas till arbetsgivaren från huvudmannens sida. Nedan hittar ni en sammanställning över kommunövergripande arbetsplaner för SYV och samverkan mellan skola – arbetsliv.

• Vetlanda kommun
• Hultsfred
• Vansbro
• Vellinge
• Skurup
• Hässleholm
• Falkenberg
• Tanum
• Härryda
• Motala
• Stockholm
• Landskrona
• Habo
• Östra Göinge
• Västerås

Tips: GR Utbildning, Pedagogiskt Centrum HANDLEDNING FÖR ATT SKAPA EN KOMMUNAL PLAN FÖR STUDIE- OCH YRKESVÄGLEDNING

[/toggle]

[toggle title=”Arbetsmarknadsdagar”]

Att arrangera och anordna arbetsmarknadsdagar eller jobbmässor är ett enkelt sätt för representanter från olika yrkeskategorier och branscher från Högskolor och Universitet. Det innebär att eleverna får möjligheten till personliga möten med representanter från näringslivet och högskolor, och att gå på olika föreläsningar samt workshops som arrangeras under dagen. Eleverna kan ställa personliga frågor till professionella yrkesmän och yrkeskvinnor, skriva CV, personligt brev samt skapa kontakter inför kommande studier och yrkesliv. Det innebär även en möjlighet för arbetslivet och akademin att träffa presumtiva kunder och medarbetare samt en möjlighet att göra reklam för branschen, yrkesinriktningen och företaget.

[/toggle]

[toggle title=”Bransch, yrkes- eller programråd”]

Ett sätt att arbeta med samverkan på lokal-, regional- eller nationell nivå med skolan kan vara att arbeta med olika forum för samverkan tillsammans med arbetslivet. Forumet kan bestå utav representanter från skolan i form av skolledning, lärare och studie- och yrkesvägledare samt yrkessamma personer från näringslivet. Genom att ha ett levande forum får näringslivet möjligheten till inflytande och delaktighet till att påverka, utveckla och kvalitetssäkra skolornas utbildningar och elevernas kunskaper.

[/toggle]

[toggle title=”Diskussionskarusell om könsmönster”]

Det är oerhört viktigt att lärare i sitt arbete väver in diskussioner och arbete som kan bidra till att elevens studie- och yrkesval inte begränsas av kön, funktionsnedsättning och social eller kulturell bakgrund. Det innebär att arbetet med olika samverkansformer inom skola-arbetsliv i skolan ska kännetecknas av genus, mångfald, jämställdhet och normbrytare för att motverka att eleverna gör könstraditionella studie- och yrkesval. Ett sätt att arbeta med att försöka bryta traditionella könsmönster är att arbeta med diskussionskaruseller. Diskussionskarusellen innebär att man skapar olika frågeställningar, påståenden eller argument som blir utgångspunkt för elevernas diskussioner. Sedan skapar man ett inre varv med fyra stolar och ett yttervarv med fyra stolar. Alla personer i det inre varvet får en frågeställning var, personerna på det yttre varvet får sedan besvara frågeställningen, medan de som ställt frågan antecknar svaren. En till två minuter per fråga sedan snurrar deltagarna i det yttre varvet vidare i diskussionskarusellen.

[/toggle]

[toggle title=”Dröm- och framtidsyrken”]

Dröm- och framtidsyrke

Ett enkelt sätt att arbeta med samverkan skola-arbetsliv med de allra yngsta eleverna är att jobba med deras drömyrke eller framtidsyrke. Det innebära man tar avstamp från elevernas framtidsdrömmar och låter de undersöka olika drömyrken som de vill bli i framtiden för att öka deras självkännedom. Tex kan man låta eleverna fundera kring arbetsuppgifter, viktiga kompetenser, viktiga skolämnen, utbildningar etc. Därefter kan eleverna få redovisa sitt arbete genom en presentation, affisch, film eller på annat lämpligt sätt. Eleverna kan även få diskutera vidare om de olika drömyrkena i helklass tillsammans med sin lärare.

[/toggle]

[toggle title=”Externa uppdragsgivare”]

Externa uppdragsgivare

Skolan har möjligheten att arbeta och utforma autentiska uppgifter eller skarpa case tillsammans med arbetslivet. Företagen kan till exempel utforma en frågeställning eller ta fram ett problem som de vill få elevernas förslag, lösningar och eller ge sin syn på. Företagen kan även få stöd och hjälp med olika projekt som de kan ha nytta utav i framtiden. Det skapas en synergi effekt genom att företagen tar ett aktivt samhällsansvar och bidrar till en samhällsnytta och eleverna till en företagsnytta genom att arbeta med externa uppdragsgivare.

[/toggle]

[toggle title=”Fadderföretag”]

En skola, klass eller en grupp elever kan samarbeta med exempelvis ett lokalt företag som kan omfatta allt från ett kort projekt till ett par års samverkan. Samarbetet skall bygga på ett ömsesidigt win-win koncept. Eleverna kan bland annat bidra med nya perspektiv och infallsvinklar på lösningar som specifika frågeställningar, problem eller utmaningar som företaget står inför. Företagen får på samma gång möjligheten att ta ett aktivt samhällsansvar och kan verka som attraktiva arbetsgivare genom att t.ex. erbjuda föreläsningar, studiebesök, praktikplatser mm.

[/toggle]

[toggle title=”Företagspresentationer”]

Ett smidigt och väldigt enkelt sätt att arbeta med samverkan mellan skolan och arbetslivet är att låta eleverna göra olika muntliga företagspresentationer. Företagen kan ta fram en uppgift/uppdrag som de vill att eleverna skall arbeta med och sedan göra en muntlig presentation för exempelvis en extern jury. Juryn får möjligheten att ta del av elevernas presentationer, ställa följdfrågor samt ge lite kommentarer och reflektioner på elevernas skriftliga och muntliga arbete. Företaget får även möjligheten att samla in alla presentationer och underlag samt kan vid ett senare skede kontakta eleverna om de har ytterligare frågor.

[/toggle]

[toggle title=”Fiktiv arbetsintervju”]

Ett sätt för eleverna att öka sin anställningsbarhet är att i exempelvis kursen svenska söka ett valfritt jobb och utforma ett personligt brev, skriva CV och träna på att gå på en iscensatt anställningsintervju i ett samarbete med t.ex. Arbetsförmedlingen eller ett rekryteringsföretag. CV står för curriculum vitae som på latin betyder ”levnadsbeskrivning” och skall beskriva elevens erfarenheter, kunskaper och personliga egenskaper och det personliga brevet behöver anpassas efter ett drömjobb som eleven vill söka.

[/toggle]

[toggle title=”Gymnasiearbetet”]

I gymnasiearbetet kan eleverna fördjupa sig inom ett valfritt ämne inom ramarna för examensmålen där de formulerar en frågeställning samt planerar, genomför och utvärderar ett större arbete. Gymnasiearbetet kan till en större del utformas och genomföras i samverkan med arbetslivet genom att tex jobba med uppdragsskrivningar, får en rådgivare, medbedömare eller göra besök i olika verksamheter för att samla in information till sitt arbete.

[/toggle]

[toggle title=”Gästföreläsare”]

Transfer är en organisation som erbjuder skolor kostnadsfri förmedling av föreläsare från näringslivet. Genom att bjuda in föreläsare till skolan kan eleverna få insikt om, förståelse för och kunskap om olika studie- och yrkesutgångar för eleverna samt att sätta olika teoretiska begrepp i ett praktiskt sammanhang. De får även möjligheten att se en tydlig koppling mellan undervisningen i skolan och arbetslivet.

Gästföreläsare kan bland annat bjudas in till skola som en naturlig del i den ordinarie undervisningen eller under en temadag. Eleverna kan få välja vilka branscher, yrkeskategorier och lokala företag som de skulle vilja veta mer om. Sedan bjuder skolan in representanter från arbetslivet som får komma och berätta och sin bakgrund, sina yrkeserfarenheter, arbetsuppgifter och eleverna har möjlighet att ställa frågor. Här hittar ni lite längre tips om vad man bär tänka på när man bjuder in gästföreläsare till skolan.

[/toggle]

[toggle title=”Handledare”]

Handledaren är den person som är kontaktperson på företaget och arbetsplatsen under praktiken, vid ett projektarbete eller studiebesök. Handledarens roll är att informera och introducera eleverna genom att berätta om företaget och dess verksamhet. Personen ska fungera som ett bollplank genom att bistå med sina kunskaper och erfarenheter. För en lyckad handledning bör man se eleverna som en ny medarbetare. I början är det viktigt att vara tillgänglig som handledare, i takt med att tiden går blir eleverna mer och mer självständig. Tex kan det vara bra att som handledare presentera eleverna för sina arbetskollegor, stämma av förväntningar och uppgifter, informera om regler och rutiner, boka in avstämningsmöten och utvärdera samarbetet och eventuellt skriva ett arbetsintyg och/eller rekommendationsbrev.

[/toggle]

[toggle title=”Jobbskuggning”]

En elev, lärare eller varför inte en rektor kan får möjligheten att över en eller flera dagar skugga en person från arbetslivet. Jobbskuggningen skapar möjligheter att utbyta kunskaper och erfarenheter med varandra samt ge insikter om olika verksamheter och kopplingen mellan teori och praktik. För en elev kan det handla om att skugga en person som arbetar inom dennes drömyrke, för lärare en person som är verksam inom de området som lärare undervisar inom och för en skolledare kan det innebära att träffa en ledare från en annan verksamhet. Detta för att utbyta lite tankar och erfarenheter.

[/toggle]

[toggle title=”Kompetensportfölj”]

Varje enskild elev bör i sin individuella utvecklingsplan ha en dokumentation av sina arbetslivskontakter. Under elevens skolgång blir det till en kompetensportfölj innehållande en meritförteckning och portfolio som ska underlätta framtida studie- och yrkesval. Genom att eleverna får möjlighet att ta del av erfarenheter från olika arbetslivskontakter under sin skolgång fylls portföljen hela tiden på med nya kunskaper och färdigheter, arbetslivserfarenheter. Kompetensportföljen kan ligga till grund för vägledningssamtal inför gymnasievalet, vid jobbsökaraktiviteter eller utformandet av ett CV och personligt brev som ett komplement till en IUP.
[/toggle]

[toggle title=”Mentorer från näringslivet”]

En mentor skall fungera som en förebild och bollplank för eleverna som delar med sig av sina kunskaper och erfarenheter från arbetslivet. Ett mentorskap skall bygga på ett ideellt och ömsesidigt utbyte där eleverna får möjligheten att bidra med företagsnytta. Mentorn får bidra till samhällsnytta genom att coacha framtidens arbetstagare och får då möjlighet att möta unga människor med nya kreativa tankar och idéer om företagets verksamhet.

[/toggle]

[toggle title=”Medbedömare”]

För att kvalitetssäkra utbildningarnas innehåll och elevernas arbeten kan skolan arbeta med att bjuda in externa medbedömare av t.ex. elevernas gymnasiearbeten eller av större projektredovisningar. Medbedömarna kan fungera som ett bollplank och bidra med sina kunskaper, erfarenheter och kontakter. Eleven får på samma gång möjligheten att utveckla sitt personliga nätverk vilket i framtiden kan leda till en rekommendation eller en anställning. Lärarna får även en möjlighet att arbeta med sambedömning tillsammans med en medbedömare och bedömningen kan då bli mer rättssäker och kvalitativ.

[/toggle]

[toggle title=”Nätverk”]

Det kan vara bra för en huvudman eller skola att bygga upp ett eget nätverk med arbetslivskontakter som skolor och lärare kan utnyttja för att arbeta med skola-arbetsliv. Ett argument för att företagen ska ingå i ett nätverk är att dagens ungdomar kan vara morgondagens eller framtidens medarbetare. Det här är ett tillfälle att verka som attraktiv arbetsgivare genom praktik, studiebesök, föreläsningar och nätverksträffar etc. Det innebär även en möjlighet att öka ungdomars möjligheter till att etablera sig på arbetsmarknaden. Arbetslivskontakterna kan bland annat, fungera som bollplank under praktiken, utse en kontaktperson som handledare/mentor, bistå med information, kunskap och kontakter och bidra med konstruktiv feedback till ungdomar samt ta emot studiebesök och genomföra gästföreläsningar.

[/toggle]

[toggle title=”Perspektiv”]

Samverkan mellan skola-arbetsliv handlar om att sätta in kunskapen i ett sammanhang och att synliggöra ett omvärldsperspektiv av de ämneskunskaper som skolan ska förmedla. Kurs- och ämnesplanernas syfte, långsiktiga mål (kunskaper/-förmågor) samt centrala innehåll är framtagna ur ett större sammanhang än inom skolans livsvärld. För att eleven skall kunna se ett sammanhang och bilda sig ett helhetsperspektiv av olika ämneskunskaper i skolan kan man utgå från ett antal övergripande perspektiv.

Perspektiven som presenteras nedan finns väl förankrade i läroplanerna, examensmålen och ämnesplanerna i gymnasieskolan samt kursplanerna för grundskolan. För att eleven skall kunna se sammanhang där delar av olika ämnen bildar en helhet krävs det att lärarna samverkar över ämnesgränserna och med omvärlden. Genom att arbeta med ett antal övergripande perspektiv (teman) i skolan kan skolan på ett enkelt sätt sätta kunskaperna  i ett omvärldsperspektiv. Exempel på ett övergripande perspektiv som finns förankrade i styrdokumenten och som skolan är historiskt perspektiv, miljö och etiskt perspektiv, internationellt och globaliserings perspektiv, genus och mångfalds perspektiv, entreprenörskap perspektiv, framtidsperspektiv, teknikperspektiv, arbetsmarknadsperspektiv etc.
[/toggle]

[toggle title=”Prao, Praktik, APL”]

Svenskt Näringsliv har skapat ett gediget informationsmaterial för skolor, elever och företag som vill arbeta med Prao, Praktik och APL. Prao står för praktisk arbetslivsorientering och sker primärt i grundskolan i syfte att ge eleverna en introduktion till arbetslivet och olika yrken. Praktik eller APL (arbetsplatsförlagt lärande) är mer förekommande i gymnasieskolan och är obligatoriskt på alla yrkesförberedande program som skall omfatta minst 15 veckor i syfte att omsätta sina teoretiska kunskaper i praktiken. Eleverna får även möjligheten att arbeta upp ett kontaktnät som i framtiden kan leda till jobb eller referenser. För en lyckad praktik så bör det finns väl utarbetade rutiner inför, under och efter praktikperioden för både arbetsgivare och handledare. Skolan bör informera om praktikens målsättning, förväntningar, bedömningsuppgifter, praktikbesök, arbetsmiljöregler etc. Arbetsgivaren bör informera om arbetsplatsen, utse lämplig handledare som kan träffas inför praktikperioden.

[/toggle]

[toggle title=”Priser, stipendier och utmärkelser”]

Priser, stipendier och utmärkelser

Ett sätt för att uppmärksamma arbetet och höja statusen kring skola – arbetsliv är att skapa lokala priser till skolor, lärare och elever samt arbetslivskontakter som framgångsrikt arbetat med samverkan mellan skolan och omvärlden (närsamhället). SAK-rådet som består utav avnämare från näringslivet i Göteborgsregionen har bland annat instiftat olika utmärkelser för att uppmärksamma arbetet. Likaså har Skurups kommun instiftat ett pris till lärare och arbetslag som arbetat med en hög kvalitet i sin samverkan med omvärlden. Priser eller stipendium går på ett ganska enkelt sätt att få sponsrade via lokala organisationer, företag eller föreningar som vill stödja de lokala initiativen kring samverkan.

[/toggle]

[toggle title=”Studiebesök”]

Genom att erbjuda eleverna att besöka olika organisationer, föreningar och arbetsplatser får eleverna en möjlighet att gå utanför klassrummets väggar. Vid ett studiebesök erbjuds eleverna en möjlighet att fördjupa sina kunskaper, ställa frågor och sätta in skolans kunskaper i ett större sammanhang. Företagen får på samma gång en möjlighet att visa upp sin bransch och att berätta mer om sin egen verksam-het, på samma gång som eleverna får kunskap om olika yrkesroller.

[/toggle]

[toggle title=”Utbildningskoncept inom skola-arbetsliv”]

Här hittar ni en sammanställning över olika metoder och modeller som kan bidra till att utveckla arbetet inom skola-arbetsliv Sammanställningen riktar sig primärt till lärare inom grundskolan och är indelad i grundskolan tidigare- och senare år samt efter olika ämnesområden.

Metoderna, modellerna samt verktygen är utarbetade utav olika företag, föreningar och organisationer som dagligen arbetar med stödjande aktiviteter inom skola-arbetsliv. Klicka på länkarna under översikten om du vill veta mer om de olika metoderna och modellerna. Sammanställningen skall ge en överblick av olika alternativ vilka även går att applicera inom andra skolformer, åldersgrupper och ämnen än de som presenteras här.

[/toggle]

[toggle title=”Yrkesintervjuer”]

Intervjuer är ett bra sätt för eleverna att träna på att ta kontakt med olika personer och få veta mer om olika yrkeskategorier. Detta kan övas genom att ställa frågor, sammanställa och redovisa resultatet för t.ex. andra i klassen. Eleverna kan t.ex. skriva ett reportage om intervjun eller varför inte låta eleverna filma intervjuerna och sedan göra en film om varje yrke som de sedan kan läggas ut på Youtube.

[/toggle]

[toggle title=”Yrkesmässor”]

Att bjuda in olika branscher och yrkeskategorier till en yrkesmässa eller arbetsmarknadsdag, där eleverna kan få lyssna på olika föreläsare och ställa frågor, är ett mycket effektivt sätt att arbeta med samverkan. Eleverna får möjlighet till personliga möten och att få handfasta tips på vad som är viktigt för att lyckas inom ett specifikt yrke.

Företagen får på samma gång möjligheten att träffa morgondagens arbetstagare och att marknadsföra sin bransch och sitt yrke för skolans elever. De får också en möjlighet att exponera sin egen verksamhet och ställa upp på t.ex. en yrkesmässa i skolan där man kan bjuda in föräldrar, lokala beslutsfattare och andra skolor i närområdet.

[/toggle]

[toggle title=”Ämnesövergripande projekt”]

Tanken bakom det tvärvetenskapliga arbetet och ämnesövergripande projektet är att de skall förbereda eleverna för det kommande arbetslivet. Arbetslivet består inte utav en tydlig ämnesindelning utan förekommer i ett större sammanhang. Vidare skall eleverna fostras till demokratiska samhällsmedborgare och genom att arbeta i projekt över ämnesgränserna får eleverna träna sig att samarbeta, ta ansvar, lösa problem och konflikter. Det finns flera fördelar att arbeta ämnesövergripande. Eleverna får färre examinationer men också mer tid till sina projekt och de kan se en tydlig koppling mellan olika ämnen samt sätta kunskapen i ett större sammanhang. För lärarna så innebär det mer undervisningstid för elevernas examinationer bland annat. Det underlättar också möjligheten till sambedömning och att besöka varandras lektioner för auskultation och samverkan.

[/toggle]

[toggle title=”Tips för att arbeta med skola-arbetsliv”]

• Förankra arbetet i styrdokumenten och skolledningen
• Involvera eleverna och utnyttja deras föräldrakontakter
• Börja småskaligt och bygg upp långsiktiga och hållbara relationer
• Kontakta lokala branschorganisationer, föreningar och företag
• Upprätta en arbetsplan samt en progression för samtliga stadier i skolan
• Ta fram tydliga regler rutiner och riktlinjer för alla parter
• Stäm av och förankra förväntningar på skolan, lärare, elever och omvärldsaktörer
• Sprid goda exempel lokalt och regionalt, bjud in media för att exponera skolans och företagens arbete kring samverkan för att marknadsföra arbetet

[/toggle]